Hur mycket styr EU?

I det senaste numret av tidningen Råd & Rön fanns en intressant artikel betitlad ”Lobbyister styr ditt liv” (tyvärr inte på nätet). Liknande påståenden har jag bloggat om tidigare. Artikeln i Råd & Rön fokuserar i hög grad på den lobbying som pågår gentemot de olika EU-institutionerna. Dock uttrycks det inte så i artikeln. I stället pratas det om vad som sker ”i EU” eller ”inom EU”, som om detta EU skulle vara något eget väsen helt skilt från vår svenska verklighet. Men faktum är ju att vi i Sverige varit en del av EU i drygt tio år. Ännu mer anmärkningsvärt är påståendet i artikeln om att i dag fattas ”runt 80 procent av de beslut som rör vår svenska vardag i EU”. Jag studsade till över denna uppgift, då den inte alls lät rimlig. Mer korrekt är, givet det jag skrev ovan, att det snarare är 100 procent, eftersom Sverige alltså är en del av EU. Alternativt så avses med ”EU” Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet. Men även då förfaller siffran orimlig. Av allt att döma så har inte svenska riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigeledamöter fått 80 procent mindre att göra de senaste åren – snarare allt mer. Och om de inte bara agerar transportkompani åt någon form av EU-nivå, så tyder det på att uppgiften inte stämmer. Jag kontaktade journalisten Maria Nöjd som bad om ursäkt för det slarviga uttrycket EU och förklarade att hon hade avsett parlamentet. Hon berättade också att hon fått uppgiften 80 procent från flera håll, bland annat den internationella konsumentorganisationen Beuc och Sveriges Konsumentråd. Maria Nöjd tillstod att ”siffran är ungefärlig” och svår att exakt fastställa ”eftersom en del beslut ändå fattas på lokal nivå”. Jo, det kan vi nog konstatera att så är fallet. Jag gick vidare och mejlade Sveriges Konsumentråd och frågade om det stämmer att de använder sig av siffra 80 procent, och vad de i så fall baserar denna uppgift på. Jag har ännu inte fått något svar. Mina egna undersökningar tyder dock på att siffran härrör från ett uttalande från EU-kommissionens dåvarande ordförande Jacques Delors. Han ska någon gång på 90-talet ha sagt att i framtiden, när den inre marknaden är genomförd, kommer 80 procent av de beslut som fattas i de nationella parlamenten att egentligen fattas inom EU. Sannolikt var detta en oerhörd överdrift, möjligen baserad på federalistiskt önsketänkande. Siffran har dock levt vidare och kommit att bli en sanning. Den tidigare föredraganden i riksdagens finansutskott och konstitutionsutskott Hans Hegeland är fil.lic. i statskunskap och har skrivit en avhandling om riksdagens arbete med EU-frågor. Han var även riksdagens expert på förslaget till ny grundlag för EU. I en intervju i SVT:s Dokument Inifrån uppgav han att det var svårt att kvantifiera hur mycket makt som har ”flyttats från Sverige till EU” (ja, så löd frågan) sen vi gick med 1995, men att ungefär mellan 20 och 30 procent av de beslut som riksdagen fattade före 1995 nu fattas gemensamt på EU-nivå. Det är exempelvis mycket inom jordbruk och när det gäller den inre marknaden. Däremot beslutar riksdagen fortfarande inom områden som rör välfärdsstaten, hur höga ersättningsnivåer vi ska ha i socialförsäkringssystemen, hur mycket vi ska satsa på skola, vård och omsorg etc. Hegeland konstaterade också att EU-samarbetets budget omfattar ungefär en procent av BNP i EU, medan den svenska statsbudgeten omfattar c:a 40 procent. Det är därmed en väldigt begränsad budgetmakt som överlåtits till EU. Fördelningen av ekonomiska resurser beslutas i väldigt stor utsträckning fortfarande av riksdag, i kommuner och landsting. Uppgiften om att runt 80 procent av de beslut som rör vår svenska vardag i dag skulle fattas i EU, som alltså slås fast i förbigående i Råd & Rön, är alltså helt felaktig. Andra skriver intressant om politik, lobbying, EU.