Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Sossarna styr föreningssverige!
| Konspirationsteoretikerna bakom Enpartistaten (läs: Timbro) har kommit fram till att arbetarrörelsen - eller snarare det socialdemokratiska partiet - kontrollerar föreningssverige. Jajemensan, så är det. Alltifrån scoutgrupper och knattefotbollslag till Aktiespararnas riksförbund och Frälsningsarmén är i själva verket socialdemokratiska kamporganisationer, kontrollerade från Sveavägen 68. Eller kanske inte. I en tokstollerapport har författarna kommit fram till att i många av landets största föreningars presidier (ordförande och vice ordföranden) återfinns "anmärkningsvärt många personer [som] är aktiva eller före detta politiker och ofta socialdemokrater". Redan i förordet slår rapporten dock undan benen för sig själv genom brasklappen "Det kan naturligtvis vara så att (gamla) politiker är mer föreningsaktiva och har egenskaper som är eftertraktade i föreningslivet". Ja, just det. Och föga överraskande är det också så i det privata näringslivet. Påfallande ofta återfinns tidigare politiskt aktiva i bolagsstyrelser, som informationsdirektörer och i olika rådgivande befattningar. Skälet till detta är naturligtvis att erfarenhet av politiskt beslutsfattande och ett gott kontaktnät inom politiken är värdefulla egenskaper såväl inom närings- som föreningslivet. Av det följer inte, mer än med en ytterst konspiratorisk logik, att de personer som rekryterats till ordförande- och styrelseposter skulle vara en del av en politisk maktapparat som agerar för att stärka sitt partis grepp över samhället. Slutsatserna i rapporten är därmed lika befängda som de antisemiter och homofober som påstår att kultur- och mediesverige är styrt av judar och bögar. Detta inlägg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: politik, enpartistaten, Timbro. |
skrivet av Jonas Morian om 11:43
Kommentarer om "Sossarna styr föreningssverige!"
-
Anonym skrev... (30 augusti, 2006 21:51) :
-
Anonym skrev... (30 augusti, 2006 22:54) :
-
Tobias skrev... (31 augusti, 2006 00:06) :
-
Anonym skrev... (31 augusti, 2006 00:36) :
-
Johan Sjölander skrev... (31 augusti, 2006 00:46) :
-
Jonas Morian skrev... (31 augusti, 2006 09:06) :
-
Jonas N skrev... (31 augusti, 2006 13:50) :
-
Jonas Morian skrev... (31 augusti, 2006 14:39) :
-
Johan Sjölander skrev... (31 augusti, 2006 19:57) :
-
Anonym skrev... (01 september, 2006 00:33) :
-
Jonas N skrev... (01 september, 2006 01:28) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 10:51) :
-
Anonym skrev... (01 september, 2006 11:49) :
-
Jonas N skrev... (01 september, 2006 12:05) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 14:17) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 14:42) :
-
Anonym skrev... (01 september, 2006 15:13) :
-
Anonym skrev... (01 september, 2006 15:48) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 15:55) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 16:09) :
-
Nisse skrev... (01 september, 2006 17:09) :
-
Nisse skrev... (01 september, 2006 17:11) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 17:25) :
-
Johan Sjölander skrev... (01 september, 2006 18:20) :
-
Anonym skrev... (01 september, 2006 18:46) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 19:21) :
-
Nisse skrev... (01 september, 2006 19:57) :
-
Jonas Morian skrev... (01 september, 2006 21:07) :
-
Nisse skrev... (01 september, 2006 21:49) :
-
Jonas Morian skrev... (02 september, 2006 13:13) :
-
Nisse skrev... (02 september, 2006 16:53) :
-
Jonas Morian skrev... (02 september, 2006 17:04) :
-
Anonym skrev... (06 september, 2006 00:50) :
-
Anonym skrev... (06 september, 2006 16:26) :
kommenteraVore du inte sosse så skulle du få min röst. En av de vettigaste ute på marknaden, men (s)?! Nope!
Hej Jonas!
Jag tittade igenom rapporten och tycker inte den förtjänar ditt tillmäle med "tok"-någonting. Exempelvis har de uppmärksammat Robert Putnams arbete och nämner ett antal tänkbara förklaringar till att sossar är överrepresenterade i föreningstoppar. Vissa anekdoter går säkert att kritisera men helhetsbilden är svår att bortse ifrån.
Putnam skriver i "Den ensamme bowlaren" om hur amerikanska föreningar kommersialiserats. Medlemmarnas aktiva insats består i att betala årsavgiften och organisationerna måste hålla sig med marknadsföringsavdelningar, annars sjunker medlemsantalet. I Sverige så stannar inte lika mycket pengar kvar i civilsamhället och det är därför inte underligt om svenska föreningar är mer beroende av staten för sin finansiering. Det är heller inte underligt om sådana föreningar väljer företrädare som har kontakter med sittande majoritet.
Denna utveckling är självgående och behöver inte förklaras med någon konspirationsteori. När samhällsresurserna centraliseras följer föreningslivet efter.
Du skriver att "...erfarenhet av politiskt beslutsfattande och ett gott kontaktnät inom politiken är ärdefulla egenskaper såväl inom närings- som föreningslivet."
Ja, så är det utan tvekan. Frågan är dock om detta är bra eller inte. Är det inte bättre att Ericsson förbättrar sina produkter än att de lägger tid och kraft på att engagera någon f.d. politiker som kan öppna grindarna till statens resursflöde? För att använda en klassisk fras, är det inte bättre om politiker förblir politiker och företagare förblir företagare?
MVH
Johan Nilsson
tokrapport minst sagt. Jag förstår inte vad Timbro är ute efter mer än att såga hela folkrörelsesverige med fotknölarna? På vilket sätt är det negativt att människor som är partipolitiska aktiva också är aktiva i rörelser där det ickepartipolitiskt aktiva folket finns representerade? Är inte det mer positivt än negativt? Mycket märklig rapport. Jag skrev ett inlägg om den på min blogg eftersom jag själv var påhoppad i Timbro-hitta på-rapporten.
Tobias Smedberg skriver: "På vilket sätt är det negativt att människor som är partipolitiska aktiva också är aktiva i rörelser där det ickepartipolitiskt aktiva folket finns representerade?"
Det är enbart positivt så länge som föreningen inte finansieras av staten. Annars är det negativt.
MVH
Johan Nilsson
"Exempelvis har de uppmärksammat Robert Putnams arbete"
Är inte detta rätt typiskt för den nya högern, fö? Man skriver tokrapporter och sedan klär man dem i några resonemang som skulle kunna misstas för intellektuella, namedroppar lite forskare och hoppas att det ska dölja det galna i själva slutsatserna. Så kan varenda gymnaisemuffare med Johan Norbergs samlande verk i bokhyllan och en bild av Hayek uppklistrad på insidan av skåpet känna sig lite svåra och lite smarta. Eller så är det gymnaisemuffarna som skrivit själva rapporten och ... äh, jag vet inte. Men ligger det inte någonting i det?
Jerry, tack, typ.
Johan N, ja - rapporten innehåller förvisso en del referenser till Putnam. Och visst kan det vara intressant att resonera om huruvida det ligger i det allmännas intresse att understödja medborgarna engagemang i det civila samhället genom att t ex tillhandahålla förenings- och möteslokaler, utbetala aktivitetsstöd till ungdomsverksamhet etc. Men det är ju inte där tyngdpunkten i rapporten ligger. I stället blandar man villt dessa äpplen med päronen om att det verkar finnas sossar i styrelserna i många föreningar. Jamenherregud, det är ju knappast regeringen eller det socialdemokratiska partiet som tillsätter styrelseposterna i landets alla föreningar - det gör föreningarnas medlemmar. Och om det i föreningarna finns en hel del sossar så är det ju knappast konstigt att dessa då och då får styrelseuppdrag. Många föreningar bedriver ju också olika former av samhällspåverkande arbete och har därför behov av kanaler för opinionsbildning. Scoutrörelsen är t ex intresserad av ökat samhälleligt engagemang för att locka stora, internationella ungdomsarrangemang till Sverige. Majblommans riksförbund lobbar för att förbjuda alla former av skolavgifter i den offentliga skolan. För att bara nämna två exempel. I dessa och många andra fall så underlättar det att ha människor med politiska kontakter och kunskaper med i verksamheten. Det är inget konstigt med det.
Jonas M
Även jag tycker att du skruvar upp tonläget lite högt (det märks väl att där är ett val som närmar sig, och allt går ju inte enligt plan där heller ;-)
Sajten Enpartistaten gör inte anspråk på att vara en allsidig politisk kommentator. Tvärtom:
Den tar upp ett antal fenomen där den anser att där föreligger tendenser och företeelser som först och främst återfinns i enpartistater.
Det går givetvis att diskutera var och en av dessa för deras relevans och signifikans, även observationens kvalitet. Men 'konspirationsteoretisk' tycker jag är överord. Själv har jag där blivit uppmärksam på ytterligare ett antal företeelser som jag ogillar i det offentliga Sverige och som jag finner demokratiskt tvivelaktiga (eller värre). Och det är bra!
Om du menar att beskrivingen är skev, eller slutsatserna felaktiga skall du förstås påtala det och gärna skriva om det här.
Du har redan fått ett antal nyanserade kommentarer och deras innehåll bör du i allra högsta grad ta till dig också. Ingen ber dig nämligen att tycka precis som de, eller ogilla sån't som du gillar och idag befrämjar. Men om du inte är varse att man kan ha helt andra uppfattningar och värderingar om en och samma företeelse som är minst lika reella och legitima kommer din uppfattning om samhället utanför din närmaste sfär bli väldigt torftig.
För Johan Sjölander har jag försökt påtala vad som utgör civila samhället och vad som inte är det (för några månader sedan). Jag fick inte intrycket av att han riktigt förstod distinktionerna. Hans inlägg är här handlar om ... just ingenting alls (låter tyvärr bara som gammalt SSU kampanjstoff, utan någon bäring på ämnet)
Henrik och Jonas N, ni får här ett gemensamt svar:
Det påstås alltså i rapporten att formellt politiskt obundna organisationer gör uttalanden och deltar i jippon som stödjer ”en ensidig socialdemokratisk agenda”. Exempel på sådana organisationer påstås vara BRIS, Rädda Barnen, Forum Syd, SKR och ROKS (även om kopplingen i det sista fallet nog får sägas vara väääldigt långsökt; en hänvisning till Vägval Vänsters hemsida där ordföranden i detta nätverks Skånesektion skriver att ”Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har haft en tradition av nära samarbete med ROKS” – guilt by association, någon?).
I vissa fall har rapportmakarna alltså gjort ett gediget researcharbete och hittat styrelseledamöter i diverse föreningars styrelser med någon form av koppling till socialdemokratin och arbetarrörelsen, i andra fall pekar man på fall där föreningarna t ex undertecknat debattartiklar med socialdemokratiska parti- och regeringsföreträdare. Det är en salig röra, men om vi bortser från det uppenbart konspiratoriska anslaget vad gäller partitillhörighet och i stället fokuserar på de gemensamma uttalandena, så kan det förstås vid en ytlig anblick verka bestickande. Om det nu vore hela sanningen.
I verkligheten lierar sig naturligtvis intresseorganisationer med olika parter hela tiden i syfte att få genomslag för sin agenda. Troheten brukar dock inte vara länge, utan en organisation som ena dagen berömmer ett socialdemokratiskt förslag kan nästa underteckna en debattartikel med en borgerlig politiker. Det är så opinionsbildning går till.
Det saknas ju som bekant knappast exempel på organisationer som, från tid till annan, stödjer en ensidigt borgerlig agenda. Utan att nämna några namn så har vi till exempel en facklig organisation för lärare som förefaller vara bästa kompisar med folkpartiet, vi har en stor intresseorganisation för det svenska näringslivet som gör sitt bästa för att misskreditera socialdemokratisk politik och kratta manegen för ett borgerligt maktövertagande, och vi har en tankesmedja som på fullaste allvar driver testen att Sverige är en enpartistat. För att bara ta några exempel. De här organisationerna är naturligtvis i sin fulla rätt att göra allt detta. De agerar nämligen så som deras medlemmar (eller, i förekommande fall, ägare) vill att de ska göra för att bilda opinion för sin sak.
Sedan är det en helt annan sak att många organisationer i Sverige får olika former av skattefinansierat stöd för sin verksamhet. Detta kan man naturligtvis diskutera det lämpliga i, men ingen ska lura i mig att detta stöd är ett sätt för staten/regeringen/sossarna/whatever att köpa sig lojalitet. Det funkar helt enkelt inte så. Jag inser att det är ett svårt koncept att köpa om man är övertygad om att människor endast drivs av ekonomiska mekanismer, men min erfarenhet säger mig att tillvaron är lite mer komplicerad än så.
Slutligen välkomnar jag självfallet andra uppfattningar än min egen. Jag har aldrig förvägrat Timbro eller några andra deras yttranderätt – tvärtom. Men när man på ett klumpigt och onyanserat sätt försöker misstänkliggöra socialdemokratin och i princip hela det svenska föreningslivet så reagerar jag och kommer att påtala de uppenbara bristerna i argumentationen, ungefär som jag gjort nu.
Till Jonas N (med ursäkt till Jonas M för att jag tar upp plats på hans blogg med detta lilla sidospår); jo, det är alldeles riktigt att jag inte greppande när Jonas (N) menade att exempelvis den lokala fotbollsklubben inte var en del av det civila samhället ety den uppbar (offentliga) bidrag. Och då har jag ändå läst både Gramsci och Putnam. (Jag vill minnas att vår diskussion tog sin utgångspunkt i folkbildningen, förvisso, men samma sak gäller där.)
Och mitt inlägg handlade (om jag var otydlig) om min lilla observation att timbrohögern från tid till annan försöker ikläda sig en intellektuell skrud utan att riktigt kunna fylla den med innehåll. Att exempelvis ägna sig åt att likställa Sverige med en diktatur och inte erkänna att det är fråga om vulgär smutskastning utan låtsas vara ärligt undersökande - nja, jag vet inte. Ärligt är inte det första som faller en på läppen. Eller särskilt intellektullt hederligt heller.
Jonas Morian skriver: "Sedan är det en helt annan sak att många organisationer i Sverige får olika former av skattefinansierat stöd för sin verksamhet. Detta kan man naturligtvis diskutera det lämpliga i, men ingen ska lura i mig att detta stöd är ett sätt för staten/regeringen/sossarna/whatever att köpa sig lojalitet."
Det håller jag helt med om. Rubriken "Arbetarrörelsen kontrollerar civilsamhället" var inte bra. Innehållet i rapporten tyckte jag var mer nyanserat, men där får vi enas om att vara oense. På så sätt förverkas inte det sociala kapitalet. :-)
Om Timbro, socialt kapital och intellektuell skrud (Johan Söderström):
Fredrik Erixon, f.d. chefsekonom på Timbro, har skrivit en del intressanta saker om socialt kapital. Bl.a. försöker han föra ner diskussionen till mikronivå, något som Putnam bara delvis gör.
MVH
Johan Nilsson
Johan S,
Du får det lite om bakfoten igen. Det var snarare tvärtom, du hävdade att sådant som finansieras genom folkbildningsrådet var det 'civila samhället' och du var tom stolt över att sossarna med stödben hade beslutat att dela ut ytterligare 400 milj där, alltså en politiskt utsedd nämnd att dela ut pengar för att stödja sån't de fann behjärtansvärt.
Läs mer här:
Appropå det 'civila' samhället
Angående fotbollsklubbar mm skrev jag detta:
"allt du räknar upp kan vara det civila sammhället. Däremot kan man inte dela ut skattemedel till det civila samhället, då blir det lite mindre civilt. Och görs det systematiskt, regelbundet blir det en del av den offentligt finansierade (eller iaf subventionerade) sektorn."
Och om din lilla tirad om 'intellektuell skrud' 'utan att kunna fylla den med innehåll' och 'intelektuellt hederligt' anser jag att du är ute och cyklar. Även dina referenser till 'gymnasiemuffare' 'names-dropping' 'klistra upp Hayek för att känna sig smarta' osv kan jag bara tolka som om du vill förlöjliga och förringa. Där finns ingen tillstymmelse till relevant substans (och det var det jag benämnde som SSU-kampanjande).
Angående sakfrågan (som både du och Jonas M verkar behöva tassa runt och ist etikettera som 'tok-' 'konspirations-' och 'smutkastningsverksamhet' ) kan du läsa om vad exakt man avser här: Programförklaring
Alla de programpunkter de tar upp är relevanta (och det är de även om du/ni tycker att de helst inte bör belysas).
Jag tycker mig notera en viss stingslighet här. Att en hel del av sån't som pågår i sossarnas 'samhällsbygge' uppfattas som problematiskt och även tvivelaktigt (givetvis politiskt men också) ur demokratisynpunkt kan ni rimligtvis inte vara helt ovetandes om.
Att vissa sådana aspekter tas upp av en blogg borde ni dock kunna hantera med lite mer dignitet (herregud, hur seriösa eller för all del 'intellektuella' tror ni de olika halvofficiella sosse- och vänsterbloggarna upffattas generellt!? Och deras 'faktapresentation'?)
Om ni kan belägga faktafel och annat skall ni givetvis göra det. Och ingen liberal kommer att häckla er för det. Generellt har vi inga problem med fakta, tvärtom vi välkomnar sådan. Inte heller med en hederlig diskussion om värderingar eller tolkningar.
Men så kanske inte alla känner ....
Jonas N, det är en fantastisk debatteknik att hänvisa till webbplatser och rapporter där Sverige sägs vara en enpartistat; att socialdemokratin tar maktinnehavet för givet och börjar se staten som sin förlängda arm; att socialdemokratin, LO och staten vuxit ihop; samt att korruption ses som naturliga företeelser - och sedan anklaga oss som invänder mot dessa påstående för "stingslighet"! Well, excuuuse me!
Eftersom det pågår en diskussion här om min skapelse sajten www.enpartistaten.se får jag rätta till en del missuppfattningar.
Vi har aldrig påstått att Sverige är en diktatur. Naturligtvis inte. Men väl en demokratisk enpartistat. Det har funnits andra sådana, Japan under LDP och Mexiko under PRI. Det finns forskning om detta, vilket vi kommer at kort diskutera inom kort. En väl fungerande demokrati kräver mer än fria val. Och Sverige har ett rejält demokratiskt underskott. En del av detta underskott kan förklaras av det långa socialdemokratiska maktinnehavet, annat inte.
Projeketet är ingen lekstuga eller någon hobby, utan en seriös kritik av en maktfullkomlig rörelse som håller på att förlora sina demokratiska instinkter. Stora delar av samhället delar dessa tendenser.
I projektet har vi släppt nio rapporter och en antologi, där mycket kvalificerade författare, såsom Olof Petersson, Tommy Möller, advokatsamfundets generalsekreterare, Bo Pellnäs och andra diskuterar var sin aspekt på detta problem. Om jag inte missminner mig skrev Morian uppskattande om boken på sin blogg för några veckor sesdan. På sajten tar vi dagligen upp missförhållanden och övertramp i ett liknande perspektiv.
Jag rekommenderar läsning av dessa dokument i stället för tramskommentarer här.
Vad gäller vår senaste rapport, om civilsamhället är det problematiskt att 13 av 30 organisationer som säger sig vara partipolitiskt obundna leds av socialdemokratiska politiker. Det är problematiskt att en majoritet av dem är beroende av staten för sin ekonomi. De anpassar sig till makten för att få pengar. Makten får då fler kanaler att bilda opinion i. Regeringen ger pengar till organisationer för att de ska bilda opinion i en för regeringen viktig fråga. Regeringen skapar till och med organisatuioner som ska gå deras ärenden. Då blir föreningarna maktens företrädare mot folket i stället för tvärt om. Vi kan inte ha ett civilsamhälle som i praktiken är delar av arbetarrörelsens maktapparat. Då blir civilsamhället en belastning i stället för en tillgång för demokratin. Om det handlar vår rapport.
Jonas M
Du får läsa noggrannare. Sverige är en demokrati (med alla rimliga mått mätt). Bloggens namn är 'Enpartistaten' och det förklaras tydligt varför.
Om du är stingslig över bloggnamnet får jag respektera det (trots att det INTE utgör påståendet: Sverige är en s-diktatur!).
Även att du inte delar beskrivningarna, eller sammanhangen och mekanismerna som omtalas i bloggen, eller hur långt dessa skall tolkas, är självskrivet.
Men med stingslig syftade jag på ditt "tokstollerapport", "Konspirationsteoretikerna", ja, hela din inledning är bara en retorisk övertolkning (halmgubbe) vars syfte är att den lättare går att kritisera och punktera. (Och ännu stingsligare tycker jag Johans inhopp var).
F.ö. ser jag inget konstigt med ståndpunkterna att:
1) Gränserna mellan SAP, LO och stat är diffusa
2) SAP ser regeringsinnehavet som (om inte givet, dock) viktigt och nödvändigt för SAPs egen del
3) Korruption förekommer och är ett problem
4) Pkt 3) kan ses delvis som följd av punkter 1) & 2)
5) Sverige är en demokrati i vilken en blogg har namnet 'Enpartistaten' och tar upp ovanstående
Du kanske inte håller med alls, fast även det skulle förvåna mig lite, Jonas!
Det här blir bara roligare och roligare :-)
Först och främst, Fredrik, så noterar jag att ni på Enpartistaten inte tillåter kommentarer eller ifrågasättande av era tester och påståenden på er blogg. Det borde väl därför, i en anda av fri opinionsbildning (vilket, för övrigt, också torde vara ett demokratiskt hälsotecken), vara välkommet med en ordentlig diskussion om er verksamhet här på ett hyfsat fritt diskussionsforum? I stället väljer du att avfärda all kritik mot er rapport som ”tramskommentarer”, vilket inte känns så värst konstruktivt.
Jag har inte heller påstått att ni hävdat att Sverige är en diktatur. Men ni skriver i er programförklaring att ”Sverige skiljer ut sig bland demokratier” och att vi förmodligen är ”det närmaste man kan komma en demokratisk enpartistat”. Det är ganska anmärkningsvärda påståenden. Du skriver nu att det ”finns forskning” om att Sverige, i likhet med ”Japan under LDP och Mexiko under PRI”, är en demokratisk enpartistat och detta är något ni kommer att ”kort diskutera inom kort”. Det ser jag med spänning fram emot.
Inte heller har jag påstått att ert projekt skulle vara en ”lekstuga eller någon hobby”. Huruvida det ni ägnar er åt är ”seriös kritik” ifrågasätter jag dock starkt.
Jag är väl medveten om de rapporter ni släppt, och jag tyckte mycket riktigt att seminariet ni arrangerade nyligen – i samband med lanseringen av en antologi – var intressant. Dock utifrån perspektivet, vilket jag också uppfattade att de medverkande författarna hade, att det fanns områden av den svenska demokratin som kunde förbättras – inte att Sverige vara ens i närheten av en enpartistat. Det är en väsentlig skillnad mellan dessa perspektiv. Och förstår du inte det så säger det tyvärr något om tonläget och de bakomliggande uppfattningarna hos er på Enpartistaten.
Du skriver att det är problematiskt att 13 av 30 organisationer som säger sig vara partipolitiskt obundna leds av socialdemokratiska politiker (ett begrepp som enligt rapporten definieras synnerligen vitt). Mot det kan man dock invända att det för det första förstås helt handlar om vilka organisationer det handlar om och hur dessa valts ut. Och för det andra behöver det inte vara ett större problem än om dessa organisationer leddes av, till exempel, judar eller homosexuella. Allt handlar om vilken betydelse olika egenskaper, värderingar, religiösa övertygelse eller sexuella läggning kan antas ha för ordförandeskapet. Något som leder mig över till att du anser att det är problematiskt att en majoritet av dessa organisationer är beroende av staten för sin ekonomi. Återigen handlar det förstås om hur urvalet av organisationer gjorts. Men även bortsett från det så är penningfrågan endast intressant om ditt nästa påstående skulle vara sant: att organisationerna anpassar sig till makten för att få pengar. Detta kan jag inte se att ni har visat i er rapport.
Ta EU-frågan till exempel. Vi har haft två folkomröstningar som berört EU-medlemskap och införande av den gemensamma valutan euro. Inför bägge dessa folkomröstningar var regeringens inställning i frågan välkänd, ändå tillskött man resurser åt såväl ja- som nej-kampanjerna. Och såväl under tiden mellan dessa folkomröstningar som efter den senaste så har det funnits pengar att söka för organisationer som velat bedriva olika former av upplysnings- och opinionsbildningsarbete omkring EU och EMU – och det oavsett vilken inställning de sökande organisationerna haft i frågan. Mängder av skattekronor har gått till allehanda föreningar, nätverk och kampanjer som på olika sätt motarbetat den socialdemokratiska politiken i dessa frågor. Hur rimmar detta med era påståenden?
Slutligen glider du in på ett delvis annat ämne, att regeringen skapat organisationer och kampanjer för opinionsbildning i diverse frågor. Detta är något jag kritiserat för länge sedan, bland annat här på bloggen – men det är inte samma sak som att socialdemokratin och arbetarrörelsen styr föreningssverige.
Jonas N, delvis besvarar jag ditt inlägg i kommentaren ovan. Du förtjänar dock några konkreta svar utöver detta. Du räknar upp ett antal ståndpunkter som du säger dig inte se något konstigt med. Jag kommenterar dem här en i taget:
1) Gränserna mellan SAP, LO och stat är diffusa
- På vad sätt då? SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, är ett politiskt parti i likhet med många andra, om än med betydligt fler medlemmar och ett starkare stöd bland väljarna. I val efter val har väljarna genom att delta i en demokratisk process vi kallar val, visat att de föredrar ett socialdemokratiskt styre framför alternativen. Det är förstås ledsamt för alternativen, men då torde det vara bättre att försöka övertyga väljarna om att just alternativen vore bättre för väljarna, än att påstå att väljarnas val leder till en enpartistat. LO, Landsorganisationen, är en facklig centralorganisation med historiska och organisatoriska starka band till SAP. Dessa band kan man naturligtvis diskutera, men till dess att en majoritet av LO-förbundens medlemmar utnyttjar sina demokratiska möjligheter och driver på sina förbund för att dessa band ska klippas, lär de komma att bestå. Till stor sorg för de politiska alternativ som känner en starkare åsiktsgemenskap med arbetsgivarnas organisationer. Staten, slutligen, är något helt annat. På många poster inom statens politiska styre och administration återfinns dock socialdemokrater – vissa med en bakgrund inom LO-sfären (som alltså som sagt har historiska och organisatoriska starka band till SAP). Andra poster är besatta av människor med bakgrund inom andra partier, åter andra har ingen känd partipolitisk bakgrund alls utan har fått sina positioner genom enträget arbete inom statsförvaltningen, eller rekryterats på andra sätt.
2) SAP ser regeringsinnehavet som (om inte givet, dock) viktigt och nödvändigt för SAPs egen del
- Ja, regeringsinnehav är viktigt för att kunna bedriva den politik man fått sina medlemmars och väljares mandat att driva. Riksdagsmajoritet är också bra, men det har det blivit allt svårare att skrapa ihop. Förmodligen på grund av att vi har flera partier i Sveriges riksdag än ett – vilket, definitionsmässigt, gör Sverige till något helt annat än en enpartistat. Regeringsinnehav är dock knappast nödvändigt ”för SAPs egen del” – mer än såtillvida att det, som sagt, ger möjlighet att bedriva sin politik.
3) Korruption förekommer och är ett problem
- Å fan? Ge gärna exempel.
4) Pkt 3) kan ses delvis som följd av punkter 1) & 2)
- Öh, va? Ge först gärna exempel på 3), sedan kan vi diskutera detta.
5) Sverige är en demokrati i vilken en blogg har namnet 'Enpartistaten' och tar upp ovanstående
- Sverige är förvisso en demokrati. I denna demokrati finns en blogg, Enpartistaten, som hävdar att Sverige förmodligen är ”det närmaste man kan komma en demokratisk enpartistat”. Det tycker jag tyder på vissa brister i perceptionen hos Enpartistatens bloggare.
Det är många som hakar upp sig på att vi inte har kommentarer på sajten. Det beror på att vi egentligen inte har tid att göra det jag gör nu. Vi ser sajten mer som en projektverktyg än en blogg. Vi har ingen offentlig makt och behöver därför inte granskas på samma sätt.
Vi är inte ensamma om att mena att Sverige är på väg mot att utvecklas till en demokratisk enpartistat. Socialdemokraten Assar Lindbeck skriver idag på DN Debatt på ett mycket liknande tema. Financial Times skrev för några år sedan att Sverige var västeuropas enda demokratiska enpartistat.
Organisationerna i rapporten har valts ut efter storlek samt efter roll de spelar i debatten. Deras koppling till arbetarrörelsen är problematisk ur många perspektiv.
Om man finansieras av staten, får opinionsbildningsuppdrag av staten, skriver artiklar med regeringspartiet och är skapad av staten för att bilda opinion, då har vi ett demokratiskt problem.
Som vi skriver i rapporten är man då snarare att betrakta som semi-offentlig förvaltning, och blir maktens verktyg mot medborgarna i stället för tvärt om.
På tisdag har vi ett seminarium då vi presenterar en sammanfattande rapport. Där finns också en kort redogörelse för vad några forskare har att säga om saken.
Vår antologi heter Makt - om Sveriges demokratiska underskott, och jag antar att du inte läst boken, för det fram kritik som ligger väldigt mycket i linje med det vi fört fram på sajten och i rapporterna. Det handlar om brist på ansvarskultur i arbetarrörelsen, om LO:s makt och det följder den får för rättsstaten och mänskliga fri- och rättigheter och om hur vi har ett förvaltningspolitiskt system på pappret och ett annat i verkligheten.
Om kopplingarna mellan LO, staten och SAP
I förra valrörelsen satsade LO över en halv miljard på en socialdemokratisk valseger, sex gånger mer per capita än Bush spenderade i sin senaste kampanj. Detta trots att flera undersökningar visat att det inte finns något stöd bland LO:s medlemmar för samarbetet. Endast en minoritet av LO-medlemmarna röstade på s i senaste valet. Över 400 000 röstade på ett borgerligt parti. Det är mycket svårt att inte vara med i facket, eftersom man missgynnas i LAS- och MBL-förhandlingar och diskrimineras av a-kassan. Decennier av statlig propaganda och desinformation har också gjort sitt. Fackens eliter håller oliktänkande borta. Endast medvetna lögner från staten har gjort att sverige inte blivit fällt i europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Detta är korruption.
När det gäller SAP och staten finns det väldigt många exempel:
AMS har bara letts av socialdemokrater, olika undersökningar har visat på s-skevhet i utnämningsmakten, Sverige kan inte ratificera FN:s anti-korruptionsstadgar etc.
Sverige är en enpartistat, en demokratisk sådan.
För övrigt finns det otal exempel på sajten, www.enpartistaten.se. Döm själva.
Ja, Fredrik, vi hakar upp oss på att ni inte tillåter kommentarer på Enpartistaten - det är nämligen så himla ironiskt att ni förvägrar era meningsmotståndare möjligheten att ifrågasätta och argumentera emot era påståenden; precis som som det går till i verkliga enpartistater. Och vaddå "inte har tid" - ingen av oss (?) har väl betalt för att blogga, men om man ger sig ut i debatten med ganska anmärkningsvärda påståenden om tillståndet i Sverige så får man nog också vara beredd att avsätta lite tid för att besvara den kritik man får. Ditt påstående om att ni bakom Enpartistaten inte har någon offentlig makt "och behöver därför inte granskas på samma sätt" är i sammanhanget riktigt komiskt :-)
Du fortsätter att hävda att om en organisation "finansieras av staten, får opinionsbildningsuppdrag av staten, skriver artiklar med regeringspartiet och är skapad av staten för att bilda opinion" så har vi ett demokratiskt problem. Jo, men bara om detta vore hela sanningen - vilket jag visat i flera kommentarer här ovan att det inte är.
Er "enpartistat" är ett korthus, och det har visat sig inte hålla när någon slår näven i bordet.
Kolla era fakta!
Du påstår att "flera undersökningar visat att det inte finns något stöd bland LO:s medlemmar" för samarbetet med socialdemokraterna, samt att endast en minoritet av LO-medlemmarna röstade på s i senaste valet. Faktum är att inte enda av LO-medlemmarna röstade på s - de har nämligen ingen rösträtt. LO har 15 medlemmar: fackförbund som i tur representerar undersköterskor, restaurangbiträden, mekaniker och många fler yrkesgrupper.
Petitess? Kanske, men säger en del om hur noga ni är ni ägnar er åt ”seriös kritik”.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Du efterlyser seriositet, Jonas (M), och påstår samtidigt att LO-medlemmar inte har rösträtt.
Är det då inte märkligt att LO självt skriver så här på sin valsajt:
"Var tredje väljare är medlem i något LO-förbund så LOs stora utmaning blir att få så många LO-medlemmar som möjligt att gå och rösta i september."?
Om du vill övertyga andra (än dig själv) om att "enpartistaten" är ett korthus, så bör du försöka göra det med sakargument. Med sådant här trams lyckas du faktiskt riktigt dåligt.
Nisse, att människor som själva arbetar på LO slarvar med uttrycken betyder inte att det är rätt att göra det. Och du får nog höja argumentationsnivån en aning från att sammanfatta allt jag hittills skrivit i den här frågan som "trams" innan jag börjar ta det på allvar.
Under de senaste trettio åren har vi haft borgerlig regering i nio, socialdemokratisk i 21 år. Inget av dessa trettio år har socialdemokratin haft egen majoritet i riksdagen. Under dessa trettio år har ägandet av massmedia på intet sätt koncenterarats till arbetarrörelsen, tvärtom har den borgerliga mediedominansen ökat då a-pressen minskat. Runt om i kommuner och landsting innehas makten av diverse olika konstallationer, och det finns såväl stablit socialdemokratiska, stablit borgerliga och helt andra sammansättningar. Inom det svenska näringslivet dominerar helt andra värderingar och attityder än de socialdemokratiska. Detta näringsliv lägger också ner (och har gjort under hela den akutella tidsperioden) en inte oansenlig summa pengar på att en annan politik än den socialdemokratiska ska genomföras.
Så enpartistat? Jag vet inte. Och jag tycker fortfarande att själva angreppssättet är en smula osmakligt. FÖr att inte tala om insinuant.
Enpartistat?
Jonas Morian: "Ja, Fredrik, vi hakar upp oss på att ni inte tillåter kommentarer på Enpartistaten - det är nämligen så himla ironiskt att ni förvägrar era meningsmotståndare möjligheten att ifrågasätta och argumentera emot era påståenden; precis som som det går till i verkliga enpartistater."
Men vad i hela friden är det då du gör i och med det här inlägget? Ifrågasätter och argumenterar verkar det som. Så vad är problemet?
Dennis, visst ifrågasätter jag och argumenterar. Här. Och Enpartistatens upphovspersoner kan välja att delta i diskussionen eller låta bli. Men det är trots allt något helt annat än att inbjuda till diskussion på sin egen sajt.
Nej, Jonas (M), det är inte huruvida det är rätt eller inte jag diskuterar, utan jag visar att det inte är fel att - som "enpartistaten" gör - tala om LO-medlemmarnas rösträtt, och därför är din invändning mot deras seriositet inget annat än trams. Men berätta gärna vad det är "rätt" - enligt Morian - att kalla LO-medlemmar med rösträtt (sic).
Att du sedan när det kommer till kritan inte har annan kritik mot rapporten (!) än att siten (!) "enpartistaten" inte tillåter kommentarer, är den verkliga komiken. Det är nämligen ungefär lika rimligt som att kritisera SAP:s eller LO:s valaffischer för att inte tillåta kommentarer. Att "enpartistaten" väljer det formatet för sin valkampanj, gör inte att de tvingas till att tillåta kommentarer på plats; det skulle de däremot kunna tvingas till i en diktatur.
I verkliga enpartistater behandlar man dessutom kommentarer så att man tillåter positiva, men inte negativa, medan "enpartistaten" tillåter varken eller. De som tillåter positiv men raderar och blockerar negativ är däremot socialister som Motvallsbloggen, Esbati, Motallians, Jinge m.fl. Anhängare av enpartistat, enligt dig?
"Att du sedan när det kommer till kritan inte har annan kritik mot rapporten (!) än att siten (!) "enpartistaten" inte tillåter kommentarer, är den verkliga komiken."
Jag tror att du missat några inlägg, Nisse. De står här ovanför. Läs dem gärna.
Nej, Jonas (M), du har fel igen. Jag har läst igenom alla inlägg. Varför är du så arrogant och nedlåtande när du inte kan svara på kritiken?
Det enda du invänder emot sedan Fredriks Segerfeldt är om att siten inte tillåter kommentarer, och så ditt arroganta och felaktiga "Kolla era fakta!", som visar sig vara bara trams.
Vilken är nu - enligt Morian - "rätt" benämningen av LO-medlemmar med rösträtt?
Nisse, rapporten i fråga handlar inte om LO-förbundens medlemmars partisympartier. Tvärtom sägs det uttryckligen att "Av folkrörelserna har vi valt att bortse från religiösa förbund, fackföreningar, politiska partier" etc. Att Fredrik Segerfeldt i en kommentar här återkommer till "kopplingarna mellan LO, staten och SAP" beror antagligen på att jag på punkt efter punkt visat att den rapport han skrivit är insinuant, felaktig och direkt konspirationsteoretisk. I brist på motargument så återvänder han då till sin gamla käpphäst. Ridå. Jag beklagar att detta uppfattas som arrogant av mig, men jag är hjärtligt trött på tramset om att Sverige skulle vara en enpartistat. Därför har jag - efter ett flertal betydligt mer utförliga kommentarer - ibland hemfallit åt att ryta ifrån. Nu betraktar jag dock denna diskussion som avslutad.
Nej, Jonas (M), din beskrivning av diskussionens gång är direkt felaktig, vilket väldig lätt inses om man läser inläggen. "De står här ovanför. Läs dem gärna."
Du tog upp (1/9 10:51) frågan om ihopväxandet av LO och staten. Jonas N svarade, varpå du själv (1/9 14:42) höll en lång utläggning om de diffusa gränserna mellan LO och stat. På detta svarade Fredrik Segerfeldt (1/9 15:48) med en utredning om LO:s halvmiljardstöd till Partiet trots att bara en minoritet av LO:s medlemmar röstade på (s) och att medlemsstöd helt saknas för detta stöd till s-propaganda.
Det var således inte "i brist på motargument" som Fredrik tog upp frågan, utan för att du hävdade att det inte fanns stöd för synen att LO och (s)taten vuxit samman.
Istället är det du som i brist på motargument hemfaller åt sådant trams som att kritisera att siten enpartistaten inte tillåter kommentarer (mer än LO:s valaffischer gör), och att uppmana dem att "kolla fakta" när de - precis som LO självt - talar om LO-medlemmarnas rösträtt.
Tycker du inte själv att det här är pinsamt för dig? Som om det inte vore nog pinsamt för dig att du inte har sakargument nog, utan måste kalla rapporten "konspiratorisk" och "tokrapport", så måste då visa din brist på hyfs genom att behandla mig arrogant och insinuera att jag inte skulle läst ordentligt. Ridå!
Riktigt komiskt är det också att du kallar en rapport som reder ut destruktiva strukturer i maktens korridorer för "konspiratorisk", när själva sossarnas paradnummer är att kritisera destruktiva strukturer inom demokratin. Kan du inte kalla också feministisk och multikulturell strukturkritik rakt av för konspirationsteorier!
Om du nu är så trött på att Sverige kallas en (demokratisk) enpartistat även av utländska bedömare och analyserande institut, så vore väl en bättre strategi än att skjuta på brevbäraren vara att inom Rörelsen göra något åt maktmissbruket, nepotismen, bristen på demokratiskt sinnelag och korrupt utnämningspolitik.
Trams rör det sig alltså från början till slut, när du inte heller klarar av att erkänna att dina felaktiga och fräcka insinuationer om min och "enpartistatens" bristande kunskap och beläsenhet, utan fegt måste gömma dig bakom formuleringen "Jag beklagar att detta uppfattas som arrogant", istället för att rätt upp och ner be om ursäkt för din faktiska arrogans och erkänna att dina spekulationer om "rätt" namn på LO-medlemmar med rösträtt var trams du vräkte ur dig i desperation när du stod utan sakargument kvar att använda.
Kan du erkänna att "enpartistatens" tal om LO-medlemmars röstning var helt riktigt, eller ska du ange vilken som är korrekt - enligt Morian - benämning på dessa människor?
Det går inte att resonera med dig, Nisse. Du får inga fler svar från mig.
Hm, rapporten tillbakadragen (någon oskyldig stackare hade visst anklagats för att vara folkpartist...). Men man skulle ju väldigt gärna vilja läsa den för att bilda sig en egen uppfattning. Går den att hitta någonstans?
Någon?
http://burstedt.blogspot.com/