Betygshot mot felaktig ideologi
Ekot rapporterade i morse om Ytterbyskolan i Kungälv, norr om Göteborg, som bestämt att elever som sympatiserar med rasistiska och nazistiska organisationer riskerar att bli underkända i samhällskunskap. Är man rasist eller nazist så har man nämligen inte lärt sig "förstå de gemensamma och demokratiska värden som vårt samhälle vilar på" samt att "tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt" som det står i samhällskunskapens kursplan, anser ledningen för Ytterbyskolan. Själv tycker jag att det låter helt bisarrt. Om eleverna i fråga allvarligt stört undervisningen, trakasserat och hotat andra elever, eller vägrat svara på frågor som de ansåg hånade deras politiska uppfattning så hade jag möjligen kunnat förstå skolans agerande. Men att hota dem med ofullständiga betyg på grund av deras rubbade värderingar stärker dem ju bara i utanförskapet och övertygelsen om hur samhället motarbetar dem. Knappast någon begåvad metod att få dem på andra tankar. Till Ekot säger dessutom Ytterbyskolans rektor Ann-Charlotte Brandberg att man inte får fälla kränkande uttalanden om sina skolkamrater eller andra om man vill få godkänt i samhällskunskap. Sedan exemplifierar Brandberg med bland annat ord som "bög", "lebb", "lesbisk" och "utlänning". Ursäkta? Hänger det inte lite ihop med hur orden används? Ska man få underkänt i samhällskunskap om man säger att Jonas Gardell är bög, Eva Dahlgren lesbisk eller att den amerikanske ambassadören är utlänning? Lyckligtvis så är Skolverkets chefsjurist Ingegärd Hillborn synnerligen tveksam till Ytterbyskolans agerande. I Ekot konstaterar hon att om elevernas lärare har undervisat i demokrati och demokratins principer och eleverna visar att de förstår men ändå säger att de tycker att diktatur är ett bättre styrelseskick, så tyder det på att de har faktiska kunskaper i demokratins principer men har en annan åsikt. Det är självklart kunskapen, inte värderingarna, som ska beaktas vid betygssättning. |
Kommentarer om "Betygshot mot felaktig ideologi"
Själfallet kan en demokrati inte ha ett betygssystem som värderar elevers åsikter - och då glömmer vi för en stund att det alltid lönat sig att tycka ungefär som läraren - men vi måste också fråga sig varför en skola ser sig tvugna att ta till så här "okonventionella" metoder.
Min gissning är att man upplever sig maktlös mot en framväxande rasism och att man känner sig ganska ensam i kampen. Har tidigare arbetat på en skola med liknande problem. Jag mötte föräldrar som inte tyckte det var speciellt oroande att deras söner slogs och heilade, så länge de skötte hockeyträningen...
Fler måste hjälpas åt i kampen för demokrati och människovärde. Då kan vi göra det med demokratiska metoder. Det är de enda som funkar.
Jag håller reservationslöst med.
Risken finns att man stigmatiserar dessa elever och driver dem ännu längre från demokratin. Ett långsiktigt arbete i skolan på alla nivåer med exempelvis inslag av det nya ämnet livskunskap är en bättre och mer demokratisk lösning.
Det är ju en intressant parallell att Platon hade blivit underkänd i samhällskunskap enligt Ytterbyskolans tolkning av betygskriterierna. Likaledes kan man med motsvarande tolkning inte bli godkänd i svenska om man inte väljer att läsa böcker på fritiden.
Jag blir alltid lika orolig när man försöker bekämpa problem med bristande demokrati med odemokratiska metoder. Börjar jag bli nojjig, eller har det inte varit väl mycket sådant sedan september 2001?
Möjligen illustrerar problemet behovet av ett uppförandebetyg.