Konsten att försvara det man inte gillar
Jag har länge dragit mig för att ge mig in i diskussionen om Jyllands-Postens publicering av plumpa karikatyrer av profeten Muhammed och andra stereotypa, kränkande bilder av muslimer. Jag tycker personligen att det var oansvarigt och klumpigt gjort av tidningen. Inte dessto mindre var de i sin fulla rätt att göra det, och de protester och krav på sanktionsåtgärder från den danska staten som kommit från en del håll tyder på att man har mycket att lära om yttrandefrihetens principer. För mig är yttrandefriheten i det närmaste okränkbar. Jag är beredd att gå så långt att jag starkt ifrågasätter flera av de ingrepp i yttrandefriheten vi gjort, som till exempel lagen om hets mot mot folkgrupp. Inte för att jag på något sätt försvarar rasism och homofobi. Tvärtom tycker jag att det är avskyvärda företeelser. Men att hota en enskild individ eller grupper av människor tycker jag är en allvarlig kränkning nog för att generera hårda straff. Som jag ser det blir inte brottet och övergreppet grövre genom att gärningsmannen dessutom baserar sitt hot på att offret är bög, muslim eller jude. Dagens Nyheter hade häromdagen en väldigt bra ledare på samma tema, från vilken jag snott rubriken på detta inlägg. Där sägs bland annat att Jyllands-Postens "reträttlika hummanden och harklanden bara [blir] en obehaglig bekräftelse på att fundamentalistiska hot - mot individer, mot ekonomiska och politiska intressen - går hem". I ledaren slås också fast att det är "förmågan att balansera spontana känslor med förnuft som är grunden för ett öppet samhälle", samt att "i det långa loppet vinner alla på det fria tankeutbyte och den pluralism som uppstår i ett samhälle där det är högt i tak". |
Kommentarer om "Konsten att försvara det man inte gillar"
Men ska man klara av att försvara det man inte gillar så måste det ju omfatta alla. Då har man faktiskt ett ansvar för att försvara flaggbränningarna och arlabojkotten också.
Jag har inte ifrågasatt flaggbränningar och Arlabojkotter. Vad jag ifrågasätter - och starkt fördömer - är hot om våld och krav på politiska ingripanden.
Håller helt med om att det fria ordet aldrig får ifrågasättas. Däremot så måste vi ta en ordentlig diskussion om den vulgär rasism som muslimer ofta får utstå. I Danmark är ju rasismen rumsren - alla partier tävlar om att vara "dansk" sossarna här hemma har gott om rasister.
Har det inte blivit dags att rensa ut dem?
Som jag skrev så har jag väldigt låg tollerans för rasism. Och dessvärre kändes den danska publiceringen av Muhammedbilderna som en medveten provokation och ett sätt att stryka rasistiska och islamofobiska krafter medhårs. Därför tar det verkligen emot att stödja tidningens rätt att ändå publicera, men jag känner att det måste göras. Och visst - den socialdemokratiska rörelsen får inte acceptera rasister i våra led. Varken i Sverige eller någon annanstans.
En (fredlig) konsumentbojkott är väl ett helt OK sätt att protestera mot något man inte gillar, om än inte särskilt effektivt. Att bränna flaggor (även amerikanska) är ju enbart löjligt och patetiskt men bör väl inte förbjudas annat än om brandfara föreligger.
Jag noterar att de flesta "snälla" bloggare i Sverige inte alls håller med om att det fria ordet "aldrig får ifrågasättas" i vart fall inte i det här fallet. Jag räknar Jonas som "snäll" men tyvärr är hans åsikt i detta fall föga representativ för den gruppen.
Hej Jonas. Jag tycker att man ska skilja på två saker - å ena sidan vad man tycker ÄR rätt att publicera och å den andra vad man ska HA rätt att publicera. Jag tycker inte att Jyllandsposten borde publicerat bilderna, men det är ett val som tidningen själv borde ha gjort. Men när en del på fullt allvar verkar mena att alla, även icke-troende, måste rätta sig efter Islams religiösa bildförbud blir jag orolig. Vi har haft en dragkamp mellan det sekulära samhället och olika kyrkors makt i många århundraden, en kamp som lett fram till att sekulära lagar faktiskt går före religiösa. Den framgången är viktig att hålla fast vid. Hur gör vi annars om det nästa gång är den katolska minoriteten i Sverige som känner sig kränkta av exempelvis en ny Ecce Homo-utställning, och får stöd av Vatikanen? Vem som vill ska ha rätt att publicera bilder på profeten Muhammed, liksom på Jesus i högklackat. Det är viktigt att så långt som möjligt visa respekt för andras tro. Men det är faktiskt minst lika viktigt att slå vakt om vår rätt att häda.
Eller, som Rowan Atkinson (Mr Bean) uttryckt det: "Rätten att driva med något är mycket viktigare för ett samhälle än rätten att inte bli förlöjligad, eftersom det första är frihet och det senare förtryck".
Hej Jonas.
Med anledning av att du trodde Bengt Silvferstrand relaterade till din blogg i det nedsättande omdömet han hade på sin blogg så skrev jag följande inlägg i hans kommentarer:
"Visserligen vet jag att du inte bistår med länkservice, och visserligen vet jag att jag tidigare sagt att jag inte ska kommentera dina inlägg mer. Men i hederlighetens namn tycker jag ändå att du bör länka till den vars sida du såpass hårt kritiserar. Då slipper ju andra socialdemokrater, såsom exempelvis den utmärkte bloggaren och debattören Jonas Morian, misstas som varande den du refererar till. Därför bistår jag här med länk till personen som följande stycke gäller; "i sann populistisk anda har en s-informatör hakat på drevet. Inte oväntat har hans blogg kunnat tillgodoräkna sig många nickande instämmanden, främst från debattörer vars enda intresse är att utnyttja s-infosidor för att sprida sina nyliberala irrläror vari uppenbarligen också ingår fördomar mot oliktänkande."
http://blogg.s-info.se/laakso"
Mvh Erik Laakso
Ifall vi bara försvarar yttrandefriheten när det är någon som sagt något vi håller med om, då är yttrandefriheten inte mycket värd. Det är just när någon publicerat något vi inte håller med om det visar sig hur rakryggade vi är.
Skrämmande att Jyllands-Posten inte står för yttrandefriheten när ekonomiska intressen kommer in, när det börjar bli bojkott av danska varor.
Det är skrämmande att vi inte alla står upp för yttrandefriheten idag.
Bara för att det är en stor och stark grupp i världen som blivit driven med. Hade det varit en svag grupp hade Jyllands-Posten aldrig sagt att de ångrar sig.
RS
kulturbloggen.com
1. Jag håller inte med RS om att det är en "stor och stark" grupp. Muslimer måste snarast definieras som en visserligen stor men svag grupp som ofta kränks.
2. Jag försvarar Jyllandspostens rätt att publicera. Däremot tycker jag inte att de gjorde rätt när de publicerade. Det med de argument som andra framfört, nämligen att det snarast är att se som uttryck för medveten ringaktning för främst Danmarks muslimer och uttryck för den islamofobi som vi nu i västvärlden lider av.
3. Yttrandefriheten bör betrakatas som okränkbar vilket innebär att man får "häda" liksom uttrycka såväl rasistiska som homofobiska åsikter. Delar jag inte den uttryckta åsikten har jag förstås lika rätt att ifrågasätta den.
När det gäller de två sista punkterna håller jag i princip med Peter Karlberg. När det gäller punkt 1, huruvida muslimer är en stark eller svag grupp tycker jag däremot att svaret är både och. Muslimska invandrare i Danmark och övriga Europa är definitivt en "svag" grupp, ofta diskriminerad, utstött och kränkt. Men mullorna i Iran och förtryckarregimen i Saudiarabien är mycket starka grupper av härskare, med enorm makt både i världspolitiken och över enskilda människor. De sistnämndas upplevelse av kränkning finns det ingen anledning att respektera.
Jag har sett några av bilderna och de är väldigt lika det som man använde på 30-talet, i Tyskland och andra platser, för att demonisera judar. Frågan är om det är rätt att publicera slikt och hävda att man värnar yttrandefrihet.
Ni skriver väldigt klokt allihop. Jag tror att den här diskussionen är oerhört viktig, och det gläder mig att det finns folk som är beredda att stå upp för yttrandefriheten - även när den spelar främlingsfientliga och islamofobiska krafter i händerna.
Ska yttrandefriheten verkligen anvandas som ett verktyg i rasistiska angrepp och hets mot folkgrupper i en dagstidning? Situationen i varlden idag gor att det ar svart att se pa karikatyrerna som oskyldiga yttranden. Borde man inte ta en funderare over vilket syfte yttrandefriheten borde utovas? Vart gar gransen? Hitler utovade sin ratt till yttrandefrihet och se vart det ledde?
ja, yttrandefriheten ger Jyllands-Posten den rätten. Sedan borde förstås humanism och gott omdöme fått tidningen att avstå från att publicera bilderna. Och jag undrar verkligen om Hitler utlovade någon rätt till yttrandefrihet. Jag har svårt att tro att det var något värde som stod särskilt högt i kurs hos honom då.