Bloggares grundlagsskydd – en fråga om pengar
Det har uppstått en väldigt spännande diskussion på flera svenska bloggar den senaste tiden, mot bakgrund av eftersnacket om bloggares roll den så kallade Danielsson-Eduardsaffären och en intressant artikel i Journalisten som jag skrev om i går. Redan häromdagen skrev Mats Bergstrand i DN om att ”den unga generationen inte kommer att låta sig nöja med att några gamla redaktörer bestämmer vad de ska läsa och tycka”, utan ”vill ha en dialog, vara delaktiga i urval och analys”. Detta fick bland andra Lennart Frantzell att reagera, och replikerade att ”Web 2.0-revolutionen är interaktiv och gör det möjligt för vem som helst att starta en debatt om t.ex. en understreckare i Svenskan”. ”Vi behöver inte tillstånd från Svenskan för att starta en sådan debatt”, skrev Frantzell, ”vi kan göra det själva”. Wille, libertarianen i rum 101, gick rättmätigt i taket över det som sades i Journalisten om att bloggar inte skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen ”såvida de inte snällt med mössan i handen registrerat sig hos Radio- och TV-verket” – något som även är behäftat med en licensavgift á 2 000 kronor. Det är dessutom så att det överhuvudtaget inte är möjligt att med nuvarande regelverk registrerar webbplatser som andra än den ansvarige kan ändra. Därmed utesluts alla bloggar som tillåter omodererade kommentarer, något av bloggosfärens signum. Kulturbloggen fokuserar på behovet av diskussion om etik för bloggare: ”Att Datainspektionen inte ska vara domare när det gäller etik är väl självklart. Men hur skyddas vi mot övergrepp och övertramp? Diskussionen måste tas upp.” Även Erik Stattin efterlyser en offentlig debatt ”där några som faktiskt vet vad de pratar om (till skillnad från en själv som mest gissar) får förklara hur det ligger till just nu”. Erik skriver att det fanns en plan om att ha en sådan debatt på Bloggforum 3, men det föll lite på bristande kontakter. Han aktualiserar att ha ”ett mini-BF (version 3.5)” med en debatt kring bara detta. Detta tycker jag verkar vara en utomordentlig idé. |
Kommentarer om "Bloggares grundlagsskydd – en fråga om pengar"
OT: Lärs pappersresumé idag, Jonas. Du har fått en fin Resumé där. Jag skrattade högt; din vikt i blogosfären bygger tydligen på dina familjerelationer.
Gudmundson, ja jösses. Vad ska man säga? Otroligt relevant för sammanhanget...
Jonas: Bra att du tar upp den här frågan som borde diskuteras mer än den gör i den svenska bloggosfären. Som
den här länken visar så verkar amerikanska bloggares rättigheter vara bättre definierade än svenska bloggares.
Jag hänger inte riktigt med i debatten känner jag. Som jag uppfattar det kan du skriva precis samma saker på din blogg, oavsett om den har ansvarig utgivare (och faller under Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL) eller ej. Samma saker (olaga hot, förtal, hets mot folkgrupp osv) är åtalbara.
Det finns förstås några skillnader. Under YGL är det ansvarig utgivare som åtalas, i annat fall är det skribenten. En annan skillnad är hur åtalet går till: tryckfrihetsmål med jury om det faller under YGL, allmänt åtal i annat fall. Men brotten man åtalas för är de samma, straffskalorna likaså såvitt jag vet.
Den viktigaste skillnaden är kanske denna: utan YGL gäller inte meddelarfriheten på samma sätt. Om någon offentligt anställd lämnar känsliga uppgifter till media som ligger under TF eller YGL får inte den personens chefer ens efterforska vem som lämnat uppgiften, och det är straffbart för redaktionen att röja källan. Detta gäller inte en blogg som står utanför YGL.
Så visst: det borde vara enklare att registrera en blogg på Radio- och TV-verket. Men att tala om "licens för yttrandefrihet" tycker jag är ganska missvisande.
Jag var i Nederländerna förra veckan och träffade då en bloggande kompis där. Han menade att det inte spelar så stor roll vilken nationell lagstiftning som finns rörande bloggares rätt att yttra sig eftersom enbart personuppgifter och sådant som hotar ländernas säkerhet är tydliga undantag i den medborgerliga press- och yttrandefriheten och "kritikfriheten" (vet inte vad det heter på svenska) som finns i den "Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna", vilken med Fördraget om europeisk union (Maastrichtfördraget) står över lagstiftningen i de enskilda EU-länderna. Skulle en svensk bloggare (eller holländsk, för samma diskussion förs i deras bloggosfär) ställas inför rätta för att ha brutit mot något annat än PUL eller spioneriförbudet så kan hon med stor säkerhet överklaga hela vägen upp till EU-domstolen i Luxemburg och vinna. Om min kompis har rätt så lever Radio- och TV-verkets registreringsverksamhet helt på att ingen ännu drivit ett fall och skapat ett prejudikat inom EU.
Pierre Andersson har rätt i att meddelarskyddet inte anses gälla om man inte är journalist eller registrerad bloggare. Frågan är dock hur domstolarna skulle tolka detta i fallet att en seriös och flitigt skrivande bloggare får ett tips som hon använder. Jag tror det är många oklarheter här, även bland dem som borde veta. Någon som har ett riktigt smaskigt scoop som kan röra om så att vi får testa lagarna? :-)
Jag är absolut ingen jurist, men mitt intryck är att Datainspektionen och andra myndigheter fattar att verkligheten sprungit ifrån dem och att regleringar är på väg att luckras upp eller försvinna.
Den befintliga lagstiftningen om hets mot folkgrupp, förtal, brott mot rikets säkerhet osv borde räcka som bloggvärldens yttersta gräns.
Pierre Anderssons påpekande om meddelarskyddet är intressant. Spontant känns det orimligt att det inte ska gälla även bloggar.
Jag är, i likhet med många andra bloggare, yrkesverksam journalist. Kan jag ge mina källor grundlagsskyddad anonymitet på jobbet men inte på bloggen?
Vem är publicist? Vem är det inte?
Själv tycker jag att det är högst rimligt att bara bloggar med ansvarig utgivare ska skyddas av tryckfrihetsförordningen.
Själv väntar jag bara på det första fallet där någon förorättad letar upp skribenten i verkliga livet så att säga. Det är märkligt hur folk tror att hyfs och folkvett bara kan - poff - försvinna för att man skriver saker på Internet.
Jag skulle vilja se en me nyanserad analys av bloggars rättsliga ställning. Det stammer att bloggar inte skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen per automatik (utan registrering hos Radio- och TV-verket eller att de skapar en tidning och har bloggen som nätbilaga – inte alltför svårt).
Men helt oskyddade är de inte. I Ramsbrofallet (NJA 2001 s. 409) kom HD fram till att journalistik inte enbart kunde anses vara det som gjordes av tidningar eller ackrediterade journalister. Utan varje form av samhällsupplysande verksamhet bör anses vara journalistik – dessutom hänvisade HD till Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter. Jag är inte helt säker på att bloggare är så utsatta som alla påstår. Naturligtvis har de ingen skydd enligt gällande svensk rätt men detta är pga frågan har inte prövats.