Oklar framtid för hiv-vården i Stockholm

I går var jag på återbesök på Södersjukhuset och Venhälsan för att följa upp den studie om hiv-vaccin jag medverkat i. Jag lämnade en hel del blod och fick samtidigt höra att avdelningen eventuellt hotas av nedläggning som resultat av en pågående översyn av organisationen av hiv-vården och infektionsklinikerna i Stockholms läns landsting. Personalen på Venhälsan, liksom många hiv-positiva och andra - framför allt i hbt-kretsar - var märkbart oroade. I tidningen QX:s nätupplaga läser jag att verksamhetschefen för infektionskliniken på Södersjukhuset försäkrar att Venhälsan inte ska läggas ned i brådrasket, men tillägger att översynen av infektionsvården kommer innebära att Venhälsan "i dess nuvarande form inte kommer att finnas kvar". Och ordföranden i innerstadens sjukvårdsberedning Håkan Jörnehed (v) säger något kryptiskt att Venhälsan inte ska läggas ned. Nu. Det finns skäl att ta personalen och patieternas oro på allvar. Visserligen finns hiv-mottagningar även på Karolinska universitetssjukhuset i såväl Huddinge som Solna, men där saknar man den expertis på hbt-patienter som Södersjukhuset har. QX publicerar ett utdrag ur ett protestbrev som "Anders, 40 år" skrivit till stöd för Venhälsan: "Själv har jag varit patient på Venhälsan sedan 1985 och lika länge har jag varit hivpositiv. Jag har gått där troget under halva mitt liv. Jag har alltid blivit bemött med värme och förståelse. Jag behöver inte dölja min homosexualitet eller tiga om mina problem. De är lyhörda, kunniga och fantastiskt trevliga. Att tvingas byta sjukhus, läkare, sjuksköterskor, kuratorer, psykolog innebär ett stort trauma. Visst har jag fått byta läkare också på Venhälsan genom åren men det är lika jobbigt varje gång. Att nu tvingas bryta helt med de jag har förtroende för känns för mig oöverkomligt. Vi hivpositiva och homosexuella är fortfarande utsatta för hat, missaktning och diskriminering på alla områden i samhället, även om det har blivit bättre med åren åtminstone i Stockholm."