Är borgarna ungdomsfientliga?
Just nu, rapporterar Ekot, väntar många projekt för arbetslösa ungdomar runt om i landet på att få sin framtid avgjord. Till nästa år minskas AMS:s pengar till arbetsmarknadsprojekt med nästan hälften. Det betyder att många projekt kommer att tvingas läggas ner. Enligt både Skolverkets siffror och en statlig utredning från 2003 rör det sig om ungefär 30 000 ungdomar som har betydande problem att etablera sig på arbetsmarknaden, och som därför behöver ett särskilt stöd från samhällets sida. Ovissheten är nu stor inte bara när det gäller projektens framtid utan också inför vad som kommer. För trots att en utlovad satsning på ”nystartsjobb” sägs ska inträda efter jul vet enligt Ekot varken länsarbetsnämnderna eller någon annan hur de är tänkta att fungera. Den så kallade jobbgarantin, med planerad start i juli, är inte utformad än. Samtidigt visar en enkät gjord av de allmännyttiga bostadsföretagens organisation Sabo att byggandet av hyreslägenheter kommer att minska kraftigt de kommande två åren, på grund av regeringens planer på att avskaffa räntebidragen och investeringsstödet. Detta kommer i hög grad att drabba ungdomar, eftersom dessa historiskt har etablerat sig på bostadsmarknaden genom hyreskontrakt. I dag skriver Charlotte Axelsson, vd för HSB Stockholm, i Svenska Dagbladet om hur vi dagligen får ta del av nya rapporter om att ungdomar mår sämre, har sämre ekonomi och generellt får svårare att etablera sig i vuxenlivet. Axelsson exemplifierar med att Statens Bostadskreditnämnd förra året presenterade en rapport som visade att ungas etablering på den reguljära bostadsmarknaden minskat. Och statistik från SCB för 2004 visar att nästan var sjätte kvinna och var fjärde man under 25 år i Stockholmsområdet då bodde kvar hos sina föräldrar. Trots att detta knappast är okänt, kommer nu regeringens politik alltså att försvåra för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden, samtidigt som man slopar incitamenten för byggande av hyreslägenheter där unga har råd att bo. Det känns som att utmaningen för regeringen att visa att dess politik inte är medvetet ungdomsfientlig kommer att bli tuff. Andra skriver intressant om politik, arbete, bostäder. |
Kommentarer om "Är borgarna ungdomsfientliga?"
Du sammanfattar dig själv lite fel, Jonas. Du skriver:
"kommer nu regeringens politik alltså att försvåra för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden,"
Nej - regeringens politik kommer att försvåra för ungdomar att få in en fot i alla dessa Pysselsättnings-åtgärder som AMS anordnar. (och det är det du skriver om i början.) Istället sänks tröskeln för att företag ska våga/kunna anställa ungdomar, på riktiga jobb.
AMS har aldrig, och kommer aldrig, att skapa några jobb!
Jag påstod inte att AMS skapar jobb. Jag skrev, indirekt, att de arbetsmarknadsprojekt som drivs av länsarbetsnämnderna bidrar till att ge många ungdomar en fot in på arbetsmarknaden. Denna möjlighet stängs nu. Än så länge så har vi inte sett några effekter av de utlovade sänkta trösklarna - alltså ligger bevisbördan på regeringern.
Frågan är vad det har för värde "att få in en fot". Leder det vidare till riktiga jobb? Finns det något belägg för att AMS-åtgärderna faktiskt hjälper unga in på arbetsmarknaden? Eller cementerar man bara ytterligare föreställningen hos unga att det är genom staten man får sin försörjning och inte genom egna initiativ?
Hittills har inte AMS och deras aktiviteter imponerat. En lösning på situationen för ungdomar kanske kan skönjas genom att snegla på hur danskarna hanterat arbetsrätten...? ;)
Vad gäller bostäder så finns bara en hållbar väg att gå och det är marknadshyror, mer verklighetsanknutna byggnormer samt eventuellt en uppluckring av JB:s regler. Kombinerat med en vettig arbetsmarknadspolitik som faktiskt ger jobb så att unga har råd att betala för sitt boende med egna pengar skulle detta lösa mycket av det du angriper i ditt inlägg.
AMS har sällan eller aldrig bidragit till att ungdomar får en fot på arbetsmarknaden - utan fungerar just som pysselsättningsåtgärd.
Markus, Jan och Björn, det är lätt att förtala AMS - men kolla gärna fakta innan ni tar till svepande kritik o effektiviteten hos arbetsmarknadsprogram. Själv kollade jag den senaste årsrapporten om dessa program. Där sägs:
"Resultatet visar att de program som står arbetsgivarna eller arbetsmarknaden nära uppvisar goda resultat. Start av näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, anställningsstöd (undantaget särskilt anställningsstöd) samt arbetspraktik uppvisade bäst resultat. Start av näringsverksamhet innebär per definition att personen startar ett företag och fortsätter med sin verksamhet trots att stödet upphör. Andelen deltagare som hade ett arbete 90 dagar efter avslutat start av näringsverksamhet uppgick till 80 procent. Andelen i arbete fördelat på de olika avaktualiseringsorsaker visar att 70 procent av dessa deltagare fortsatte hos samma arbetsgivare, dvs. fortsatte med sin egen verksamhet i det här fallet. Effektstudier avseende arbetsmarknadsutbildning visar att de utbildningar där arbetsgivaren är delaktig i behovsinventering och rekrytering till utbildning leder i högre grad till arbete. Resultatet för arbetsmarknadsutbildning påverkas även positivt av att programmet är tydligt målstyrd. Ett av verksamhetsmålen för Arbetsmarknadsverket budgetåret 2005 var att andelen personer som fått arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning skulle vara så högt som möjligt dock i genomsnitt minst 70 procent. Målet uppnåddes då andelen i arbete efter avslutat utbildning uppgick till 73 procent. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat allmänt samt förstärkt anställningsstöd var också relativt högt. När sex av tio personer fick arbete (de flesta utan stöd) efter dessa program."
Jag förtalar inte AMS, jag menar bara att majoriteten av de pengar som läggs i den "korgen" är bortkastade.
Jag har själv varit i kontakt med vissa "program", eller pysselsättningar, och enligt min erfarenhet så är det väldigt få av dem som ger ökad möjlighet till anställning. Den stora majoriteten av de som får jobb under, eller efter ett program, hade fått det ändå.