Junilistan - blocklöst borgerligt

Junilistans besked om att partiet ställer upp i riksdagsvalet kom inte direkt som en överraskning. Deras tid i Europaparlamentet borde nu ha lärt dem att de avgörande besluten om Sveriges förhållande till EU avgörs i Stockholm, inte i Bryssel. Däremot var valet av tidpunkt för tillkännagivande något överraskande - samma dag som de borgerliga partierna presenterade sin ekonomiska politik. Redan där stod det klart att junilistan i första hand kommer att bli ett problem för borgerligheten. Ganska många bloggare, journalister, statsvetare och andra förstå-sig-på:are har redan kommenterat junilistan. Jag tänkte därför bara göra några små reflexioner. Till att börja med så konstaterar jag att den borgerliga debattören Mattias Svensson berömmer junilistans program som partiet har tänkt ska ge dem riksdagsmandat: "Sänkt skatt, framför allt för dem som arbetar, minskad offentlig sektor, färre myndigheter och ett slut för politiseringen av utbildning och samhällsliv. Redan där har vi ett antal punkter som tävlar med, för att inte säga övertrumfar, vad den borgerliga alliansen har att erbjuda." (Mattias Svensson, smedjan.com) Den moderate bloggaren Mikael Zillén ("Micke Zäta") gör nog en ganska god analys när han skriver; "För att på något sätt bekräfta sin roll som den lille mannens företrädare gentemot makten för man fram decentralisering som en hjärtefråga". Marta Axner skriver att även om [junilistan] påstår sig stå utanför blockpolitiken "kommer de flesta förslagen snarast från höger - exempelvis sänkta inkomstskatter, minskad politisk styrning på olika sätt (exempelvis genom minskad riksdag) och avdrag för hushållstjänster". "Och med politik som drar åt höger", skriver Marta, "samtidigt som man kan kanalisera en EU-skepsis som inte längre har något utrymme i högeralliansen finns alla möjligheter för junilistan att ta borgerliga väljare, kanske framför allt från kd och c". Jag tror att Marta sätter huvudet på spiken. Junilistan är för den inre marknaden men motsätter sig att EU:s medborgare och folkvalda politiker ska få ökat inflytande inom EU, exempelvis i form av förslaget till EU-konstitution. Ändå påstår partiets förstanamn Nils Lundgren att man "vill erbjuda ett tvärpolitiskt program för väljarna". Ja tjenare. Det är kanske dags för svenska EU-motståndare till vänster i politiken att se sig omkring vilka vänner de har? På torsdag medverkar jag i SVT24:s Pressklubben för att tillsammans med Maria Rankka (biträdande chef på Timbro, med förflutet inom moderaterna och på Prime PR), Erik Lakomaa (vd för konsultbyrån K-Street Advisors, tidigare engagerad i nyliberala Frihetsfronten) och Lena Josefsson (pr-konsult på Rådhuset, tidigare kommunalråd (s) samt pressekreterare på Civildepartementet) resonera om junilistan, dess politik och chanser att ta plats i riksdagen. PS: Chadie har för övrigt en bra sammanställning av blogginlägg om junilistan.