Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Reagera, men inte demonstrera
| Jag deltog inte vid de stora protestaktioner som i dag anordnades mot regeringens a-kasseförslag. Tolv tusen andra lär dock ha gjort det, och en kvarts miljon sägs ha skrivit på namnlistor i protest. Själv tycker jag, som jag skrivit förr, att det är rimligt att reagera på de förändringar av a-kassan som den moderatledda regeringen genomför, men jag är ytterst tveksam till om demonstrationer är rätt väg att gå. Grunden för protesterna förefaller nämligen inte vara så mycket förändringarna i sig, som påståenden om att de borgerliga under valrörelsen ”mörkat” vad de tänkt göra om de vann valet. Och det stämmer helt enkelt inte. Borgarna var under valrörelsen väldigt tydliga med att de gick till val på att a-kassan (”bidrag” på moderatsvenska) skulle sänkas och andra incitament skulle till för att skapa jobb. Detta framgår tydligt i det så kallade Bankerydsdokumentet. Man kan – och bör – ha massor av synpunkter på den politiken, men det var den de gick till val på. Och vann med. Därför känns det för min del inte rätt att demonstrera mot att de nu genomför den politik de fått mandat för. I stället borde vi inom socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ta en rejäl funderare över vad i den borgerliga arbetsmarknadspolitiken som lockade väljarna, och om det finns brister i vår egen politik som vi kan justera. Ser man till de senaste opinionssiffrorna så kan det förstås verka som att socialdemokratin gör allting rätt just nu. Det är i sig inte så förvånande, trots att vår avgående partiordförande knappt sets till sedan valet och vårt ungdomsförbund befinner sig i en allvarlig kris. Det som oroar är att vissa partivänner faktiskt verkar tro att en tillfällig opinionsuppgång för oppositionen några månader efter ett val faktisk har någon betydelse. Jag tycker alltså inte att fackföreningsrörelsen och socialdemokratin nu stillatigande ska acceptera de kraftiga förändringar av arbetsmarknaden som regeringen nu genomdriver. Men jag vidhåller att demonstrationståg inte är den rätta vägen att gå. Andra skriver intressant om politik, a-kassa, LO. |
skrivet av Jonas Morian om 22:25
Kommentarer om "Reagera, men inte demonstrera"
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 00:53) :
-
Alexander Sofroniou skrev... (15 december, 2006 01:14) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 07:47) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 09:10) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 09:18) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 09:37) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 11:37) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 12:42) :
-
Jonas Morian skrev... (15 december, 2006 15:00) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 15:19) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 15:31) :
-
Jonas Morian skrev... (15 december, 2006 16:13) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 17:31) :
-
Anonym skrev... (15 december, 2006 19:01) :
-
Jonas Morian skrev... (16 december, 2006 15:48) :
-
Anonym skrev... (22 december, 2006 06:04) :
kommentera"Grunden för protesterna förefaller nämligen inte vara så mycket förändringarna i sig, som påståenden om att de borgerliga under valrörelsen ”mörkat” vad de tänkt göra om de vann valet. Och det stämmer helt enkelt inte."
Om man ser till A-kasseersättningen och dess avtrappning stämmer ditt resonemang.
Men tar man med sådana saker som att den borgerliga regeringen tar bort ca 70 000 utbildningsplatser, lägger ner arbetslivsinstitutet, lägger ner komvux, tar bort möjligheten för ungdommar att få akassa efter skolan, bara skapar 10 000 platser med nystartsjobb och öppnar gränsen för arbetskraftsinvandring så blir bilden en annan.
Vad gäller andra frågor som "1000 kronor till alla" och nedläggning av akutsjukhusen så mörkades det rejält, och vi kommer nog att få se hur vattenfall säljs ut innan det gått 4 år.
Vänligen KAS
Hej Jonas och hej Kas!
Jag tycker att ni har fel båda två. Jag börjar med Jonas:
De som inte har tillgång till medier av olika slag har inget annat sätt att göra sin röst hörd på än att demonstrera. Därför är det aldrig fel om de använder sig av den rätten.
Så till Kas:
Visst var det så att de borgerliga partierna var tydliga med vad de skulle göra om de vann valet. Precis som Jonas skriver så var A-kassesänkningen en central del av borgarnas argumentation i valrörelsen, de motiverade sänkningen av A-kassan med att det skulle bli mer lönsamt att arbeta. Därför känns det faktiskt lite konstigt när ledande socialdemokrater försöker förneka detta faktum.
På samma sätt var det med utbildningsplatserna inom AMS.
Till Alexander Sofroniou.
Att socialkontoren skulle överta ansvaret för en majoritet av dom som stämplas ut mörkades ganska rejält!
Personligen tror jag att den känsla som sprider sig bland "demostranterna" grundar sig i att det så kallade "alla ska få tusen kronor" på den positiva sidan visade sig vara kostandsneutralt för LO medlemmar men drabbar arbetslösa hårt(vänta till bilförsäkringarna höjs till det dubbla). Det sammanlaggda resultatet av samtliga åtgärder (en del offentliggjorda en del mörkade med rena lögner) är ett större systemskifte än vad alliansen och media offentliggjorde före valet.
Sen till din åsikt att jag skulle ha fel, jag har känslor inför vad som händer ... dom är mina och det är klart att du kan kalla dessa för felaktiga men vad uppnår du med det?.
Jag tycker att man ska skilja på vad ett parti sagt/skrivit och vad väljarna har uppfattat. Det mandat väljarna ger ett parti/en regering bygger på vad man har hört och uppfattat. Inte vad de har sagt.
När det gäller opinionsuppgången för (s) så säger de i nuläget ingenting om (s) gör rätt eller fel. Vad de säger är att en (allt större) andel väljare är missnöjd med regeringens politik. Trots detta spelar höga opinionssiffror de närmaste månaderna (läs fram till extrakongressen) roll för utvärderingen av socialdemokraternas kommande partildare.
Men det kan vell aldrig vara fel att motarbeta något som man inte tror på?...
Finns det ångervecka på regeringar?
Klart de ska demonstrera. Det är ungefär som när man har köpt en inplastad förpackning av en vara och när man kommer hem och upptäcker att bilderna inte motsvarar förväntningarna.
Då går man självklart till butiken och byter ut den...
Visserligen gick de på val i sänkta ersättningar men också skapa fler jobb, detta har vi ännu intesett någon som helst lösning på än var och hur de ska trolla fram dem, framför allt för de som är sjuka och långtidsarbtslösa.
Hade de gjort tvärt om fixat fram arbete åt alla, innan nedskärningar så tror jag inte protesterna blivit lika höga.
Jonas Morian, du säger så här:
1) Högern gick till val på sänkt a-kassa som en central del av sin arbetsmarknadspolitik
2) Högern vann valet på grund av sin arbetsmarknadspolitik
3) Du tycker att vi inom arbetarrörelsen måste fundera på vad vi skall ta efter.
Är det bara jag som tycker att slutsatsen blir obehaglig?!
Och om det är så att du inte vill ha de sänkta ersättningarna, vilket du påstår, vad är det då i den borgerliga politiken som lockar?
Daniel, det går att se över arbetsmarknadspolitiken utan att nödvändigtvis sänka ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Läs mitt senaste inlägg så hittar du exempel på vad jag tycker bör göras.
Nu har jag av vissa anledningar blivit mer insatt i amerikansk politik än i svensk, men ur en standarsynvinkel så är sossarnas problem att det ska daltas med absolut allt.
Invandrare ska daltas med, arbetslösa ska daltas med, brottslingar ska daltas med osv osv. Folk i dethär landet är trötta på det. Det leder bara till mer brott och mer bråk.
Då längtar man efter moderaternas lite tuffare approach. Även fast folk nu verkar ha ångrat sig. Men många vill ju äta kakan och fortfarande ha den kvar.
Aja, vad fan bryr jag mig, jag röstade på piratpartiet :D
Jonas: Nu tycker jag att du är ute och cyklar rejält.
Att missnöjda människor använder sig av demonstrationsrätten kan aldrig vara fel så länge det handlar om fredliga demonstrationer.
Om du sen väljer att inte delta är helt upp till dig.
Jag har sett att du har fått lovord i en del bloggar men mest beröm har du fått från borgare.
Hur känns det?
Stefan, det är alltid kul med lovord :-)
Nej, allvarligt talat så är det förstås roligare när det kommer från partivänner (vilket jag ju också får då och då). Men jag är nöjd så länge folk verkar tycka att jag är kritiskt ifrågasättande och hyfsat konsekvent. Jag vet var jag står och var jag har mina värderingar. Var det inte Alf Henriksson som en gång sa att "jag är socialdemokrat, ibland tycker partiet som jag och ibland inte"?
Ja, det citatet skulle väl jag, om någon, kunna skriva under på. ;-)
Det jag ville säga är att jag tycker att det är trist att se kritik framföras mot en rättighet som är långt ifrån självklar i många länder.
Du har ju säkert också sett att uppslutningen var stor över hela landet.
Visst är det kul med lovord men när den framförs från de som demonstrationen i det här fallet var riktad emot så skulle jag, i dina kläder, inte känna mig särskilt hedrad.
Det är ju skönt att se t.ex Johan Sjölanders rakt motsatta hållning i frågan.
Men vad ska vi som inte är intresserade av parlamentarisk politik, utan istället arbetar med politik på andra arenor, göra då?
För att vara alldeles tydlig: jag kritiserar självklart inte människors rätt att demonstrera, och jag har förståelse för att det socialdemokratiska partiet av taktiska skäl väljer att engagera sig i de demonstrationer som arrangeras - i syfte att vinna sympatier på det folkliga missnöjet med regeringens politik. Min poäng är dock att jag tycker att socialdemokratin borde utnyttja tiden i opposition att självkritiskt gransa den egna arbetsmarknadspolitiken och fundera över om det funnits brister i den som kan åtgärdas. Men om man i stället arrangerar demonstrationer så blir det svårare att förutsättningslöst granska om det kanske faktiskt finns element i den politik som nu uppenbarligen vunnit väljarnas förtroende, som s kan ta till sig av.
Vill bara upplysa om att A-kassan startades en gång i tiden av arbetarrörelsen och fackföreningarna.
Om man lämnar över till staten att administrera och bestämma över ersättningsnivåerna och samtidigt frånsäger sig rätten att demonstrera och strejka när denna stat börjar förstöra det som byggts upp, undrar jag om man verkligen har en klasstånpunkt för vanliga arbetare och löntagare eller kan sin egen historia.
Men men, låt järna bli att demonstrera då, och verka för att facket återtar iniativet och bygger upp ett eget försäkringsnät med A-kassa och sociala ersättning ö h t. Så kan ju borgarna få avskaffa rbetsgivaravgiften helt då om de vill. Dubbla lönerna borde vara ett konsevenskrav inför avtalsrörelsen då!
Efter som vi har världens starkaste fackföreningar (på papperet efter medlemmar) så säger jag bara ; Varsogod och slåss för det om du tror det är vägen fram!
(ironi)
Skall man sitta stillatigande eller bedriva aktiv oposition? Tänk på att borgarna alltid bedriver opposition med lobyverksamhet mm!
För övrigt går alltid klasssolidariteten före respekt för demokratin enligt mig!