Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    onsdag, december 05, 2007

    Vår första gäst: Jan Eliasson

    Den 20 december startar inspelningen av en serie webbsända intervjuer där Nina Unesi och jag pratar med ledande s-företrädare. Detta har jag berättat om förut. Men nu kan det äntligen avslöjas att vår första gäst blir Jan Eliasson, som leder arbetet med att utveckla partiets utrikespolitik.

    Nina och jag har full journalistisk frihet att lägga upp intervjun och välja vilka frågor vi ställer. Resultatet läggs sedan ut på socialdemokraternas YouTube-kanal. Vi välkomnar nu input från er bloggläsare; vad vill ni att vi frågar Jan Eliasson?

    Förslag kan skrivas in i kommentarsfältet nedan eller mejlas till promemorian snabel-a gmail punkt com. Programmet kommer dock inte vara särskilt långt så jag kan inte garantera att alla frågor ni skickar hinns med.

    För mer information om arbetet i rådslagsgruppen ”Vår värld”, se socialdemokraterna.se.

    Andra skriver intressant om , , , .


    Kommentarer om "Vår första gäst: Jan Eliasson"

     

    Anonymous C. L. K. Aqurette skrev... (05 december, 2007 09:08) : 

    Står Jan Eliasson bakom FN-besluet om att kränking av religion bör förbjudas? Om ja, var går gränsen och vem ska avgöra om/när någon överskridit den?

     

    Anonymous Mikael skrev... (05 december, 2007 10:50) : 

    Religionsfrihet innebär att värna de svaga i samhället,kvinnors och barns rätt att när som helst kunna gå ut sin medfödda religion utan risk för reprisalier.Fysiska som psykiska. Om detta inte gäller så finns ingen religionfrihet. Och så är tyvärr fallet även i "fria" Sverige idag. I övrigt har alla rätt att tro på vad son helst. Svårare än så behöver en komplex fråga inte vara.


    Mikael

     

    Anonymous Natalie Sial skrev... (05 december, 2007 11:36) : 

    Stockholms läns SSU-distrikt har tidigare framför till Jan LEiasson om hur viktigt det är att skapa en god konkurrens mellan banker att tävla om att bli mest "u-landsvänliga". Dvs. många väljer att skicka pengar till sitt ursprungsland och använder sig av internationella ekonomiska system som slukar pengar i transfereringskostnader. Samtidigt finns det banker som genom mycket dyra system försätter redan utsatta U-lands-företag i ännu större skuld. Nör detta framfördes till Jan Eliasson i våras ansåg han att det var ett mycket bra förslag och en bra idé att jobba med internationellt och han sa också att det var en fråga han ville driva. Jag undrar helt enkelt om han har haft möjlighet att göra det, om så är fallet så gärna hur och var. Om inte - har han tänkt att göra det?

    Tack!

    Natalie Sial

     

    Anonymous Safa Razavi skrev... (05 december, 2007 12:43) : 

    Hur kan Nordic Battelgroup (NBG) förbättra Svenska fredsinsatser internationellt?

    NBG delvis innebär att svenska trupper ska skickas i direkt konflikt område, i första konflikt skeende. Detta medför att insatserna blir mer "fredsframtvingande" än "fredsbevarande". Varför? kan den här våldanvändningen skada Sveriges fredsliga rykte? Vad händer om man inte rycker ut för insats eller rent av inte bli få acceptanser för den goda viljan (som i fallet Darfur)?
    Hur tar man ställning till militär alliansfrihet?

     

    Blogger Johan skrev... (05 december, 2007 12:48) : 

    fråga vad han tycker om svensk vapenexport.

     

    Anonymous Magnus Nilsson skrev... (05 december, 2007 13:13) : 

    Rådet för de mänskliga rättigheterna grundades 2006, samma år som Jan var ordförande för FNs generalförsamling. Den mänskliga rättigheter kommission som fanns innan rådet bildades blev ökänt för att det bara innehöll en massa "skurk-stater" som återkommande bröt mot de mänskliga rättigheterna och bara satt med för att det såg snyggt ut på pappret. Jag undrar hur Jan tror att det nya rådet kommer att fungera, blir det samma situation igen eller kommer vi äntligen få se en institution som är stark nog att faktiskt skydda människor från förtryck?

    /Magnus Nilsson
    Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening

     

    Anonymous Henrik - Jönköpings Socialdemokrater skrev... (05 december, 2007 13:56) : 

    Jag vill fråga Jan om hur han ser på den passivitet som Sverige intagit i utrikesfrågor sedan EU-medlemskapets början. Någonstans har vi förlikat oss med tanken på att det är EU:s gemensamma röst som skall tala åt Sverige i internationella frågor. Jag saknar den starka och mänskliga röst Sverige hade under Palmes tid. Då var vi en röst som vågade tala om världens orättvisor oavsett vem som utförde dem och vår ekonomiska relation till dem, idag är vi en skygg lillebror som skyr elden. Hur återställer vi ordningen?

     

    Anonymous Safa Razavi skrev... (05 december, 2007 14:53) : 

    Enligt de senaste rapporterna, Situationen i Afghanistan försämras. Det finns grunder att påstå, Talibanerna vinner träng dagligen, kriminaliteten ökar ständig, Centralregeringen har väldig lite kontroll över landet stora provinser, läget för de civila ute i landsbygden förvärras, opiumodlingen är på hög produktionsnivå vilken ger Talibanerna ekonomiska resurser, läget i Pakistan försämras och det påverkar Afghanistan negativ.

    Afghanistan verka ha hamnat i skuggan av Iraks inbördeskonflikt. Sverige har deltagit sedan några år tillbaka genom ISAF och biståndsorganisationer. Men de hjälp som finns i Afghanistan är lång ifrån behovet (Kvinnornas situation, säkerhetsarbete, uppbyggnad av landet och institutionerna m.m). Hur tar man ställning till problematiken? Hur kan den negativa utvecklingen påverka Afghanistans framtid? Borde man inte öka resurserna, trupper etc för att ge önskade effekt av insatserna (man borde fördubbla den internationella insatsen) . Hur ska man hantera kärnvapen makten Pakistan som befinner sig i kris? Talibaner och andra antidemokratiska krafter har fått ökade livskrafter och nu dominerar tre provinser i Pakistan. Hur kan det internationella samfundet förhindra/förbättra läget för Afghanistan genom Pakistan? Vad bör Sverige stå i frågorna?

     

    Blogger UtsiktFrånEttTak.... skrev... (05 december, 2007 18:08) : 

    Vilken inställning bör Sverige ha till ett allt kaxigare Ryssland, som uppenbarligen har stormaktsambitioner?

    Calle Fridén

     

    Anonymous Klara skrev... (06 december, 2007 06:32) : 

    Jonas

    Vill du fråga Jan Eliasson varför vi tillåter export av vapen till diktaturer och sköra demokratier?
    Nyligen avbröt Alliansen svensk vapenexport till Pakistan.Innan dess sålde vi vapen dit för 1,2miljarder skr varje år. Var denna export förnuftig? Klingar inte vår fredsambition väldigt falskt om vi tillåter en intensiv vapenexport? Ju fler vapen som är i omlopp ju större torde sannolikheten vara att de används. Eller?

     

    Anonymous Safa Razavi skrev... (06 december, 2007 14:30) : 

    Maastrichfördraget (MF) 1992 innebar bla en övergång från Europeiskt politiskt samarbete (EPS) till GUSP. Syftet med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) var att bevara freden, stärka den internationella säkerheten, främja internationellt samarbete och utveckla demokratin. Genom GUSP ska EU:s medlemsstater tillsammans inrikta sina krafter på i många utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. GUSP är ett mellanstatligt samarbete, vilket bland annat innebär att alla beslut fattas med enighet som grundregel. Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) är en del av GUSP och går ut på att ge unionen resurser och instrument för att kunna bidra aktivt i den internationella krishanteringen och kan leda till ett framtida gemensamt försvar. Institutionaliseringen an utrikes-och säkerhetspolitiken innebär i princip en ny epok i europeisk politik. Samordningen ökade något i och med Amsterdamfördraget (AF) som öppnade upp för ökad utnyttjande av den kvalificerade majoritetsregeln. Sverige tillsamman med Norge, Finnland, Estland och Irland ingår i ett nordiskt militärsamarbete som kallas Nordic Battelgroup (NBG) som ingår GUSP.
    • Hur förhåller sig relationerna mellan Frankrike, Stor Britannien och Tyskland i fråga om att bygga ett europeiskt försvar (med tanke på den historiska empirin)?
    • Hur artar sig transatlantiska relationerna (USA)? Hur kommer GUSP förhålla sig till NATO (med tanke på att många europeiska länder är NATO medlemmar)? Vad har de för funktion? Är Turkiet som NATO land ett säkerhetsrisk för GUSP?
    • Hur kommer den nya europeiska försvaret relatera sig till sin forna ärkefiende Ryssland?
    • EU har lyckats att nå sina mål genom civil makt (mjukmakt) och det har man lyckats utan att skaffa sig några riktiga fienden, finns det ingen risk att militärmakt (hårdmakt) ändrar den bilden? Vad finns det för risker om EU uppfattas som en militär supermakt som USA?
    • Hur ser EU:s försvars och säkerhetspolitik ur i framtiden

     

    Anonymous Klara skrev... (07 december, 2007 20:14) : 

    Jan Eliasson
    Vad anser du om att USA pinkar revir i Kosovo, Tjeckien och Polen?

     

    Anonymous Anonym skrev... (09 december, 2007 21:16) : 

    Jan Eliasson,

    Varför tror du att det bara är nördar som bryr sig om utrikespolitik?

    Anton Stillesen

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (13 december, 2007 16:50) : 

    Tack för alla kreativa förslag - fortsätt gärna fylla på med frågor!

     

    Anonymous Conny Gustafsson skrev... (17 december, 2007 00:54) : 

    Hur ser du på riskerna ang krig beroende på Peak Oil och liknande?

    Conny Gustafsson (s) i Västerås

     

    Anonymous H.Vanhapelto skrev... (20 december, 2007 03:26) : 

    Hej, jag tänkte på samma tema som Magnus Nilsson, men tänkte att fråga om det kunde vara möjligt att skapa institutionella mekanismer eller ramar så att man kunde stöda människorättigheter på ett konkret nivå och vad behövs för det? (inter bara prat...) Internationellt/transnationellt? De flesta länder var det finns allvarliga MR kränkningar har undertecknat internationella avtal, men förverkligas dom inte? Hur kunde man stöda MR i ett grannland? I EU? Globalt? om normativa ramar räcker inte? Hur kunde man stöda MR på något konkret sätt?

     

    kommentera