Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    fredag, mars 24, 2006

    Myten om den olyckliga pigan

    Det senaste numret av magasinet Neo innehåller ett av de bättre reportage jag läst om några av de tusentals människor som i dag arbetar svart med städning och andra hushållsnära tjänster i svenska hem. Låt mig först av allt slå fast att jag inte på något sätt försvarar svartarbete eller att rimligt välavlönade människor (som jag antar att artikelförfattaren och Neo-redaktören Peter Wennblad är) insisterar på att betala svart för sådana här tjänster. Men reportaget, betitlat Myten om den olyckliga pigan, visar att vår bild av de svartavlönade, ofta kvinnliga asylsökande och invandrare, som utnyttjade offer kanske borde nyanseras en aning. För mig innebar reportaget en förstärkning av min uppfattning att vi borde hitta ett system för att göra anlitande av hushållsnära tjänster vitt ekonomiskt överkomligt för privatpersoner. Kanske drar andra annorlunda slutsatser än vad jag gjorde. Hur som helst så rekommenderar jag starkt en läsning!


    Kommentarer om "Myten om den olyckliga pigan"

     

    Blogger Jonas N skrev... (25 mars, 2006 05:54) : 

    Bra tips om en mycket bra artikel.

    Den torde stämma till en del eftertanke och även självranskan hos dem som har gjort till sin livsuppgift att göra sig till förespråkare för allehanda 'offer' vars story de dock inte vill lyssna på eller ta reda på mer om.

    Heder åt dig här Jonas (även i tidigare poster) som funderar ett steg till.

    Jag undrar också om beskrivningen av 'Anita Lundins' frustration skulle vara samma som hon själv skulle återge den och berättade öppet om hur hon uppfattade situationen?

    Hon hade ju ett syfte trots allt, att skapa just den offersituationen

     

    Anonymous Erik Laakso skrev... (25 mars, 2006 12:30) : 

    Hej Jonas.
    Det var ett intressant repotage, det är naturligtvis ett sådant som vi inte får tycka bra om, reportern skrev ju till och med om att han var liberal om jag minns rätt.

    Grundproblemet handlar om att många i vår rörelse har byggt på sig ett förakt för sådant arbete som förr i världen utpekades som skitigt, utnyttjande och nedvärderande. Så istället för att uppvärdera hedervärda arbeten så benämner man dem som skitjobb, pigjobb och annat som gör att den som har de jobben inte direkt känner yrkesstolthet.

    När man dessutom därefter medvetet väljer att inte se argumenten eller lyssna på vad som verkligen sägs så omöjliggör det naturligtvis all form av konstruktiv dialog.

    Det lär dyka upp ett nytt inlägg hos Silfverstrand idag by the way.

     

    Anonymous Nina Unesi skrev... (25 mars, 2006 14:39) : 

    Janina förnekar att det finns ett maktförhållande mellan henne och Peter. Jag tycker att det låter som inställsamt fjäsk och undrar därför vad som skulle hända ifall Janina skulle tappa den där ömtåliga Orrefors-vasen som kostade Peter en smärre förmögenhet. Vad skulle Peter göra?

    a. Peter betalar inte Janinas lön därför att hon förstört en väldigt dyr sak.

    b. Enligt sensmoralen i texten skulle Janina kräva av Peter att han drar av det på hennes lön, därför att hon var så klantig.

    Jag vet att jag tror på det klassiska fattiga-står-i-beroende-till-rika-argumentet och därför skulle Janina ändå vilja ha betalt, trots att hon gjorde ett misstag. Peter Wennblad skriver att: I hennes ögon var vi inte ens köpare och säljare, det var jag som hade bett om hjälp och hon som hade förbarmat sig.

    Det är modigt av Peter att erkänna att Janinas syn på arbete inte inkluderar städning. Om Janina hade definierat städhjälp som ett arbete då hade hon ställt högre krav på beställaren. Hon hade krävt att han hade betalat sociala avgifter och hon inte kunde väntas möblera om därför att alla lister och hörn skulle dammas, osv. Hon hade kunnat hävda sig bättre mot beställaren om hon hade definierat sin städning som arbete.

    Det är först när maktförhållandet mellan Janina och Peter testas som det blir tydligt vem det är som bestämmer, vem det är som har makten, och vem det är som utnyttjas.

    Jag kan tycka Janinas stolthet är självklar. För så länge hon ser sin arbetsinsats som samaritarbete åt svaga (i detta fall Peter) så kan hon känna ett övertag. Det är ett falskt övertag, och det inser hon varenda gång hon och beställaren inte kommer överens. Då krossas hennes stolthet i tusen bitar, eftersom hon aldrig någonsin kan hävda sig starkare än Peter. Han är trots allt den som gör att hon kan köpa mat till sina barn. Och hon blir, trots sin barmhärtighet och stolthet, den som utnyttjas.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (25 mars, 2006 14:58) : 

    Nina, lösningen på de problem du målar upp heter legitimering - och legalisering - av det arbete hon utför. Hade det varit ett vitt arbete så hade kvinnan i det här fallet omfattats av arbetsmiljölagstiftning, försäkringar etc. Borde vi inte därför göra vårt yttersta för att fler svarta jobb kan bli vita?

     

    Blogger Jonas N skrev... (25 mars, 2006 15:14) : 

    Nina Unesi ger är exakt samma syn på andra människor vars intressen hon säger sig företräda som många andra. Problematiken med Orreforsvasen är skenfäktning lika mycket som sceniarot med att ramla ut från fönstret. Ingetdera utgör ett sakargument. Problemet är tvärtom att betala 'vitt' innebär en faktor tre i pris, men skall motiveras med en försäkringspremie som borde ligga på kanske 1-2% påslag. Helt absurt! Samma sak gäller pensionsavsättningar. Det är bättre att få dessa pengar i nägen och investera själv (speciellt om man inte behöver redovisa dem) än att betal in dem och förlita sig att de systemen finns kvar och fungerar som i dag 30 år senare!

    I exemplet klargörs hur tydligt som helst vem som har makten. Och även om omständigheterna hade varit annorlunda ändras inte det faktum att lönearbete förutsätter att någon betalar, bara om där finns makt att tvinga någon att betala mot dennes vilja skulle det vara principiellt annorlunda. Och den typen av konstruktioner är alltid dåliga och på sikt destruktiva.

    ICA-handlaren är lika underlägsen som Janina. Helt beroende av kundes godtycke och nycker, kundens barmhärtighet skulle man kunna hävda! (Och denne ligger dessutom ute med stora summor och investeringar)

    Nej, problemet är helt och hållet ett annat. Det är försöken att osynliggöra alla riktiga problem som denn sfär representerar. Att Nina U därvidlag är beredd att göra Janinas situation ännu lite sämre (istället för att ens diskutera hur denna sektor skulle bli sund) påvisar exakt den rinaktning för okvalificerat arbete och dem som utför sådant som man tyvärr ser allt för ofta från den sidan.

    Tänk att ett tämligen okomplicerat arrangemang mellan två vuxna, till bådas uppenbara gang, behöver göras om till en hypotetisk klasskamp mha likaledes hypotetiska Orreforsvaser och fönsterhöjder, eller framtida efterfrågeändringar!?

    Sorgligt är vad det är!

     

    Blogger Jonas N skrev... (25 mars, 2006 15:18) : 

    Måste säga att jag då respekterar Erik L:s kommentar mycket mer:

    'Vi måste ju vara emot det eftersom han säger att han är liberal'

    Dete iaf, tyder på ett icka försumbart mått at självinroni och/eller -insikt!

     

    Anonymous Nina Unesi skrev... (25 mars, 2006 16:06) : 

    Okej Johan, du ska få en uppmaning: "Slappna av".

    Att du reagerar så kraftigt tolkar jag bara som att jag träffat en öm sträng.

    Den som faktiskt uppvisar en ringaktning mot städning är inte du eller jag. Det är Peter Wennblad som låter Janina tro att hennes arbete är gjort på grund av barmhärtighet. Det är grundproblemet.

    Städning i hushåll är bransch som måste etablera sig på samma grunder som alla andra branscher. Det kan man inte komma ifrån. Att sätta rea-lappar (=subvention) på städning är att ringakta de som städar.

     

    Blogger Jonas N skrev... (25 mars, 2006 16:58) : 

    Mycket varmluft där, Nina

    (för det var väl mig du uppmanade att 'slappna av'!?)

    'Öm sträng' är helt fel, men du har rätt i att jag blir irriterad på denna ständiga von-oben attityd, samtidigt som många (du?) tycks vara fullständigt okunnig vari problematiken består.

    Bara testuggande om klasskamp och 'subventioner' ...

    Du verkar helt ha missat att läsa artikeln och försöka tillgodogöra dig innehållet.

    Tänk att du faktiskt påstår dig kunna förklara hur Peter W får Janina att känna sig. Hur kan man vara så förmäten, Nina? Du har ju inte pratat med någon av dem. Du sitter ju faktiskt och säger att du vet bättre än båda två sälva, och det baserat på bara Peters ord bara?

    Det är just denna von-oben attityd som jag finner så beklämmande.

    Jag kan heller inte se att attityden:

    'Om inte verkligheten stämmer med vår ideologiska karta, förnekar vi alla problem, och använder argumenten för politisk pajkastningen istället'

    på något sätt skulle vara mindre ringaktande än att faktiskt möta verkligheten och människorna i den. Set tyder nog bara på att man har varit politiskt avlönad för länge (och förstått alldeles för lite av vad vanligt hederligt arbete egentligen är)

     

    Anonymous Nina Unesi skrev... (25 mars, 2006 18:59) : 

    Den enda som är förmäten är Peter Wennblad som skriver "I hennes ögon var vi inte ens köpare och säljare, det var jag som hade bett om hjälp och hon som hade förbarmat sig."

    Är det arbete? Nope.
    Är det välgörenhet? Nope.
    Är det att utföra ett arbete, men ändå låtsas som att det är välgörenhet? Japp.

    Jag behöver inte vara förmäten. Peter är det istället. Jag behöver heller inte ha en von oben-attityd. Peters von oben-attityd räcker gott och väl.

    Peter kan kanske leva med sina handlingar, köpa städtjänster svart, men han borde åtminstone göra det klart för Janina att det hon gör är ett arbete, ingen God damn hjälp.

    /Nina
    P.s. Jonas heter du visst, inte Johan. Sorry.

     

    Anonymous Nina Unesi skrev... (25 mars, 2006 19:19) : 

    Jonas Morian.

    Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Om vi ska införa en femtioprocentig skattesubvention inom städbranschen, då ska vi införa en motsvarande skattesubvention inom handel och restaurang också. Håller du med om det? Alla dessa branscher betalar svarta löner till de anställda.

     

    Blogger Monica skrev... (25 mars, 2006 20:50) : 

    I just detta specifika fall - och många andra - är det städerskan som bestämmer. Passar inte lönen, arbetsuppgifterna, arbetsgivaren så kommer hon inte dit mer. Hon har hur många uppdragsgivare som helst. Bara att välja. Och eftersom det är svart har hon ingen uppsägningstid.

    Denna aspekt kommer sällan fram. Visst kunde hon klaga om hon var fast anställd, gå till facket mm, men det är inte säkert hon skulle slippa en, i hennes tycke, otrevlig kund ändå. Jobbar hon svart för sig själv väljer hon också själv. Eller om hon kunde starta företag och ha samma kundkrets - samma valfrihet.

    Det finns för- och nackdelar med det mesta. Jag har inte träffat nåt städerskeoffer - tvärtom - de accepterar inte alls vilka villkor som helst. De behöver faktiskt inte göra det. För som sagt, arbetsgivare i den svarta delen av den branschen kryllar det av.

     

    Blogger Jonas N skrev... (25 mars, 2006 21:00) : 

    Nina

    "men han borde åtminstone göra det klart för Janina att det hon gör är ett arbete"

    Och vad får dig att tro att Peter W inte ansåg det? Enligt honom själv ägnade han lång tid åt att försöka förmedla både sitt dåliga samvete och sina blandade känslor, och förklara hur 'omgivning' (dvs bla du) ser på detta och hur debatten går. Utan att lyckas. Han beskriver hur han uppfattade hennes hållning. Ingenstans skriver han att han anser att hon gör något annat än ett arbete mot betalning. Ingenstans!

    Och ändå landar du i:

    "Det är Peter Wennblad som låter Janina tro att hennes arbete är gjort på grund av barmhärtighet"

    Men det finns inget förmätet i att försöka redovisa hur konversationen förlöpte. Det du skriver i dina inlägg handlar tvärtom om dina egna projiceringar:

    Du slog nästan knut på dig själv för att få det till att hon var ett stackars offer för den hjärtlöse (mm ...) Peter W som utnyttjade henne samtidigt som han försökte dölja för henne och dupera henne att det inte bara var gammal sedvanlig klassmotsättning detta handlade om, dvs att hon egentligen ändå skulle vara tvungen att foga sig i kraft av hans högre samhällsposition.

    För att få det dithän dyker där först upp dyra vaser, hypotetiskt framtida prissättning och efterfrågan, försörjningsansvar för ev barn, verkliga maktförhållanden som dock inte syns.

    Du tom anklagar henne för att vara falsk mot sig själv, att hennes självkänsla är en chimär för att dölja det faktum som i stället du (men inte alls hon!) har förstått! Dvs att hon trots allt är ett utnyttjat offer!?

    Och ändå skriver du att det inte är DU som har en von-oben attityd, varken mot henne eller mot Peter!?

    Jag begriper inte ens hur man kan landa i den självbilden, hur man så tvärsäkert kan döma ut andra människors ord och redovisade uppfattningar utan att ens träffat dem, och förklara för dem vad de egentligen tycker och känner. Tvärtemot vad de själv säger!

    Du kan förvisso kritisera Peter för att han inte följer lagens bokstav, och kokettera över det omoraliska. För det ligger en en problematik överträda lagen även om den får helt orimliga följder, det gör det för Peter, för mig, för alla.

    Gör isf det, i stället för att beskriva folks personlighetsdefekter som försöker frambesvärja och passa in i ett ideologiskt raster som du vill lägga över hela samhället.

    Fast hittills har du helt undvikit den faktiska situationen, att det är helt vanliga människor som försker hantera sina respektive livssituationer på bästa sätt och smidigt ...

    Det gills liksom inte att argumentera typ:

    'Om bara Peter och Janina vore helt andra individer med bättre personligheter och skulle värdera sin tid, sitt arbete, sin fritid, och pengarna de har/inte har på ett helt annat sätt skulle allt vara fint och bra'

    För det alternativet existerar inte i den verkliga världen.

    Lite anmärkningsvärt är också att alla resonemang om hur 'det borde vara' alltid tycks innefatta en stor portion av:

    'lämna ifrån er mycket mer pengar till en tredje part, helt utan någon motprestation'

    Av någon anledning innehåller vänsterretorik alltid det elementet: Att folk sinsemellan eg borde (vilja?) betala mycket mer för samma nyttighet. Alltid! Och dessutom alltid båda parter ...

    ... fast givetvis framställs det inte så i retoriken (alltså att den ene skall betala mer, den andra skall jobba längre tid). Istället kläs detta i en massa klasskampsprat, pseudopsykologi och annat ovidkommande.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (26 mars, 2006 18:47) : 

    Nina, en stor skillnad mellan å ena sidan hemstädnings- och å andra sidan handels- och restaurangbrascherna är att i de förra så är svartjobb ett dominerande inslag - så är inte fallet med de senare. Och jag har aldrig föreslagit just en femtioprocentig "subvention". Vad jag argumenterar för är en skattenivå som gör det ekonomiskt överkomligt för privatpersoner att köpa dessa tjänster vitt, för att på det sättet minska efterfrågan på svartjobb.

     

    Blogger Jonas N skrev... (26 mars, 2006 19:28) : 

    Jonas M, i alla branscher där kunderna är främst privatpersoner och där många kontanttransaktioner förekommer, förekommer också omfattande svartjobb (taxi, frisör, restauran, hantverk etc)

    Egentligen är det helt uppenbart att det måste vara så. Ett företag köper in, förädlar, säljer vidare, och får dra av alla kostnader, skatter och löneavgifter och momsen däremellan. En privatperson, betalar alla dessa fullt ut och dessutom med beskattad lön om det skall ske vitt. Därav den stora skillnaden.

    Ett bra överslag för att jämföra kostnader (egentligen priselasticitet= om de tas på företaget jfrt med att betala själv privat är en faktor sju!

    Tex övernattning på annan ort. Företaget betalar 1000-2000 kr för hotell, själv betalar man kanske 150-300 spänn på vandrarhem eller tar med en present och försöker sova över hos en bekant/kompis.

    Ja, som tumregel, alltså ...

     

    Anonymous Peter Karlberg skrev... (26 mars, 2006 22:17) : 

    Hade inte särskilt höga förväntningar - trots Jonas rekommendation - när jag läste Peter Wennblads reportage. Blev dock positivt överrraskad eftersom det ger en lite annorlunda infallsvinkel på relationen arbetsköpare/arbetssäljare. Även om alla arbetsköp innehåller en komponent av nyttjande/utnyttjande är det förstås också så att säljaren också har makt - i synnerhet på en marknad där efterfrågan är större än tillgången.

    Problemet är dock det arbetsrättsliga och de förmåner som den svart anställda arbetskraften går misste om. Om Janina blir sjuk omfattas hon av en skattesubventionerad sjukvård som Wennman inte bidragit till - då Janina inte heller får någon inkomst. Hon har heller inga försäkringar under sitt arbete eller någon inkomst om Wennman slutar nyttja hennes tjänster. Det senare går nog bra ändå eftersom Janina verkar vara en handlingskraftig människa som säkert hittar annat arbete men Får Janina en arbetsrelaterad skada finns inget skyddsnät. Det ansvaret smiter Wennman ifrån.

    Allt detta skulle dock lösas om vi kunde hitta en modell där hyfsat vanligt folk hade råd att köpa tjänster t.ex. av detta slag. Jag tycker att vi skall pröva att göra dem billigare och förslagit det enda sätt jag hittills kommit på - sänkt skatt till att börja med genom att ta bort momsen på tjänster (alla för att slippa krångliga gränsdragningsproblem) till privatpersoner. Någon som har en bättre idé?

     

    Anonymous Calle Friden skrev... (27 mars, 2006 21:31) : 

    "Jag har inte träffat nåt städerskeoffer - tvärtom - de accepterar inte alls vilka villkor som helst. De behöver faktiskt inte göra det..."

    Men det har jag gjort. Och rätt många också - det ligger i yrkets natur att det kommer att rekrytera människor med bristande kunskaper om både sina rättigheter och ofta också med en medfödd överdriven respekt för arbetsgivaren.
    Varför skulle svenska pigor behandlas annorlunda än pogor i andra länder - där de bevisligen används som andra rangens medborgare.

    Det finns inga problem idag med att betala för städtjänster på ett schysst vis. Om folk kan pröjsa hundratusentals kronor för nya bilar och resor och guvetvad är det väl rätt korkat att tro att det är pengarna det handlar om när det gäller städerskorna?
    Gynna de seriösa företag som finns istället

     

    Blogger Jonas N skrev... (27 mars, 2006 23:56) : 

    Calle,

    redan ditt ordval avslöjar din ngt nedlåtande attityd. Att städa är ett både nödvändigt och hedervärt arbete. Att kalla någon som städar fär 'piga' är inte speciellt respektfullt på något sätt. Och det är lätt att misstänka att din attityd bottnar i hur du vill(!) se dem som betalar för städtjänster, dvs projicering snarare än respekt för inblandade individer.

    Att städning aldrig blir ett högstatusyrke, eller välbetalt i jämförelse är sant, men för den skul förtjänar inte arbetet eller de som utför det att ringaktas. Fraser som 'andra rangens medborgare' är precis den den nedlåtande attityd som jag finner så beklämmande.

    Även dina kostnadsjämförelser tyder på ignorans och fördomar, alternativt missunsamhet:

    Konsumtion av varor och tjänster går inte till så som du tycks tänka dig här. Och troligen är det avund och egenintresse som ligger bakom din önskan att folk skall betala hutlösa överpriser i sammanhanget.

    Har det aldrig slagit dig att om du verkligen (dessutom?) värnar om de människor det här handlar om ('pigor' med bristande kunskaper, som inte har stark position på arbetsmarknaden, socialt, eekonomiskt, eller i samhället) får än sämre förutsättningar genom att de hänvisas till den svarta sektorn, att detta ytterligare förvärrar de effekter du tar upp?

    Jag är säker på att det finns avarter även inom denna verksamhet, dvs folk som bär sig illa åt. Tyvärr underblåses även detta genom att förskjuta verksamheten till skuggsektorn.

    Denna jämförelse kanske inte är helt relevant men jag kan tänka mig att den attityden du uppvisar är mer vanlig bland folk som själva är upptagna med att 'rangordna' folk socialt.

    Dvs att de som vill 'se ner' på 'pigor' återfinns i större utsträckning dels hos dem som betraktar deras arbete som 'mindervärdigt' och där dessutom avståndet i status och inkomst inte är så påfallande.

    Jag menar att behovet av att markera 'avstånd' neråt är mer påfallande hos dem som tycker att den sortens 'sorterande' och indelande är väldigt viktigt i hur man beskriver samhället.

    Inte nödvändigtvis alltid, eller gnerellt. Men ändå ...

     

    Blogger Johan Hedin skrev... (28 mars, 2006 14:50) : 

    När det gäller maktförhållanden finns det ju redan en intressant reflektion i artklen - fast i fallet att "arbetsgivaren" gör fel.
    Det står om när denne i ett fall kommer med sexuella närmanden. Då verkar det ju som om städaren mycket enkelt helt sonika kan sluta gå dit och städa, eftersom hon har en hel uppsjö andra "hederliga" erbjudanden att välja mellan.
    OK - man skall inte romantisera detta - men totalt maktlös är man ju knappast om man kan säga till chefen att "nu drar jag för du beter dig som ett svin!"

     

    Anonymous Calle Friden skrev... (28 mars, 2006 21:01) : 

    jonas n - är det nån som lider av stöddighet och ignorans är det väl du. Förlåt att jag vågar ta till orda i den bildade skaran...

    Nä, jag är inte högskoleutbildad men jag känner till en del om hur den svarta sektorn funkar (och dessutom är jag kommen från generationer av städerskor och pigor) i ett flertal sektorer.
    Det är väl snarare du som har en nedlåtande attityd - det är inte det minsta kränkande att kalla folk för vare sig städerskor eller pigor. Att ens tro det visar på tölpaktighet.
    Det enda sättet att se till att få acceptabla arbetsvillkor för de som jobbar med "hushållsnära" tjänster är att stödja de seriösa företag som finns. Det finns ingenting som visar att en subventionering överhuvudtaget skulle skapa vare sig fler jobb eller anständigare villkor.
    Hur jag vet det? Därför att oavsett subvention kommer de svarta pengarna finnas kvar (fast även de kommer att sjunka).

     

    Blogger Jonas N skrev... (29 mars, 2006 01:33) : 

    Den sista delen håller jag med om. Om du gör prisskillnaden mindre mellan vitt (legitimt) och svart (brottsligt) som kommer fler att välja det förra och färre det senare.

    På vilket sätt skulle jag ha en nedlåtande attityd? Ignoras, jasså? Jur menar du nu?

    Jag kallar inga människor för andra rangems medborgare. Och 'piga' indikerar i allra högsta grad den sortens beroendesituation du vill ge sken av att vara emot. Men det beroendet finns inte alls i dag, och skulle finnas ännu mindre om verksamheten finge pågå under lagens skydd (även om det bara vore under dess formella hägn)

    Det är inget skämmigt i att utföra mindra kvalificerade arbetsuppgifter. De behövs precis som alla andra.

    Och jag tycekr att du duckar på alla centrala punkter i frågan som diskuteras ...

     

    Anonymous Anonym skrev... (31 mars, 2006 04:36) : 

    Intressant människosyn:

    http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?typ=db&namn=201669&intUnitID=

     

    Anonymous Anonym skrev... (02 april, 2006 13:35) : 

    Artikeln i NEO är intressant, men Peter Wennblads utgångspunkt är förvillande. Det faktum att Janina friar honom från maktutnyttjande, har det någon som helst betydelse för hans slutsats? och på vilket sätt har det att göra med att hon vill ha och får betalt med svarta pengar?
    Varje människa som har råd att köpa en annan människas tjänster, de må vara svart eller vitt, demonstrerar ju ur ett perspektiv sin makt. Det är en konsekvens av en marknadsekonomi per see och har inget med skatter att göra.

    Den problematiska punkten, som Wennblad skickligt undviker, har ju ingenting med hans och Janinas relation att göra utan att staten behöver pengar för att genomföra den politik som majoriteten har röstat fram. Den som finner argument och metod att slippa att betala denna skatt, kanhända av orsaken att man inte delar den politiska majoritetens åsikter, måste också inse att i förlängningen leder ens beteende till en urholkning av demokratiska värden. Med det kanske det Wennblad är ute efter.

     

    Blogger Jonas N skrev... (02 april, 2006 18:52) : 

    Anonym
    en hyfsat klartänkt reflektion. Jag håller iofs inte med dig att Peter W har undvikit den frågan.

    Att statens pengabehov är omättligt är förvisso sant, att dette pengabehov är ett utryck av en folkvilja är däremot en konstruerad sanning. Att folket har bestämt 'politik' är helt osant: 'Folket' får välja olika pappersbitar att lägga i ett kuvert ungefär 16 ggr i sitt liv. Att härleda 'sanningar' utöver partinamn (+ ev kryss) vore intellektuellt närmast ohederligt.

    Sen ligger det ju något i att den som har pengar (kvar) har större handlingsutrymme, och iom det mer egenmakt än någon som inte har det. Enda sättet att undvika det faktum är att förbjuda sparande och pengar! Men man kan se det från andra hållet också. Den som har arbetsförmåga och tid kvar har ett övertag gentemot dem som inte har det. Men dessa två beskrivningar utör ytterligheter, knappast korrekta beskrivningar av situationen:

    Ingen kan tvinga någon att arbete mot dennes vilja oavsett vad man betalar. Och ingen är så pressad att denne tvingas köpa livsstilstjänster oberoende av priset. Och det som ordnar att det blir mycket bättre än dessa ytterligheter är det som kallas 'marknad', i detta fall tyvärr en grå sådan iom att de penningtörstande politikerna säger så. Men det är ändå marknaden som gör att det inte blir så illa som olyckskorparna kraxar om!

    Tyvärr får man ofta intrycket att de som ogillar att folk gör diverse val och saker (eller inte) av egen vilja är emot marknad som sådan! Även om de kan tala hur länge som helst om hur folk borde välja egentligen!

     

    Myten om den olyckliga pigan'">kommentera