Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Medie"granskningen" fortsätter
| Håkan Jacobson efterlyser "någon form av systematisk mediegenomgång över, säg, de senaste 10-20 åren som visar att granskningen av socialdemokraterna är orättvis". Någon sådan kan jag tyvärr inte leverera, även om det vore intressant att försöka. Men att hitta åtminstone indikationer på att tonfallet och attityden till socialdemokratin och dess företrädare är hårdare i medierna, än motsvarande om de borgerliga allianspartierna, torde inte vara så svårt. I dagens DN skriver till exempel Henrik Brors i en "analys" att moderaterna "har fått ett moraliskt övertag i valrörelsen" och att det framstår "som om socialdemokraterna inte litar på sin förmåga att besegra de borgerliga med sakargument och därför tar till smutskastning". Right. För det sker ju ingen annanstans. Brors fortsätter med att slå fast att "ledande partiföreträdare blivit fartblinda och glömt de grundläggande reglerna i demokratiskt politiskt arbete". Rättvis mediebild, någon? I Aftonbladet skriver den politiska reportern Lena Mellin (också i en så kallad "analys") att smutskastningsmejlen om Reinfeldt säger tre saker om socialdemokratin: "För det första är socialdemokraterna livrädda för de nya moderaterna. Så rädda att en anställd uppfattar det som sin uppgift att under täckmantel sprida skit om motståndaren. För det andra tycker de uppenbarligen inte att de vanliga argumenten duger. Det räcker inte att säga att moderaterna är på fel spår i nästan varenda fråga. För det tredje säger det något om kulturen på s-högkvarteret. För vissa där är vad som helst tillåtet - bara partiet vinner." Nej, jag tror knappast att någon socialdemokrat är livrädd för moderaterna, vare sig gamla eller nya. Däremot finns det rimligtvis en stor oro för vad en moderatledd regering kan komma att betyda för tillväxten, sysselsättningen, välfärden och tryggheten. Det är rent ut sagt jävligt frustrerande att i medierna få denna oro utmålad som "ett spel" eller strävan efter "makt till varje pris". Att enskilda partimedlemmar, SSU:are eller kanslianställda tappar omdömet och tar till oschyssta och direkt korkade metoder i valrörelsearbetet är naturligtvis inte okej. Det är djupt beklagligt och något som ledande partiföreträdare självklart tar avstånd ifrån. Det är knappast utslag för någon sorts partikultur, vare sig inom socialdemokratin eller någon annanstans. Vi har ett väldigt hårt debattklimat inom politiken, det är uppenbart. Och det märks också i den politiska journalistiken. I en osignerad "analys" i GP sägs att löften om "en helt ny samförståndsanda i politiken dyker upp med jämna mellanrum, men brukar sällan bli bestående". Tidningen påminner också om hur det lät omedelbart efter mordet på Anna Lindh. |
skrivet av Jonas Morian om 08:31
Kommentarer om "Medie"granskningen" fortsätter"
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 08:47) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 09:12) :
-
Johan Sjölander skrev... (27 februari, 2006 09:55) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 09:57) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 10:03) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 10:37) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 10:50) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 11:31) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 11:55) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 12:37) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 12:45) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 13:35) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 14:18) :
-
Anonym skrev... (27 februari, 2006 14:40) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 15:24) :
-
Jonas Morian skrev... (27 februari, 2006 15:28) :
-
Håkan skrev... (28 februari, 2006 09:06) :
-
Anonym skrev... (28 februari, 2006 09:45) :
-
Jonas Morian skrev... (28 februari, 2006 10:08) :
Medie"granskningen" fortsätter'">kommenteraMen när en borgerlig politiker gjort bort sig så handlar ju analyserna om detta - är det inte naturligt att de politiska reportrarna skriver om detta nu? Nästa vecka eller månad kommer granskningen ha fokus på något annat...
Självklart är det så. Men vad är det då som sägs? Jämför t ex medieuppmärksamheten kring att en socialdemokratisk ungdomsförbundsordförande hamnade i ett krogbråk och att en ledande folkpartiföreträdare tagits av polisen för rattonykterhet. Och kolla också "analyserna" av dessa händelser. I det ena fallet skrevs spaltmeter om hur detta var ett uttryck för en spritkultur inom arbetarrörelsen, i det andra fallet var det en personlig tragedi.
Jag håller med dig Jonas. Min ganska bestämda uppfattning är att det finns en medial tonviktskillnad i granskningen av (s) respektive borgerliga politiker. Samtidigt är jag sas "partisk", eftersom jag är socialdemokrat, och det är möjligt att det hela ligger i betraktarens öga. Därför vore det verkligen intressant med en mer omfattande genomgång.
Vad säger forskningen egentligen? Någon som vet?
Den ena slogs, den andra följde frivilligt med för blodprov.
Båda sidor i detta val upplever att de är missgynnade av medierna, och det är väl ett tecken på att medierna gör helt rätt eller? Visst är det så att olika partier blir gullegrisar i olika valrörelser, folkpartiet förra valet. Men det betyder inte att medierna alltid är på borgarnas sida - då vore det ju fullständig sensation att sossarna har vunnit nästan varje val i modern tid. Eller?
Jag har aldrig påstått att "medierna alltid är på borgarnas sida"! Vad jag hävdar är att tonen och attityden är en annan när socialdemokratin och dess företrädare granskas. Det är en väsentlig skillnad.
Det är nog så att dom som äger media idag ser större fördelar med en borgerlig regering medan dom tidigare precis som stora delar av näringslivet inte alls hade nåt emot en socialdemokatisk regering.
DN har en relativt öppen attityd ..men dom tar ställning och deltar klart och tydligt på dej borgerliga sidan i själva kampanjen.
När det gäller just den senaste "affären" så bortser dom från (trots att dom omöjligt kan vara ovetande)att tonen från bägge håll varit och är skruvad högre än nödvändigt och det har ju naturligtvis anga andra skäl än taktiska.
Men är det inte liksom en grundregel i allt demokratiskt tänkande, åtminstone sedan Montesquieu, att just makten behöver granskas och ifrågasättas? Jag vet att socialdemokratin har en vana att glömma bort det när det drar ihop sig till valrörelse - men de har makten! Vad väljarna främst har att ta ställning till är hur samhället ser ut i idag i förhållande till de visioner och vallöften S ställt upp. Vad S de facto åstadkommit under sina 12 år. Hur de beslut de fattat tjänat till att uppnå de mål de satt upp, och som - vill jag tro - de valts för att förverkliga.
Personligen ser jag helst ett maktskifte - inte främst för att jag inte delar socialdemokratisns visioner, utan för att jag uppfattar att partiledningen glömt att makten var just ett medel för att förverkliga något, och inte ett självständigt mål. Den här "mail-skandalen" blir för mig ytterligare ett tecken i floden som tyder på just detta. Makt korrumperar - och S just nu är INTE undantaget som bekräftar den regeln. "Den tredje stadsmakten" har som främsta uppgift att granska just maktens korruption.
Det första man skall komma ihåg är att de flesta journalister präglas av riktigt låg kompetens. Du gör ju helt rätt som sätter analys inom citattecken. Dessa analyser är ju bara en massa tyckande som vem som helst kunde vräka ur sig. Varför aftonbladet valt att avlöna just Lena Melin för att tycka, ter sig ganska godtyckligt. Analogt med DN. Och reportrarna vars högsta önskan är att bli kolumnister eller någon annan typ av tyckare känner vart det blåser och så formas nyhetsrapporteringen därefter.
Dock ser jag inget problem med att man hårt granskar (idealt sett, dvs om det var riktig granskning man ägnade sig åt) det parti som innehar regeringsmakten. Det vill säga granskar vad de defacto uträttar. Men i brist på kompetens och budget får man ta de lågt hängande frukterna - skandalerna.
Det stora problemet är ju att båda politiska sidor behöver den överdramatiserade retorik som media erbjuder när politiken i själva verket är så närliggande. Detta göder ju fjantar som Melin och Brors vars främsta tillgång är att just kunna överdramatisera bagateller. Dessutom är det ju ett egenvärde för mediaindustrin att det sker ett maktbyte eftersom det genererar fler "nyheter".
Problemet med den socialdemokratiska smutskastningen är att den består av rena lögner. De flesta länkar du gav Jonas innehöll helt enkelt hård kritik av regeringen utifrån avsändarens tolkningar av verkligheten.
Och ja, personangrepp kan vara precis lika sakliga och relevanta som diskussioner om motståndarens skattepolitik.
Det är trist på flera sätt med anonyma kommentarer. Bland annat därför att det, när de blir många, blir väldigt svårt att hålla reda på vem som sagt vad i en diskussion. Här ovan är fyra anonyma kommentarer, varav jag misstänker - men inte kan veta säkert - åtminstone två är skrivna av samma person. Snälla, skriv åtminstone under med signaturer!
Jag tror inte att problemet ligger i att "dom som äger media idag ser större fördelar med en borgerlig regering". Den uppfattningen finns säkert, men den är knappast av någon avgörande betydelse för nyhetsvinklingen. Problemet är snarare den alltmer utbredda trenden med "analyser" och politiska kommentarer mitt i nyhetsrapporteringen. Det finns en avdelning för sådant material i tidningar, och det är ledarsidan. Jag har absolut inget emot Göran Eriksson, Lena Mellin, Henrik Brors och de andra, och jag tar starkt avstånd från formuleringar om dem som "fjantar". Men mycket av deras skriverier är "views" och inte "news".
Jag har heller inga invändningar emot att socialdemokratin och dess företrädare granskas, tvärtom. Och det är rimligt att detta får stort utrymme i medierna eftersom vi har en socialdemokratisk regering. Det jag vänder mig emot, återigen, är tonen och attityden i denna nyhetsrapportering. Jag vidhåller att den är en annan än den som de borgerliga utsätts för.
Det är självklart att socialdemokratin granskas hårdare, de har ju makten. Dessutom så är ju antalet affärer som kommer fram en katalysator för ökat granskande. (S) har sig själv att skylle. Fåna er inte med att säga att media bedriver en konspiration mot ert parti.
Sedan så har borgarna ett övertag. De kan påvisa fel och brister som de vill rätta till. Skolan, arbetslösheten etc etc. De kan påvisa konkreta fel och argumentera runt det.
Socialdemokraterna kan enbart säga att en i framtiden bedriven politik kommer orsaka depression, pest och gud vet allt. Det försöker ju (s) kompensera genom att överdriva (50 miljarder i skattesänkningar blir 250, friskolor kommer framkalla belsebubs vrede mot sverige etc).
Sedan är det också så att många personer i Sverige idag har sin personliga inkomst och maktbas byggd på att socialdemokraterna innehar makten, och då menar jag inte bara sådana som har det av rent naturliga skäl som ministrar och så vidare. Det framkallar en situation där ett (s)-nederlag för dessa personer också innebär negativa förändringar rent personligen. Deras agerande och tryck mot röreslen blir i sig en källa för desperation.
Jag hakar upp mig på det sista du skriver här, om GP och löften om samförstånd.
Jag hoppas att du inte menar att detta är något önskvärt i en demokrati. Trots den hätska retoriken mellan partierna tycker jag att den verkliga skillnaden mellan dem är rent marginell i de viktiga frågorna.
Så bevare oss för mer samförstånd över partigränserna, sådan vi dag ser vad gäller övervakningssamhället ex. Det omöjliggör allt utkrävande av politiskt ansvar och alla möjligheter till demokratisk påverkan.
Sedan Jonas, så blir jag väldigt nyfiken.
Har den här mejlaren bara mejlat journalister? Eller har han även mejlat till privatpersoner?
Skulle bli tacksam för svar på frågan från någon som vet.
Marcus, jag har aldrig sagt något annat än att det parti som har regeringsmakten självklart ska granskas noga. Läs mina inlägg och kommentarer här. Jag har heller aldrig påstått något om någon konspiration.
Resten av det du skriver handlar om din politiska världsbild, en jag inte delar. Det känns inte direkt fruktsam att ens diskutera det då vi inte lär bli överens.
Kerstin, pratet om samförstånd handlade om tonen i debatten - inte politikens innehåll. Jag håller inte med om att skillnaden mellan partierna "är rent marginell", men det beror kanske på vilka man tycker att "de viktiga frågorna" är?
Sedan vet jag inte i detalj vilka som nåtts av de numera ökända mejlen. Vissa har så vitt jag förståt gått till moderaternas partikansli, andra till journalister och redaktioner.
Utan att ha läst alla kommentarer på din blogg, jag har svarat här. Och det går i korthet ut på att det är lätt att hitta exempel även på motsatsen.
Journalister är i allmänhet rätt lata och skandaler är lättare att skriva om än djuplodande reportage om tex landstingspolitik, men sånt ger ju inga bildbylines.
Det är bara att gilla läget, som de borgeliga partierna kommer att få göra när dom flyttat in i kanslihuset. Som politisk underhållning är borgeliga regeringar alltid bäst bäst, ni minns väl "we shall overcome".
Peter "rocken roll era j-a fån"
är det tydligt vem avsändaren är, Jonas?
Peter, ja det var tydligt så att det räckte :-)