Utan en tråd i Stockholm
Nu vill även moderaterna göra hela Stockholm till ett trådlöst nätverk där människor kan surfa gratis. Det framgår av dagens moderata valmanifest, och omskrivs i Svenska Dagbladet. Välkommen in i matchen, hälsar jag. Kom bara ihåg var ni läste det först! Detta inlågg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: bredband, trådlöst, Stockholm. |
Kommentarer om "Utan en tråd i Stockholm"
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
men om man inte grillar trådlöst överallt
eftresom strålningen
var ska man då bro okcså grå omkring om det är trådlöst utan en tråd på knoppen någnonstans
dagens mode är dom nya mode moderaterna okcså kejsarens nya trådlösa klädrer
finskc det ingneting vikctigrare som drogrer uteliggrare skolkan barnen kom igjen nu
embryo,
I Stockholm finns det redan så många radiosändare att den som inte tål elektromagnetisk strålning inte lär vilja vara där ändå.
Sist jag slog upp datorn nära Stureplan hittade jag väl minst 3-4 trådlösa nätverk.
Ett till gör ingen skillnad, faktum är att det kanske skulle minska strålningen eftersom en del andra nätverk skulle kunna stängas ned om vi hade ett gemensamt nätverk som var gratis.
Kan någon förklara för mig varför kommunen (och därigenom skattebetalarna) ska finansiera en infrastruktur som redan delvis finns genom privata aktörer och som mycket väl kan fortsätta byggas av privata aktörer?
Jag kan förstå behovet av infrastrukturlösningar i regioner där det inte är lönsamt för privata aktörer att anordna det, men i Stockholmsregionen finns inte det problemet och det borde inte finnas någon anledning för kommunen att ordna en infrastruktur i och med att den växer fram ändå.
Sedan är jag iofs positiv till trådlösa nätverk i Stockholm, och jag skulle gärna se fler av dem. Jag är bara skeptisk till att det är kommunens uppgift, oavsett om det är trådlöst eller trådbundet och oavsett om det är i Stockholm eller i Sundbyberg. Extra förvånande är att Moderaterna, som brukar förorda privata alternativ, helt plötsligt förordar en kommunal lösning, och riskerar att konkurrera ut privata alternativ.
Jag ska inte uttala mig för moderaterna, men för egen del så betraktar jag fria, trådlösa nätverk i Stockholm som en samhällsnytta och något som kan bidra till att göra staden mer attraktiv för dess invånare, besökare och investerare. Men därmed inte sagt att staden behöver bygga eller äga nätet - man kan mycket väl tänka sig att det byggs och drivs av en eller flera aktörer som staden upphandlar tjänster/nyttjanderätt av. Typ. Detaljer kan man alltid diskutera - för mig som politiskt aktiv är viljan och visionen det viktiga.
Jonas,
den poltiska viljan att verka för fler hotspots i Stockholm delar jag helt.
Det jag vänder mig emot är om kommunen ska bygga, driva eller finansiera det, och om vi lämnar moderaterna utanför diskussionen så är min fråga om det finns en vilja från dig -- eller ledande socialdemokrater i Stockholm -- att kommunen ska ta det ansvaret, eller om kommunen istället ska hålla sig till att uppmuntra privata alternativ.
Eftersom du driver trådlösa nätverk som en personvalsfråga så utgår jag från att du funderat även kring finansieringsfrågan?
Hej,
Alla som är intresserade av trådlösa stadsnät och finansieringen av desamma kan läsa boken Fighting the Good Fight for Municipal Wireless av Craig Settles, eller kolla på den tillhörande bloggen.
Jag har själv inte läst boken men gjorde en lång telefonintervju med författaren, som bor i Oakland, för en kort text om ämnet jag skrev för TT nyligen.
Craig Settles har många argument för att kommuner/städer bör finansiera allmänna nät. De tre viktigaste:
1. Tillgänglighet i områden där kommersiella aktörer inte ser lönsamhet (typexempel: fattiga stadsdelar i Philadelphia som inga bredbandsbolag brytt sig om att erbjuda abonnemang i).
2. Gynnande av företag gynnar staden (fler arbetstillfällen, bättre skatteintäkter etc). Dels kan företag lockas att stanna kvar på platsen, eller lockas dit om de inte fanns, med bättre nätaccess; dels kan många företag utveckla nya businessmöjligheter.
3. Staden kan själv utnyttja ett trådlöst nätverk på massor av sätt för att effektivisera förvaltningen, t ex genom att kommunanställda som rör sig mycket på sta'n i sitt arbete – de kan slippa ha varsitt mobiltelefonabonnemang; pappersbaserade kontroller eller avläsningar kan göras över nätet etc.
Enligt Settles lönar sig ett trådlöst nätverk för staden oftast redan genom punkt 3.
Privata nätverk i all ära, men det verkar ta lång tid innan det bildas någon slags standard på området. Det är inte kul med ett lapptäcke av olika aktörer och betalningsmodeller och abonnemang (och de privata som finns, t ex Telia Homerun, tycks ha väldigt sporadisk täckning i Stockholm). Rör man sig på sta'n vill man ha _ett_ nätverk – som funkar.
Sedan kan man diskutera driften, d v s om staden ska äga och driva nätet. Den debatten pågår ju intensivt i USA, och Craig Settles inställning är att staden bör äga sitt nät bland annat för att kunna garantera driftssäkerhet.
Det finns heller ingenting som hindrar att de som använder stadens nätverk betalar en månatlig abonnemangsavgift för detta! Så tror jag lösningen blir i Philadelphia (10–20 dollar/månad).
Borde vi inte ordna något slags symposium om detta i Stockholm?! Craig Settles skulle säkert gärna flygas in...
Gunilla,
för att ta det i omvänd ordning; en utökad diskussion, oavsett om det är i form av ett symposium eller i en annan form, är säkerligen en bra idé. Det är en diskussion som jag definitivt skulle vara intresserad av att följa (eller delta i) trots att jag inte bor i Stockholms kommun (men däremot i Stockholms län)
Jag är dock tveksam till om man kan dra de slutsatser du gör av amerikanska undersökningar. Det man kan konstatera om stor-Stockholm i allmänhet, och Stockholms stad i allmänhet är att det är ett geografiskt väl sammanhållet område, där driftskostnaden för ett trådlöst nät blir lägre en ett trådbundet.
Det är sant att Telia Homerun inte fått något större genomslag, men det är primärt en lösning som riktar sig mot kommersiella kunder. Det är smidigt, men dyrt, och är koncentrerat till hotell och flygplatser.
Ett intressantare exempel är "The Cloud" med sina surfzoner på McDonalds restauranger som är en lösning som istället är riktad till privatpersoner.
Med införandet av Wimax kommer dessutom en teknisk lösning som erbjuder större täckning till en lägre kostnad.
Min grundfråga är dock fortfarande varför kommunen ska ta kostnaden och sköta driften. I och med att det är en teknisk lösning med privata aktörer så konkurrerar kommunen med dessa, och det snedvrider konkurrensen.
Det förhindrar givetvis inte att kommunen driver på, samordnar och vid behov täcker upp de områden som saknar privata intressenter (förutsatt att kostnaden ryms i kommunens budget) men jag kan inte se att skapandet av infrastrukturen eller drivandet av det primärt är någonting som kommunen bör stå för.
Mattias,
Det vore skönt att slippa gå på McDonald's så fort man behöver surfa (jag ser ett flottigt tangentbord framför mig...). Så jag får väl hoppas på att det där med Wimax, vad det nu är och var det nu finns, växer till sig illa kvickt och breder ut sig överallt. Eller att fler kaféer och hotell inser att wifi-användare är bra kunder.
Craig Settles främsta argument (som jag inte återgett särskilt vältaligt ovan, så ni får väl läsa hans bok) är alltså att ett någorlunda all-omfattande trådlöst nätverk i kommunal regi _sparar_ pengar åt skattebetalarna enbart genom att effektivisera den kommunala förvaltningen.
Apropå snedvriden konkurrens svarar jag med en parallell som Craig Settles drog: Han berättade om den intensiva lobbying som amerikanska järnvägsbolag körde med på just det temat när flyget började bli allmänt. Men massvis av amerikanska städer valde ändå att bygga flygplatser, för att locka till sig flyglinjer och få en bättre infrastruktur.
Nu kämpar bredbandsbolagen emot och har försökt stoppa kommunala stadsnät i USA genom att hänvisa till snedvriden konkurrens, trots att wifinäten som du skriver har lägre total driftskostnad och skapar en modernare infrastruktur.
Kommunen får såklart handla upp tjänsten att bygga och underhålla ett nät av de wifi-bolag som agerar på marknaden, och att användarna får betala en månadsavgift (om inte Google vill vara med och sponsra i Stockholm).
Så, jag håller med Jonas och Carl Bildt om att allmänna wifi-nät är en politisk IT-vision som heter duga.
Men visst finns mycket att debattera och diskutera i ämnet. Jag hoppas att Carl Bildt gör detta lite mer, för wifi är fortfarande okänt för de flesta och behöver få det genomslag i debatten som en persona som han kan få.
/Gunilla Kinn
P S Jag hoppas återkomma i ärendet genom reportage från t ex Philadelphia eller San Francisco och intervjuer med fler experter/kritiker för att bena ut vad i den amerikanska debatten som är relevant för Sverige och vad som inte är det.
För ett år sedan var ingen av de svenska redaktörer jag kontaktade intresserade, men nu är kanske tiden mogen...
Mattias, som jag skrev så är jag inte alls främmande för att näten byggs och drivs av en eller flera aktörer som staden upphandlar tjänster/nyttjanderätt av. Finansieringen av upphandlingen sker då förstås via skattsedeln - men jag tror att detta är en infrastruktursatsning som kommer att löna sig.
Tack Mattias för info om Wimax som jag inte kände till!
Hittade ett år gammal info om vad som är på gång i den vägen i Stockholm: http://www.stokab.se/templates/NewsPage.aspx?id=679.
http://computersweden.idg.se/2.139/1.12193
/Gunilla