Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Rapport från en kinesisk by
| Jag skriver nu från Beijing, eller om det möjligtvis fortfarade heter Peking på svenska. Det är egentligen det gamla brittiska kollonialnamnet på staden, så i den politiska korrekthetens namn så borde vi väl egentigen kalla Beijing för Beijing. Hur som helst. Det är mitt i natten här, jag är hårt jetlaggad och kan inte sova. Tänkte därför skriva några rader. När vi landade i dag var bland det första vi såg på flygplatsen en KFC-restaurang och ett Starbuckskaffé. "Finns de här också?", sa en person i mitt resesällskap. "Vad har de inte här?", svarade en annan. "Demokrati och respekt för mänskiga rättigheter", muttrade jag. Apropå att vara politiskt korrekt. Men det är oerhört häftigt att vara här, trots att jag ännu inte sett så mycket mer av stan än det jag såg från bussen mellan flygplatsen och hotellet. Därefter har jag mest sett hotellet inifrån, vilket i och för sig är angenämnt. Jag hoppas verkligen att den allt friare ekonomin och de ökade möjligheterna för kineser att resa till andra länder bidrar till en insikt om att andra samhällssystem är möjliga, och att demokrati en dag kan komma alla kineser till del. Ännu verkar det dock långt dit. Andra skriver intressant om samhälle, demokrati, Kina. |
skrivet av Jonas Morian om 16:57
Kommentarer om "Rapport från en kinesisk by"
-
Anonym skrev... (29 november, 2006 17:23) :
-
Anonym skrev... (29 november, 2006 23:59) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 05:41) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 05:43) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 09:43) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 11:38) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 12:52) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 21:25) :
-
Anonym skrev... (30 november, 2006 23:15) :
-
Anonym skrev... (01 december, 2006 02:56) :
-
Anonym skrev... (01 december, 2006 03:56) :
-
Anonym skrev... (02 december, 2006 14:45) :
-
Jonas Morian skrev... (02 december, 2006 15:30) :
-
Anonym skrev... (02 december, 2006 16:02) :
kommenteraPeking är en transkription av huvudstadens namn enligt systemet Wade-Giles. Uttalet är alltjämt Beijing.
Beijing är transkription enligt Pinyin, som är ett modernare och betydligt bättre system.
I svenskan bör vi konsekvent använda Pinyin, eftersom transkriptionen följer uttalet betydligt bättre än det urgamla Wade-Giles. Av någon anledning vill man dock från TT:s sida hålla fast vid de gamla formerna Peking (Beijing), Kanton (franska för Guangdong) och Macao (portugisiska för Aomen). I resten av Europa använder man numera Beijing.
Blogge:
"I resten av Europa använder man numera Beijing."
Nej, det är inte helt korrekt. Nederländskan använder samma uttryck som svenskan. Beijing heter alltså Peking i såväl Antwerpen som Amsterdam.
Jag föredrar att använda Peking, Shanghai, Kanton och Hongkong när jag pratar svenska. Visst kan man uttala det standardkinesiskt, vilket jag envisades med för några år sedan, men de flesta svear förstår exempelvis Kanton bättre än Guǎngzhōu, och det låter inte lika styltigt. "Tàng-dynastin" är ett än bättre exempel.
Táng menar jag förstås.
"Demokrati och respekt för mänskiga rättigheter", muttrade jag.
Ooh, snap!
Antar att man kan kan förvänta sig några par Nikkke-skor och en Foolex-klocka i julklapp...
Hallå? När du för en gångs skull har ett hett ämne som inte berör den interna socialdemokratiska familjen vill man gärna läsa mer. Varför kallar du förresten Beijing för en "by"? Jämfört med Shanghai och Tokyo kanske det är en by, men den har väl i alla fall tio miljoner pers.
Blogge!
"Rapport från en kinesisk by", Jan Myrdal 1967, PAN/Norstedts, ISBN 91-1-711631-7, 329 s.
My five cents: Absolut Peking! Det heter helt enkelt så på svenska, sedan århundraden – precis som vi säger Kanton,Tibet, Kapstaden, Florens, Venedig, och Köpenhamn. Och precis som man i Italien använder Pechino och i Frankrike Pékin.
När jag kom till Kina f f g 1999 var jag också politiskt korrekt och skrev militant Beijing i alla reportage.
Men som tur är fick jag till min andra resa samma år en UD-promemoria (!) i mina händer, där dåvarande ministern Lars Fredén (sinolog) hade utrett frågan för UD. Jag tror det var så att UD hade haft en Beijing-period, som han hade velat få stopp på.
Fredén hade en rad goda argument för varför svensk kulturhistoria bör råda, och de övertygade mig fullkomligt. Sedan dess har jag använt Peking (Peking-anka, Peking-bor). Som Jöns antyder är det ju ändå ingen enkel sak att uttala Beijing korrekt när man talar svenska.
Så Peking. Eller Beijing, visst, men isåfall bör vi i konsekvensens namn även byta till Guangdong, Xizang, Capetown/Kaapstad, Firenze, Venezia – och givetvis även København (med danskt uttal?).
Denne finlandssvenske skribent tvekar inte ens att kalla det "snobberi" att använda Beijing...
http://www.kotus.fi/svenska/reuter/1988/211088.shtml
Se även: http://www.vassaeggen.se/2006/07/vassa_eggen_avsloejar_modern_k.html
Visserligen har det stavats "Peking" under en längre tid, men uttalet är och har alltid varit "Bei-djing" även med denna transkription. Just för att svenskan har en god ortografisk korrespondens blir det alltid tokigt när utländska termer översätts med något tokigt system. Ett nyare exempel är Osama bin Laden, som på TT-svenska har något slags förtyskad variant som inte passar in i ortografin: Usama bin Ladin. Detta uttalas naturligtvis av allmogen med svenskt "u" och med tryckbetoning på "i" i Ladin, d.v.s. "Ladín".
Eftersom det finns en överenskommelse i Sverige om att använda Pinyin (som för övrigt är en ISO-standard vad gäller transkription av kinesiska) är det alltså en god idé att vara konsekvent i detta användande. Det finns ingen som helst anledning att använda gamla förfranskade uttryck som "Kanton" (som står för både staden Guangzhou och för provinsen Guangdong - hur ska man veta vad som är vad?).
Observera att Nanjing (den södra huvudstaden, till skillnad från Beijing, den norra huvudstaden, eller Dongjing/Tokyo, den östra huvudstaden) numera aldrig skrivs Nanking i Sverige. Inte heller skrivs Xinjiang med det gamla "Sinkiang". Var finns konsekvensen i att bevara just "Peking"?
Vidare har Beijing inte alltid hetat Beijing; det hette Beiping under nationalisternas era, och kallas alltjämt så bland en del taiwaneser. Av Marco Polo med flera kallades det något helt annat.
Det finns ingen anledning att hålla fast vid gamla kulturhistoriska traditioner. Ingen använder idag namn som Cathay eller Siam. Och ingen bör därför hålla fast vid en term som Peking, som kommer sig av ett mycket ruttet transkriptionssystem.
Tibet kan alltjämt skrivas Tibet, eftersom det kommer från tibetanskan. På kinesiska kan man använda "Tubo" om man inte vill använda Xizang.
Hongkong kommer sig av kantonesiskans Hanggang (mandarin: Xianggang), och kan alltså behållas med tanke på att kantonesiska är det språk som talas där.
Min avsky mot lokala approximationer som saknar ortografisk korrespondens kommer sig av att det just i kinesiskan finns mängder av sådant, och det gör det extremt svårt att korrespondera med kineser. Stockholm på kinesiska heter exempelvis "Sidege'ermo", som i någon viss dialekt ligger närmare det verkliga uttalet, men som på mandarin låter som någon bananrepublik på Mars. Sverige heter "Ruidian", som på kantonesiska mer låter som "Suiden", d.v.s. Sweden.
Språk handlar om kommunikation, inte om att bevara gamla kulturtraditioner. Språk handlar om att förstå varandra. Vi är mycket bättre rustade att förstå varandra om vi använder så naturtrogna lokala approximationer som möjligt. Köpenhamn/København erbjuder där inga problem, eftersom det handlar om varianter av i grunden samma språk.
Peking, så som det uttalas på svenska, är dock bara gallimatias; morfemen "pe" och "king" finns överhuvudtaget inte i kinesiskan.
Vi har inga transkriptionsproblem vad gäller japanskan: där är det Tokyo, Nagano, Hiroshima och Nagasaki rakt av. Det vore önskvärt med en liknande situation för kinesiskan, för vilken det länge funnits en mängd olika transkriptionssystem; nu finns bara Pinyin som standard, och det är det vi ska använda. Åt helvete med UD, TT och andra som inte vill begripa detta.
Blogge: Jag trodde du gillade Sidege'ermo, Gebenhagen och Ma'ermo? Själv tyckte jag det var en av de mest fascinerande sakerna när jag började lära mig kinesiska, men visst kan det vara besvärligt, speciellt som de där översättningarna växlar hursomhelst med mindre kända utländska namn och fastlandet/Hongkong-Macau-Taiwan.
Sedan skulle jag nog transkribera kantonesiskans uttal med Hönggong, men det är en detalj.
En annan sak man bör fundera på om man ska transkribera namn "korrekt" är vilken dialekt man ska använda. Visst är kantonesiskan störst i Hongkong, men det finns ju en mängd dialekter där på vilket stadens namn uttalas mer eller mindre olika.
Till detta lägger jag namn som har en felaktig transkription på pinyin - stadsdelen Dazhalan i Peking som uttalas Dashilanr i folkmun.
Argumentet med ISO-standarden är starkast, tycker jag. Jag ska ta mig en funderare på det.
Word verification: mypcl
En sak till om det här: Jag gillar även Nanjing-argumentet för att ändra den svenska transkriptionen till Beijing.
Tibet heter "p'ö" på tibetanska. En förklaring på ordet Tibets ursprung är att det ursprungligen kommer från turkiskans Töbäd.
Hey,
varför har inte olof morian en blogg?
Nina, min gissning är att lillebror tycker att det är roligare att droppa spydigheter på storebrors blogg. Sådana är de, småsyskonen...
Jaklar vad folk kan. Bloggelitos inlaegg om olika kinesiska stilar...Tank vad du inspirerar och ger upphov till Jonas.
Go East./UBYIMC