Är journalister mer vänster?

[UPPDATERAD] När människor som jag inom socialdemokratin och vänstern beklagar oss över att det inte finns någon rikstäckande socialdemokratisk dagstidning i Sverige, och att det är ett problem att så många tidningsläsare saknar en ledarsida till frukostbordet som delar deras värdering, brukar högerfolk kontra med att journalister minsan till övervägande delen är vänstersympatisörer. Detta påstående kan härledas till de undersökningar om journalistkårens partisympatier som regelbundet görs vid JMG (Journalistik och masskommunikation) på Göteborgs universitet. I morse presenterade Kent Asp, journalistikprofessor vid Göteborgs universitet, en ny forskningsrapport om detta - inte oväntat på DN debatt. Enligt rapporten så är vänsterpartister och miljöpartister fortfarande överrepresenterade i journalistkåren, jämfört med allmänheten. Men det framgår också att ekonomi- och politikreportar står långt till höger om resten av journalistkåren. Bland ekonomi- och politikjournalisterna i de riksspridda Stockholmsmedierna stöder en majoritet den borgerliga alliansen – 26 procent är moderater och 23 procent folkpartister. Bara var femte är socialdemokrat. Självklart kan relevansen i undersökningen ifrågasättas. Siffrorna bygger på en postenkät som gått ut till 2 000 slumpmässigt utvalda journalister i hela Sverige under hösten/vintern 2005. Urvalet är draget från Journalistförbundets medlemsregister och nettosvarsfrekvensen är 59,3 procent. Nu är i och för sig de flesta svenska journalister medlemmar i Journalistförbundet, men det kan ju tänkas att de som inte är det har valt att stå utanför facket av politiska skäl. Det finns alltså skäl att anta att siffrorna skulle sett annorlunda ut om urvalet hade varit bredare. Det är också värt att notera att knappt 60 procent av 2000 är ganska få individer - som en jämförelse så har Journalistförbundet cirka 18 000 medlemmar. Alltså är det fortfarande osäkert i vilken utsträckning resultatet av undersökningen faktiskt är representativt. Men även om siffrorna stämmer så är den betydligt viktigare frågan om den bristande representativiteten hos journalistkåren har någon betydelse - om överrepresentationen för miljöpartiet och vänsterpartiet och underrepresentationen för moderaterna och socialdemokraterna slår igenom i den politiska nyhetsrapporteringen. I debattartikeln i DN ställer Kent Asp frågan vilka följder journalistkårens bristande representativitet får för den bild som allmänheten möter i nyhetsmedierna. Detta besvarar han själv med att slå fast att "en grundläggande förutsättning för att den bristande representativitet som utmärker journalistkåren i sin helhet skall kunna ha någon verklig betydelse är att den också finns hos den förhållandevis begränsade grupp av inflytelserika journalister som varje dag är med om att forma den bild som allmänheten får av svensk politik". Efter att ha vridit och vänt på siffrorna konstaterar Asp att mycket talar för att vänsterpartiets och miljöpartiets överrepresentation i journalistkåren har "en mycket begränsad betydelse för den bild som ges av rikspolitiken i våra nyhetsmedier", samt att socialdemokratin - "som sedan drygt tio år innehaft regeringsmakten" - är svagt representerat bland de journalister som har att granska regeringsmakten och att medborgarna i det avseendet kan vara lugna: "I den svenska folkstyrelsen tycks det, i varje fall för närvarande, inte finnas några särskilt intima band mellan den politiska makten och den tredje statsmakten". * * * Också Johan Norberg och Håkan Jacobson kommenterar Kent Asps debattartikel och undersökningen. Inte oväntat från ett något annat perspektiv och med andra slutsatser.