Inget försvar för idiotier

[UPPDATERAD] Den obskyra sossehatarbloggen "Svensk Politik" drar nu in mig i den trista historien om hur en anställd på den socialdemokratiska partistyrelsen mejlat konspiratoriska brev om Fredrik Reinfeldt. Enligt "Svensk Politik" så skriver jag (även om han kallar mig "Morin") att jag kände till mejlen men "vidtog inga åtgärder". Det som åsyftas är ett utdrag ur en av mina första reaktioner på historien: "Själv hörde jag talas om de här mejler redan för ett par veckor sedan och tänkte då att det var några överentusiastiska SSU:are som gick för långt i sitt kampanjarbete. Och jag hoppades att de inte var så in i helvete dumma att de skickade mejlen från några servrar som gick att spåra." "Svensk Politik" anser att jag inte "fördömer attacken utan endast hoppades att de inte skulle märkas att det var Socialdemokrater som låg bakom". Men vilka åtgärder skulle jag ha vidtagit? Mejlen hade ju gått till mängder av nyhetsredaktioner och enskilda journalister som valt att inte göra något på det eftersom det bara handlade om rykten. Jag visste inte mer än så jag heller. Och det jag skrev betyder självklart att jag inte ville att det socialdemokratiska partiet skulle dras in i en härva orsakad av en eller par omdömeslösa individer. Knappast någon märklig reaktion. Och hur jag kände när sanningen väl kom fram redogör jag ganska tydligt för här. * * * Jag vet att jag inte borde låta mig provoceras av sådant här... Men "Svensk Politik" fortsätter med sina vanföreställningar och kopplar nu ihop både mig och föreningen jag är ordförande för, in i sina konspirationsteorier. Låt mig därför bara reda ut ett par saker: 1) Jag bloggar här som privatperson. Det är därför de flesta av mina inlägg innehåller ordet "jag", som i "jag tycker" och "som jag ser det". 2) Min avsikt är sannerligen inte att försöka "tysta" eller "bekämpa" någon. Tvärtom torde de flesta inlägg jag skrivit göra det ganska klart att jag är en varm anhängare av yttrandefrihet och att även de mest korkade åsikter bör få framföras fritt. 3) Jag representerar inte socialdemokratin mer än någon annan medlem i partiet (och det är ganska gott om oss som tycker rät olika om diverse sakfrågor). Föreningen jag är ordförande är fristående från partiet. 4) Jag är inte heller journalist och har aldrig kallat mig det. Det är förvisso så att jag skriver att publicering på bloggen sker "med journalistiskt ändamål", men som jag ser det så har yrkesverksamma journalister inte ensamrätt på journalistik. Stora delar av bloggosfären tyder dessutom på detta. 5) De flesta som läst några av de inlägg jag skriver här skulle nog komma till andra slutsatser än att det enda jag gör på min blogg är att "försvara den Socialdemokratiska makten". Däremot försvarar jag socialdemokratiska idéer och värderingar, och det är inte riktigt detsamma. 6) En gång för alla: att hoppas att enskilda partimedlemmars övertramp inte skulle skada socialdemokratin - i det här fallet genom att förtalsmejl skickats från en server på partihögkvarteret - har jag väldigt svårt att se som något konstigt eller suspekt. Men tror man på konspirationer så ser väl förstås tillvaron annorlunda ut än för de flesta av oss andra. 7) Det förtroende jag förhoppningsvis åtnjuter som ordförande för Socialdemokratiska pressföreningen gör jag från föreningens medlemmar. Förtroende från konspiratoriska sossehatare är jag inte nämnvärt intresserad av. Med detta får den här frågan vara avklarad för min del.