Tro, hopp och kärlek
I en krönika i tidningen Broderskap skriver jag om den kyrkliga debatten om könsneutrala äktenskap och om Svenska kyrkan bör avsäga sig den myndighetsutövande vigselrätten. Jag konstaterar att jag till min häpnad faktiskt ställer mig bakom ett kd-förslag. Min hållning är att om religionen är så trångsynt att den inte tillåter äktenskap mellan två personer av samma kön eller vigsel av någon som tidigare varit gift eller skaffat barn utanför äktenskapet, så må den vara det. Religionsfriheten är värd att värna om – även när den diskriminerar. Det måste vara upp till alla samfunds medlemmar och deras religiösa ledare att avgöra vilka man vill viga – det ska inte staten bestämma genom ett riksdagsbeslut. Andra skriver intressant om politik, samhälle, könsneutral äktenskapslagstiftning. |
Kommentarer om "Tro, hopp och kärlek"
jag tror att kd/du har fel, religionens samhällengagemang i och demokratisk styrning av religionen är positiva krafter som håller båda på rätt spår. Ge vigselrätt till fler istället. Även om det inte går i raketfart så kan väl alla se att det går åt rätt håll.
Hur kan religion vara demokratiskt styrd? En av grundvalarna i religion är ju att den styrs av en (eller flera) gudar som uttalar sig genom utvalda människor.
Jag tycker att du har rätt, Jonas. Det är för övrigt inte bara en "KD-ståndpunkt" du delar. Även RFSU har drivit den linjen, men från helt andra utgångspunkter än KD.