Nya nätverk och virtuella mötesplatser

För en tid sedan skrev journalisten och tidigare s-bloggaren Urban Lindstedt en intressant artikel i Dagens Media (ej på nätet) om nätverksbyggande via communitys. Jag hann inte med att skriva något om artikeln då den kom, men när jag nu läser om den så känns det som att socialdemokratin och arbetarrörelsen kan lära sig en del av det Lindstedt skrev. Nedanstående text är därför delvis en så kallad re-write – men med de bästa avsikter. I artikeln berättas det bland annat om företaget Europeiska Försäkringar, som är ett litet nischat bolag specialiserat på reseförsäkringar. År 2002 köpte de communityn Resedagboken, som startades av en grupp Lundastudenter ett par år tidigare. Hos Resedagboken kan resenärer lägga upp bilder och skriva dagbok. Det finns också forum där medlemmarna kan diskutera och dela med sig av restips. Med sina 95 000 medlemmar och 750 000 unika besökare i månaden är Resedagboken Europas största resecommunity. Och Europeiska Försäkringar sköter sitt ägande av Resedagboken diskret. Högst upp till höger på startsidan, ovanför annan annonsering, syns företagets logga och beskedet att communityn är en del detta. Och längst ned till vänster finns ett litet copyright-märke kopplat till Europeiska Försäkrings AB. Det är allt. De flesta av Resedagbokens medlemmar är inte kunder hos Europeiska, men 20 procent av trafiken till försäkringsbolagets sajt kommer från communityn, och hela 40 procent av besökarna till Europeiska Försäkringars resesäkerhetsbutik. På vad sätt är då detta relevant för socialdemokratin? Jo, det handlar om att tillhandahålla en populär och uppskattad tjänst som samtidigt skapar kännedom om och lojalitet med ett företag och dess varumärke. Samtidigt som tjänsten i sig stimulerar diskussion om aktiviteter som företaget tjänar pengar på. Detta torde inte vara svårt att översätta till politiska termer. Det socialdemokratiska partiet har de senaste mandatperioderna tappat såväl väljare som medlemmar. Samtidigt förefaller det finnas en relativt stor grupp i samhället som i stort sett delar de socialdemokratiska värderingarna, men av olika anledningar inte röstar på partiet – eller än mindre kan tänka sig att bli medlemmar. Om socialdemokratin har ambitionen att åter bli en levande folkrörelse och en samhällsförändrande kraft så måste det till insatser för att engagera människor i politiska samtal. Här kan communitys på nätet vara en metod att testa. Vi behöver en levande dialog mellan aktiva partimedlemmar och en politiskt engagerad allmänhet om framtidsfrågorna. Självklart bör det också ske i form av fysiska möten, men det står inte i motsatsställning till diskussionsforum på nätet. Sedan finns det förstås risker med communitys, något som Urban Lindstedt också tar upp i sin artikel. Han nämner bland annat vikten av viss kontroll av vad som publiceras, så att inte olagligheter blir liggande eller osakligheter obemötta. Jag hoppas att de som ges i uppdrag att utreda valresultatet också får mandat att fritt fundera över politiska och organisatoriska brister i det socialdemokratiska partiet – och i det arbetet överväger satsningar på virtuella mötesplatser. Detta inlägg är pingat på Intressant.se. Andra bloggar om: nätverk, community, socialdemokraterna.