En annan slags röd dag

På den sida jordklotet jag befinner mig har det hunnit bli den 1 december, World Aids Day. Jag trodde att hiv/aids var något som det kanske inte talades högt om i Kina, men faktum är att jag redan på flygplatsen såg att det skulle hållas någon form av större konferens här i Peking/Beijing om just aids. Och på kondomautomaterna på herrtoaletterna ses det röda bandet och varningar om sjukdomen. Att erkänna, och relativt tala om problemen är ett viktigt första steg. Okunskap, fördomar och vidskepelser är viktiga faktorer bakom att sexuellt överförbara sjukdomar sprids. Och i många länder där det råder brist på demokrati och andra fundamentala ting, så har sexuell lössläppthet åtminstone varit en ”tröst” människor kunnat ägna sig åt. Sovjetunionen är ett exempel på det, och jag har hört att liknande tendenser finns i Kuba. Och mycket riktigt är det i länder med stora brister i politisk frihet som utbildningsnivån är låg och sjukdomar som hiv/aids sprids snabbast. Enligt Ekot så har den officiella nyhetstidningen China Daily rapporterat att antalet rapporterade fall av hiv/aids i Kina har ökat med nära 30 procent sedan förra året. Hälsomyndigheterna förklarar många av de nya fallen med bättre rapportering, men varnar samtidigt för att viruset verkar sprida sig från ”riskgrupper” till befolkningen i allmänhet. Hittills i år har nära 184 000 fall rapporterats, men enligt FN och Kinas hälsodepartement beräknas omkring 650 000 människor i Kina vara hivsmittade, många utan att veta om det. Det känns ändå trösterikt att det åtminstone verkar finnas en medvetenhet om problemet och insikt om hur man kan bidra till att hindra spridningen. Andra skriver intressant om samhälle, aids, Kina.