Rätt beslut av Anna Sjödin
I dag meddelade Anna Sjödin sin avgång som SSU-ordförande via en debattartikel i Dagens Nyheter. Beslutet kom knappast som någon överraskning, och det var – mot bakgrund av att hovrätten beslutat att inte ta upp den fällande domen från tingsrätten, där hon dömdes för krogbråket i januari – det enda rätta att göra. Det faktum att flera SSU-distrikt krävt Anna Sjödins avgång sedan beskedet från hovrätten spelade rimligtvis även in i sammanhanget. Jag tvivlade redan från allra första början på den version av historien som vakterna på krogen berättade, att Anna Sjödin oprovocerad skulle ha attackerat en vakt bakifrån och kallat honom för svartskalle. Problemet var att hennes påstående om att hon inte var berusad klockan halv två på natten på Crazy Horse redan från början föreföll helt orimligt. Därmed undergrävdes trovärdigheten i hennes berättelse om överdrivet våld och sexistiska tillmälen från ordningsvakterna. Och hur det hela slutade rättsligt vet vi ju alla i dag. Nisha Besara skriver på sin blogg att Anna gör rätt, och att ”Eftersom hon anser sig oskyldigt dömd, så måste hon få sin sak prövad och sin oskuld bevisad” samt tillägger att det ”behöver hon inte göra som SSU-ordförande”. Maryam Yazdanfar skriver att hon tror på Annas version av vad som hände den där olycksaliga krognatten på Crazy Horse, men att situationen gör det omöjligt för henne att sitta kvar; ”Det går inte att ta fighten och samtidigt försöka driva politik”. Jag avslutar med några kloka ord från Stig-Björn Ljunggren: Tänk om Anna Sjödin varit full och dum på krogen. Andra skriver intressant om Anna Sjödin, SSU, Crazy Horse. |
Kommentarer om "Rätt beslut av Anna Sjödin"
Det som gör det svårt att inte känna en enorm skadeglädje är att Anna själv var så enormt trångsynt och moralistisk i debatter och diskussioner före Crazy Horse. Alltid ska hon dra in spekulationer om debattmotståndarens etnicitet eller bakgrund i diskussion, så när jag läste om vaktens redogörelse så kände jag direkt att han talade sanning. Som jag uppfattar Sjödin efter de tillfällen jag stött på henne så är hon en mycket arg person - en förnärmad besserwisser som vägrar förstå att andra människor har känslor.
Men du kanske har andra erfarenheter och känner henne privat?
De gånger som jag träffat Anna har hon varit glad, trevlig och öppen. Jag började gilla henne direkt, vilket jag fortfarande gör.
Jag håller verkligen med Stig-Björn. Det har varit en osmaklig hetsjakt på en person som troligen just varit full och dum på krogen (med samma oförsonliga attityd som man behandlat de två nu avsatta ministrarna).
Om nu bara Anna just hållit sig till en version som liknar Stig-Björns, så hade hon haft mitt odelade stöd. Men det har hon ju inte.
Det är hennes fel i detta och det är sorgligt. Precis som det är så sorgligt att det tydligen är helt omöjligt att vara full o dum på krogen för en politisk person numera, och blir förlåten för det.
Arquette. Tråkig stil att inte stödja anklagelser med exempel.
Jag var alkoholist fem år av min ungdom och har mycket erfarenhet av att käfta emot krogvakter. Jag är inne på Morians och Ljunggrens linje: Jag tror att Anna var berusad och käftade emot vakterna, jag tror att vakterna blev paffa av att hon var så stark i armarna när de förde ut henne, jag tror att de brottade ned henne och gav henne övervåld med batong samt kallade henne "fitta" och "hora" i upprördheten.
Det är vad Anna har sagt, men trots att det är allmänt känt att krogvakter snackar ihop sig om en lögn inför polisförhör (källa: Fadde Darwich), så valde åklagaren att inte väcka åtal av Annas anmälan. Målet blev politiskt. Rätten vile inte att en politiker skulle komma undan med rasism.
Anna gör rätt som kämpar för upprättelse. Men visst, bra att hon gör det utanför SSU.
Bakom stigmatiseringen av Anna finns unkna gubbväldesdiskurser, som Morian är en av få inom socialdemokratin att bekämpa. Bra jobbat, Morian! Jag tar tillbaka det där om kragen :)
Tobias Struck:
Jag framför ingen anklagelse utan redovisar bara för mina subjektiva intryck. Det är möjligt att hon har rätt och att krogvakterna ljuger. Jag vet inte.
Arquette. Det var det här som jag syftade på: "Alltid ska hon dra in spekulationer om debattmotståndarens etnicitet eller bakgrund i diskussion" Har du exempel?
Jag känner till två kategoerier människor som är kända för att ljuga den ena är dörrvakter och den andra är politiker...vem som har talat sanning i denna historien kommer vi nog aldrig att få veta. Jag tror att det ligger någonstans i mitten av deras historier. Har själv varit på Crazy Horse och varit rätt så packad utan att ha problem med vakterna, tror att de har rätt så hög toleransgräns på det stället.
/Ola
Jonas, jag brukar med glädje läsa din blogg, den visar på sida av socialdemokratin som är sökande och prövande och inte dogmatisk. Men jag tycker du har fullkomligt fel i det här fallet, så det känns rimligt att påpeka det.
Det du och alla andra Sjödin-apologeter ger uttryck för är hyckleri. Bara för att ni råkar känna personen i fråga så tvivlar ni på sanningshalten i vakternas vittnesinlagor. Vilket implicerar att ni inte litar på det svenska rättsväsendet. Plus att ni försvarar någon som misshandlar och tar till nävarna. Ska man vara konsekvent (och det bör man ju) i argumentationen så är ju i så fall alla dömda brottslingar i landet halvt som halvt oskyldiga, det kan ju alltid finnas någon som inte helt håller sig till sanningen i rätten. Sjödin kom lindrigt undan, hon borde sitta på anstalt. Det är ett rimligt straff för misshandel
För övrigt vill jag också påpeka en annan sak som har irriterat mig i Sjödin-debatten. Jag skiter fullkomligt i om hon kallat dörrvakten för svartskalle, i fyllan och villan säger vi alla ibland dumma saker, och i vanliga fall så brukar det räcka med en ursäkt dagen därpå. Men att börja slåss (dessutom för att man blir utkörd från krogen!!!) och hota med starkare vänner är bara vidrigt. Att det överhuvudtaget fanns diskussioner som gick i linje med: "Misshandeln var väl ok, men inte att hon sa svartskalle" är verkligen bara bisarrt.
Så ska du halvt om halvt ursäkta Sjödin
så bör du behandla alla brottslingar i Sverige på samma sätt. Vilket jag inte tror du vill?
Johan, till att börja med så ja - jag tror att det finns fall där oskyldiga dömts till fängelse och andra påföljer. Det betyder inte att jag inte litar på det svenska rättsväsendet, men jag tror inte att det - eller något annat - är helt felfritt. Jag påstår dock inte att Anna Sjödin är oskyldig. Jag är rätt säker på att hon använde våld den där kvällen på Crazy Horse. Men jag var inte där och har inte pratat med vare sig henne eller någon annan inblandad om vad som egentligen hände, och vad som föregick detta - eventuella - bruk av av våld. Ett scenario som dock känns realistiskt är att Sjödin och hennes sällskap var rejält onyktra, blev nekade att beställa mer och ombedda att gå. Detta skedde kanske sedan inte tillräkligt snabbt i vakternas ögon, och en vakt greppar tag i en person i sällskapet och säger något korkat. Detta får (och detta är fortfarande bara spekulationer) Anna Sjödin att bli förbannad, börjar käfta med vakten som då greppar tag i henne och säger korkade saker. Därpå utbryter bråk, under vilket - kanske - också Anna Sjödin säger korkade saker. Så kan det ha gått till. Och eftersom rättsläget är att våldsamt motstånd (som den hypotetiska Anna Sjödin i min beskrivning ovan formellt gör sig skyldig till) mot en ordningsvakt är jämförbart mot motsvarande mot en polis, så ligger hon därmed rättsligt pyrt till. Och om vakterna dessutom är smarta nog att prata ihop sig med varandra och den övriga personalen på krogen (varav en är flickvän till den mest aktive vakten i bråket), så kan man räkna med att Anna Sjödin fälls för brott - oavsett eventuella förmildrande omständigheter.
Så var hamnar vi då? Jo, jag ursäktar självklart inte misshandel. Däremot så kan jag tänka mig situationer (som den jag nyss beskrivit) där våldsamt motstånd är motiverat och begripligt, om än naturligtvis inte lagligt. Det finns dessutom en stor skillnad mellan det rättsliga och det politiska efterspelet som följer av en händelse som den Anna Sjödin varit inblandad i. Hon hade antagligen politiskt kunnat överleva att fällas för ett krogbråk, i synnerhet då det fanns skäl att tro att hela sanningen inte kommit fram i domslutet. Men att fällas för rasistiska förolämpningar, det överlever man inte. Därför var det enda rätta för henne att göra att avgå.
Givetvis är det så att det svenska rättsväsendet inte är perfekt, och att oskyldiga, tyvärr, döms felaktigt.
Jag har bekanta som dömts för brott (narkotikarelaterade). Jag kan tycka att det är tråkigt att de åker in, ha kvar personliga känslor osv., men det känns väldigt främmande att hävda nån typ konspiration eller att rättsväsendet inte fungerar just i deras fall. Ger man sig in i leken får man leken tåla liksom, även om man personligen anser sig vara oskyldig.
Och i ditt hypotetiska fall så belyser den här meningen själva poängen:
"Detta skedde kanske sedan inte tillräckligt snabbt i vakternas ögon, och en vakt greppar tag i en person i sällskapet och säger något korkat."
Och det som sedan händer följer på ovanstående inte alltför ovanliga situation? Och det motiverar vad?
Självklart så skulle jag gärna slippa alla dryga dörrvakter, men vi har det som vi har det med alkoholrestriktiviteten och säger de åt mig att gå så får man bita i det sura äpplet och gå därifrån. Det är liksom inte värt att tjafsa om saken, och än mindre är det motiverat eller begripligt att ta till våld för att hävda att man har, för att citera SB Ljunggren "...rätten på sin sida.". Enda anledningen till att ni anser att Sjödin har det är ju för att du (och några till) delar åsikter, partibeteckning och kanske också känner varandra personligen.
Men det räcker inte. När Sjödin bestämde sig för att ta till nävarna så gav hon sig in i leken, och då får hon ta konsekvenserna.
För övrigt så hävdade väl polisen att man skulle tagit in hela sällskapet om det inte hade varit så trångt på häktet, vilket nog betyder mer i rätten än en eventuell vaktkonspiration.
När det gäller det politiska efterspelet så har du naturligtvis rätt, fast jag kan ändå tycka att det är ganska skev logik.
"Enda anledningen till att ni anser att Sjödin har det är ju för att du (och några till) delar åsikter, partibeteckning och kanske också känner varandra personligen."
Nej, jag skulle inte vilja påstå att jag känner Anna Sjödin personligen. Jag har träffat henne någon gång, och har haft en del mejlkontakt innan den där ödestigna januarinatten. Att jag engagerar mig i frågan beror allltså inte på kompislojalitet. Inte heller handlar det egentligen om det faktum att Anna och jag delar åsikter och partibeteckning. Gudarna (och de människor som någorlunda frekvent läser min blogg) ska veta att jag inte drar mig för att kritisera partivänner när de gör eller säger korkade saker. Däremot är min bild av Anna Sjödin att hon knappast är personen som häver ut sig rasistiska skällsord eller oprovocerat attackerar folk bakifrån. Därför tror jag att det inte är hela sanningen som kommit fram i tingsrätten.
Men låt oss anta för ett ögonblick att den här historien inte skulle ha handlat om Anna Sjödin. Tänk om det i stället hade varit en borgerlig tjej jag kände lite grann, men inte hade några närmare band till. Hade jag då reagerat likadant som jag gör nu? Ja, troligen - om min bild av vederbörande hade varit ungefär likadan som den jag har av Anna Sjödin. Vi skulle också kunna tänka oss att det handlade om en kille, utan några politiska kopplingar alls - men att jag trodde mig känna till killen och vad han gick för på ungefär samma sätt som jag gör med Anna Sjödin. Också då tror jag att jag hade reagerat ungefär likadant.
"Men låt oss anta för ett ögonblick att den här historien inte skulle ha handlat om Anna Sjödin. Tänk om det i stället hade varit en borgerlig tjej jag kände lite grann, men inte hade några närmare band till. Hade jag då reagerat likadant som jag gör nu?"
Jag vet inte hur du reagerade när Per Bill råkade i blåväder, men jag minns tydligt att man på SSU:s hemsida och i många socialdemokratiska bloggar körde med grova överdrifter. Marita Ulvskog satt i TV:s morgonsoffor och pratade om Bills förbukade förtroende och kallade honom missbrukare. Nåväl. Jag tror ni inte att det gäller dig personligen - du är så timid i din gärning :-) - men nog finns det mycket av partiskhet i bedömningen av politikers tillkortakommanden.
Nu ska man komma ihåg att vakterna på CH har ett grundmurat dåligt rykte; att det finns uppgifter om både mutor och hot och övergrepp i rättssak. Själv har jag - stor och stark som jag är och med åratal av jobb på sämre ställen än CH i bakgrunden - oerhört svårt att begripa hur vakten kunde ha så svårt att lyfta ut henne. Det finns inte en tjej som klarar av att streta emot så mycket som vakterna påstår; det är ett övervägande som rätten inte tagit hänsyn till. Det är också en sak som gör att jag tvivlar på resten av deras historia.
Att hon var full och dum är jag övertygad om; och hon kan säkert ha vräkt ur sig både det ena och det andra, och det ska hon ställas till svars för.
Att hon skulle ha misshandlat vakten? Inte en chans. Aldrig någonsin. Never. Och där kommer genast nästa fråga om VARFÖR hon dömdes.
Meningen du citerar var orättvis av mig. Ber om ursäkt för den.
Med det sagt så vidhåller jag ändå att din argumentation inte håller. Hade Sjödin inte varit SSU-ordförande hade det här varit ett rutinärende (det är det på sätt och vis fortfarande, trots kändisadvokat och mediauppmärksamhet).
Och det är skit samma om det hade varit en borgerlig tjej/vanlig kille eller som nu Anna Sjödin. Man kan bli lack på vakterna, de kan vara riktiga skitstövlar men de gör för det mesta bara sitt jobb, och hur många människor har man inte sett bli tämligen bryskt utslängda? Men ett ytterst litet fåtal börjar då veva mot vakterna, utan accepterar sitt öde. Sjödin kan inte utan anledning bli slängd i fyllecell och polisanmäld. Att ta till våld (vilket hon trots allt är dömd för) när man blir avvisad från krogen är inte försvarbart. Något som jag är säker på att du håller med mig om.
Den rent logiska följden av det du argumenterar för är att alla som blir dömda för misshandel, eller i princip vilket brott som helst, inte är riktigt skyldiga. Alla ska ju vara lika inför lagen, och även om det kanske inte fungerar fullt ut så får man ju tillämpa det som princip.
Om nu Anna Sjödin skulle vara något mindre skyldig för att du inte anser henne vara, hmm, - den typen av människa - så måste ju det gälla alla som döms för brott. Nån finns det ju alltid som anser att - han eller hon skulle aldrig kunna göra det de dömts för!
Så, Voila! Det finns inte längre några brottslingar, alla är halvt som halvt oskyldiga!
Och det är det som inte funkar för mig. Det här relativiserandet med en dömd våldsbrottsling står mig verkligen upp i halsen. Ni må tycka om henne personligen (jag vet att du inte känner henne) men hon är likväl dömd för att ha slagit på en vakt och för en dum fylleförolämpning. Så en rimlig utgångspunkt om jag skulle kommenterat det här är att inte skriva ett ord om huruvida hela sanningen har kommit fram eller inte, huruvida vakterna snackat ihop sig eller inte utan bara konstatera typ att SSU har förlorat sin ordförande och att det är tråkigt för att hon var duktig politiskt eller trevlig eller vad som helst. Och acceptera att hon trots allt har gjort det hon dömdes för.
Johan, du missar hela punkten. Det är det som är trist. De allra flesta anmälningar om krogvåld läggs ner, eftersom åklagaren sällan kan styrka sin bevisning. Att en tjej döms för misshandel är ohyggligt sällsynt, både vad avser "vanligt" våld och krogrelaterat våld.
Jag är övertygad om att Ljunggrens lilla drapa är mycket riktig. Så går snacket i de kretsar som så att säga vet vad som hände, bland poliser och vakter. Det vet även journalister, och därifrån har det nog sipprat både till höger och vänster.
Men du ska ha klart för dig att i de kretsarna sörjde man kanske inte direkt att SSU-ordförande åkte dit.
Jag har ingen som helst misskund med idioter som bråkar; de kan gärna sitta inne ett tag, oavsett partifärg. Men det är för mycket konstigheter här för att man ska kunna hålla tyst.
Och eftersom snacket går kommer det nog inte dröja innan nån reporter verkligen börjar rota i utredningen, ställa frågor och undra över vittnesmål. Det första man får lära sig som kriminalare är ju att alla vittnen inte kan ha sett samma saker samtidigt (har jag hört av Leif GW), men här är det faktiskt så.
Aqurette, så vitt jag minns så har jag inte skrivit något om Per Bill.
Calle, nu ska man nog inte underskatta Anna Sjödins fysiska styrka - eller överskatta den hos vakten i fråga. Väg också in att han sannolikt blev väldigt överraskad av att hon gjorde motstånd och var väldigt stark.
Johan, du är ursäktad. Min poäng var inte att jag engagerat mig i frågan för att den fått medial uppmärksamhet - utan för att den involverade människor som ingick i min bekantskapskrets, och som påstods ha sagt och gjort saker jag tyckte lät orimliga. I övrigt lär vi nog inte bli överens, och jag tror att vi pratar förbi varandra.
Jonas, tro mig. Det finns inte en tjej, än mindre berusad, som skulle kunna skaka om en kille av hans storlek. Aldrig. Det är för övrigt ett perspektiv som Silbersky helt klart missade att ta upp. Det kan bero på att han är en liten räka och tror Anna Sjödin om omänskliga kroppskrafter.
Jag vet - och det kan i stort sett alla behöriga vakter intyga - att en ordinär ordningsvakt utan vidare burit ut henne utan att göra henne illa.
Däremot sårade hon säkert hans känslor genom att inte kliva undan för hans omtalade aggressivitet
Tja, Jonas, kanske pratar vi förbi varandra. Tack för en trevlig diskussion hur som helst!
Och Calle, Sjödins antagonist är dels mindre rent fysiskt än vad hon är, dels AT-läkare som arbetar extra som vakt. Så den kroppsliga aspekten är till Jameis fördel. Och Silbersky missade nog inte direkt att ta upp det. Dessutom är vakten gammal SSU-medlem så det är tveksamt om han skulle ha slagit Sjödin av någon politisk övertygelse (om han nu överhuvudtaget känt igen henne).
Och jag tror inte det finns nån "omtalad aggressivitet".
http://www.kkuriren.se/kkuriren/arkiv.php?id=7296&avdelning_1=101&avdelning_2=101&arkiv_datum=2006-01-31&go=1
Dock kan jag ju förstå om det finns ett journalistiskt motiv att Sjödin ska bli dömd. Men vad är hönan och vad är ägget i det fallet?
Den som önskar kan gå in på www.upprattelse.se och läsa Farajs berättelse om vad som hände den där kvällen.
Det är inte alls omöjligt att Sjödin har rätt. Därigenom borde hon ha friats. Möjligen undantaget våld mot tjänsteman.
/Johan