Ett erkännande till motståndarlaget

Kulturbloggen har utmanat mig och en rad andra politiska bloggare att nämna något som vi faktiskt kan tycka är vettigt i den politiska motståndarens politiska idéer och förslag. Spännande grepp. Det är ju inte okänt att jag stödjer den mestadels borgerliga idén om någon form av moms- eller skattesänkning för privatpersoner som anlitar hushållsnära tjänster. Detta har jag bloggat om flera gånger tidigare, bland annat här och här. Nu finns det förvisso också andra socialdemokrater som driver den här frågan, men det är trots allt en borgerlig idé från början - och jag stödjer den. Däremot är jag inte lika säker på att just allianspartiernas förslag om ett skatteavdrag är det bästa, men principen om att göra det ekonomiskt överkomligt för människor att anlita den här typen av tjänster vitt är jag alltså med på. Jag är också positiv till de borgerligas starka och tydliga stöd för Europatanken och EU. Här är mitt eget parti lite mer vacklande, och samarbetspartierna v och mp ska vi inte ens snacka om. Men i riksdagsvalrörelser så blir det tyvärr tyst på den här punkten även från borgerligt håll. De enda svenska politiker som då överhuvudtaget diskuterar EU och Europafrågorna är de som är synnerligen kritiska till hela projektet och helst verkar vilja att Sverige lämnar samarbetet. Läs mer om detta här. Många borgare, och då främst liberaler, har också ett bra track record när det gäller försvar för mänskliga rättigheter och fördömande av diktaturer. Där har socialdemokrater genom åren tyvärr gjort och sagt ett och annat dumt som inte är så kul att påminnas om. Kuba är ett bra exempel på detta. Läs mer om min inställning här och här. Det är kanske också på sin plats att nämna några borgerliga politiker som jag gillar och respekterar, även om jag ganska sällan håller med dem. Birgitta Ohlsson är ett exempel på en sådan. Fredrik Malm är en annan. En som ligger politiskt väldigt långt ifrån mig, men som ändå är intressant, är Fredric Federley. Till slut en moderat: Anna Kinberg Batra. Sådär. Urvalet ovan kan man förstås diskutera. Förlåt alla borgerliga bekanta som jag glömt eller utelämnat. Och ja, jag har begränsat mig till folk som är någorlunda i min egen ålder. Det finns förstås gott om respektabla borgare som är både yngre och äldre än det här gänget.