Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    tisdag, mars 13, 2007

    Journalisten, bloggosfären och det fria ordet

    Flera artiklar i tidningen Journalisten fångade mitt intresse i dag.

    Dels meddelades glädjande nog att föreningen grävande journalister överväger att inrätta en särskild klass för bloggare. Och detta som en direkt följd av att man insätt det orättfärdiga i att Expressen – och inte Magnus Ljungkvist – nominerats till Guldspaden för knäcket om de miljoninkomster den nyutnämnda handelsministern Maria Borelius familj haft under 90-talet då hon betalat för svart hemhjälp, med motiveringen att hon inte hade råd att betala avtalsenlig lön.

    Dels skriver journalisten Anders R Olsson att ”Ingen svensk samhällsdebattör, ingen intellektuell över huvud taget, har med en blogg lyckats ta steget från okänd till känd”. Jag passade på att kommentera detta, och skrev att det inte är svårt att hitta gott om exempel på att han har fel.

    Problemet är att Olsson omedelbart lägger in en reservation till sitt påstående, genom att tillstå att ”samhällsdebattörer vars bloggar har många läsare är sådana politiker, journalister och andra skribenter som redan tidigare etablerat sig i offentligheten via en-till-många-medierna: tidningar, radio, TV”. Och genom bruket av begreppet ”politiker” så förefaller Olsson därmed underkänna alla bloggare med någon typ av partipolitisk anknytning; såväl statsråd som ersättare i stadsdelsnämnden, eller för den delen gräsrotsmedlemmar i något parti, ryms under etiketten ”politiker”.

    Hans andra reservation är än mer diabolisk. Ingen har nämligen så vitt jag vet hävdat att bloggar skulle röra sig i någon avgränsad verklighet, utan kontakt med andra medier. Självklart är det så att uppmärksamheten för bloggare och det de skriver om blir större när traditionella medier som tidningar och TV rapporterar om dem. Därmed slår Anders R Olsson in öppna dörrar.

    * * *

    I Journalisten ser jag nu för övrigt också att tidskriften Media i Fokus hotas av nedläggning, då huvudfinansiären LO ska spara pengar. Till Journalisten säger Mats Erikson, politisk sekreterare på LO, att ”Självklart är det jättesynd om den försvinner” och tilläger att han inte tror ”att arbetet för den fria opinionsbildningen står och faller med Media i Fokus”.

    Och det kan han förstås ha rätt i. Frågan är vilka andra insatser LO och den övriga fackföreningsrörelsen då tänkt vidta för att motverka den borgerliga dominansen på medieområdet. Media i Fokus är nämligen en av de få skrifter som på ett mycket bra sätt uppmärksammat detta. Tvingas man lägga ned verksamheten så blir det ännu lite tystare i den svenska mediepolitiska debatten.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Journalisten, bloggosfären och det fria ordet"

     

    Anonymous Erik skrev... (13 mars, 2007 15:37) : 

    Det är klart Expressen ska ha Guldspaden och inte bloggaren. Det är ju bevisat att Expressen var före. Och kom igen nu, medelsvenson har inte en aning om så kallade "kända bloggare". Vilka är det du tänker på? Som endast på grund av sitt bloggande blivit "kända" i Sverige? Skulle gärna vilja se en sådan uppräkning!

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (13 mars, 2007 15:54) : 

    Erik, det är inte alls "bevisat att Expressen var före". Tvärtom skriver de själva i sin nominering till Guldspaden att de känner till att "en socialdemokratisk blogg /.../ hann först med att publicera uppgiften om familjen Borelius inkomster". Och "medelsvensson" känner nog inte till så himla många samhällsdebattörer överhuvudtaget - men det är knappast relevant. Bland den del av befolkningen som de facto känner till en försvarlig mängd relavanta samhällsdebattörer, så finns det sannolikt en och annan bloggare bland dem man känner till.

     

    Blogger Robert Nordman skrev... (13 mars, 2007 23:43) : 

    Jag vill nog envist hävda att Karolina Lassbos entré in i kretsen av hyfsat kända inte faller under reservationerna.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (14 mars, 2007 08:24) : 

    Karolina Lassbo är mycket riktigt ett bra exempel. Katrine Kielos ett annat, Magnus Ljungkvist ett tredje. Missa f ö inte Hans Kullin på bloggen Media Culpa som fullständigt pulveriserar Anders R Olssons artikel.

     

    Anonymous Erik skrev... (14 mars, 2007 09:54) : 

    Ni i bloggvärlden kan låtsas hur mycket ni vill att ni är superkändisar bland allmänheten men det gör er ändå inte kända. Se bara på dig, Jonas. Du är en oerhört duktig skribent, omtyckt av alla i bloggossfären och ligger oftast i topp på Bloggtoppen. Trots det finns det inte en jäkel utanför nämnda krets som vet vem du är. Däremot kan jag lova dig att "medelsvensson" visst vet vem exempelvis Wolodarski på DN är. Förstår du vad jag menar? Och exemplen du tar upp, som Kielos, det är ju bara fel. Inte ens uppenbart samhällsengagerade människor vet vem hon är.

     

    Anonymous Per skrev... (14 mars, 2007 14:32) : 

    Känd blir man när man hamnar i "mainstream"-media. Men för att hamna i "mainstram"-media måste man vara känd, något av ett moment 22 alltså.

    Men det finns många exempel på bloggare som blivit så pass kända att de hamnat i "mainstream"-media.

    De personer som Morian nämner har gjort den resan.

    Frågan blir då: Är dessa peroner kända för sin blogg eller för sin medverkan i "mainsteam"-media?

    Jag svarar deras blogg, Anders R Olsson svarar säkert media...

     

    Anonymous false messiah skrev... (15 mars, 2007 09:06) : 

    Hör, hör!

    Anders R Olsson har varit en insiktsfull skribent i andra sammanhang, men här verkar han inte alls ha satt sig in i ämnet.

    Möjligtvis beror det på att den svenska bloggosfären än så länge är ganska liten och att media behandlat bloggar ganska njuggt. Fortfarande verkar det vara så att journalister sätter likhetstecken mellan bloggar och nätdagböcker, och i princip bara uppmärksammat bloggar när kändisar som Bildt använder dem. Men det vet jag inte om det är något som kan skyllas enbart på bloggosfären.

    Det är definitivt en annan slags dynamik i bloggvärlden, och för den som kommer utifrån kan den säkert verka oöverskådlig. Visst kan man göra sig lustig över de mest eftersökta termerna på bloggportalen.se, men ingen skulle skåpa ut dagspress generellt för att Aftonbladet och Expressen oftast fyller löpsedlarna med sex, kändisar eller TV. Eller alla tre sakerna ihop.

    Inte minst tycker jag det finns en underförstådd elitistisk ton i Olssons artikel: nämligen att demokrati är något som kräver Riktiga Journalister som skriver i Riktiga Tidningar och debattsidor som DN Debatt. Men var lämnar det oss, vi som inte tillhör den skara på 2-300 personer som har en chans att komma in på DN Debatt och som inte är journalister? Debatten i ett demokratiskt samhälle måste väl ändå vara mer än en centralstyrd sysselsättning för mindre än 1% av befolkningen?

    (pust - det blev längre än jag tänkte mig)

     

    kommentera