Annica Tiger skrev ett inlägg på sin blogg om att Sverige är det land som betalar näst mest i EU-medlemsavgift i förhållande till bruttonationalinkomsten. Och det är säkert sant. Men det är också en sak man kan se lite olika på. Jag skrev en kommentar på hennes blogg, möjligen med lite hårda ord, varpå en ordväxling tog vid mellan mig, Annica och andra. Ja, jag vet att jag engagerar mig starkt - och visst, kanske lite väl starkt emellanåt. Men jag brinner verkligen för Europatanken och EU-samarbetet. Och jag tänder till snabbt när jag uppfattar att folk tar till populistiska och nationalistiska grepp när de diskuterar EU och det svenska EU-medlemskapet i termer av vad Sverige "vunnit" eller "förlorat". Enough said, egentligen. Jag hänvisar till Annica Tigers blogg och diskussionen i kommentarerna under. Synpunkter välkomnas, såväl där som här. |
Kommentarer om "Livlig EU-diskussion"
Visst har medlemskapet inneburit att vi är en del i europegemenskapen med alla de fördelar det ger - men samtidigt har vi sugits in i en överstatlig, byråkratisk och till många delar väldigt hemlig koloss där vi som medborgare i princip saknar insyn överhuvudtaget. En organisation som inte sätter transparens högt på dagordningen tycker jag man starkt ska ifrågasätta.
Visst, ifrågasätt gärna och driv på för öppenhetsreformer. Du har mitt fulla stöd! Det är tusan så mycket mer konstruktivt än att kräva utträde, eller ännu mer komiskt: att EU ska läggas ned.