Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med De eviga nej-sägarna
| När jag jobbade på ja-sidan i folkomröstningskampanjen om EMU och euron så identifierade vi en väljargrupp som var väldigt svår att nå med vare sig rationella eller emotionella argument. Gruppen var svårdefinierad, även om män var överrespresenterade, man hade generellt lägre utbildningsnivå än genomsnittet och bodde i högre grad i glesbygd än i större städer. Det som förenade människorna i den här gruppen var deras missnöje; de kände sig förbigångna och som förlorare. För dem var globaliseringen, EU, euron och invandringen i stort sett samma sak – saker bortom deras kontroll som ”drabbade” dem. I Svenska Dagbladet i dag skriver Marie Demker, professor i statsvetenskap, om en kommande rapport från Göteborgs universitet som bland annat visar att flyktingmotståndet minskar trots att Sverigedemokraternas väljarstöd ökar. Enligt Demker visar detta att främlingsfientligheten må vara en profilfråga för Sd, men den har också blivit en plattform för att nå väljare som tycker att mycket är fel i dagens Sverige men som saknar vilja att göra något. När jag läser detta går mina tankar till den mystiska väljargruppen vi hade att brottas med i folkomröstningskampanjen, och plötsligt faller en del bitar på plats. Sverigedemokraternas väljare är, enligt Demker, påtagligt mansdominerade, har lägre utbildningsnivå än övriga partiers väljare, och färre väljare bor i större städer. Och en större andel Sd-väljare har alltid bott på den ort där de bor just nu. Den genomsnittlige Sverigedemokraten är också avsevärt mer missnöjd än andra med demokratin i Sverige. Och motståndet mot EU är, föga förvånande, kompakt. Även förtroendet för politiker generellt är i botten jämfört med andra partiers väljare. Och Sverigedemokraten är inte särskilt intresserad av politik och läser inte heller morgontidningar i samma utsträckning som genomsnittsväljaren. Om undersökningen stämmer, och det finns det nog anledning att tro, är detta relevanta fakta som vi bör ha i bakhuvudet innan vi bjuder in Sverigedemokraterna till fler debatter. Andra skriver intressant om politik, Sverigedemokraterna. |
skrivet av Jonas Morian om 14:25
Kommentarer om "De eviga nej-sägarna"
-
Erik Laakso skrev... (26 april, 2007 16:01) :
-
Anonym skrev... (26 april, 2007 16:30) :
-
Anonym skrev... (26 april, 2007 16:35) :
-
Jonas Morian skrev... (26 april, 2007 16:53) :
-
Skuncke skrev... (26 april, 2007 21:00) :
-
Anonym skrev... (26 april, 2007 22:05) :
-
Anonym skrev... (26 april, 2007 22:09) :
-
Anonym skrev... (26 april, 2007 22:12) :
-
Anonym skrev... (27 april, 2007 01:24) :
-
Daniel skrev... (27 april, 2007 09:16) :
-
Johan Hedin skrev... (27 april, 2007 09:53) :
-
Anonym skrev... (27 april, 2007 14:32) :
-
Anonym skrev... (27 april, 2007 16:41) :
-
Anonym skrev... (27 april, 2007 16:49) :
-
Jonas Morian skrev... (27 april, 2007 17:27) :
-
Anonym skrev... (27 april, 2007 22:00) :
kommenteraRätt så, och hur når man väljargrupper som inte rationella argument biter på, utan att samtidigt trampa på känslomässiga knappar som ännu mer förstärker det förakt för politiker som redan finns?
Jag möter nästan dagligen just äldre och medelålders karlar som är griniga mot det mesta, ditt är fel och datt är fel och det finns fan inget som är bra längre, "det var bättre förr"-kategorin helt enkelt. Och de säger ofta att det bara finns ett parti att rösta på snart, SD.
Hur var det med den där Rober Gustavsson figuren som var emot bron i nån föreställning? Det visade sig vara Ölandsbron han var emot. Den gubben känner jag och han röstar nog på SD också.
Vi får ju helt enkelt visa att Socialdemokratin är ett alternativ, att vi även är kritiska till EU. Att vi vill får bort jordbruksubventionerna, få bort flytten mellan Strasbourg och Bryssel, minska byråkratin, minska införselkvoterna när det gäller alkohol... Men också visa vad EU gjort Sverige. Bästa voro om man tog fram en skrift vid valet 2009 med rubriken "Vårt framtida Europa" där vi Socialdemokrater delger vår syn på EU-samarbetet i framtiden med de kritiska infallsvinklarna samtidigt som vi pekar på hur vi vill fortsätta utveckla det som är bra t.ex. förstärka arbetet mot kriminaliteten, arbeta mot skatteparadis, miljöarbetet, forskning osv. Särskilt det där med skatteparadis är ju något som man kan påpeka för den här gruppen av Eu-skeptiska vad EU har gjort för att bevara de västerländska välfärdstaternas möjlighet till ett skatteuttag för att finansiera den välfärd som de här skeptiska EU-väljarna håller så kärt. Vi måste via att Sverigedemokraterna inte är ett alternativ, att det inte är rimligt att gå ut EU idag.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Sorry, men nu har jag fan ledsnat. Stå för vad ni tycker och signera era kommentarer - annars stryks de.
Hur kan en männsiska vara så enfaldig att hon tar en vänsterpopulist som Marie Demker på allvar?
Skall självklart höja införselkvoterna på alkoholinförsel.
Jag kommer faktiskt ihåg den analysen, och sen så har jag ett svagt minne av att den näst svåraste gruppen att övertyga var kommunalt arbetande kvinnor mellan 30 och 50 år. Och det stämmer också, de var väldigt kritiska då och inför det senare valet.
Frågan är hur man tar en debatt med Sverigedemokraterna, oftast lyssnar dem inte.. och höftar med siffror som de aldrig kan backa upp.
Det är slående också att Mp och V fortfarande är EU motståndare av oansvariga populistiska skäl. Och samma dåliga sällskap-SD. Du får koppla ihop de två inläggen närmast varandra Jonas!
Därför gör Mona Sahlin ett klart och tydligt bra drag som pekar på det orealistiska i att ens kunna bilda en vänsterregering om de inte ger upp sitt motstånd. Och blir EU-aktivister-precis som the European Greens ville 1994: att Sverige skulle vara med och konstruktivt, i EU.
Vill vi vinna valet då måste hela vänstern vara konstruktiva EU-kritiker & utvecklare och släppa kravet på utträde.
UBYMIC
Den väljargrupp du beskriver är arbetare, nedre medelklass, bor ofta på mindre orter. Känner igen mig då jag kommer från Blekinge. På min tid röstade flertalet av dessa på s eller på v - även om deras sympatier egentligen inte överensstämde med något parti. Man röstade som polarna på jobbet; arbetarklass-identiteten var viktigare än andra särintressen.
Sen hände något; först tog de steget till Ny demokrati som härjade på 90-talet, sen gick de ännu längre.
Att rösta på m, fp eller c som är positiva till EU och till arbetskrafts-invandring känns inte ok för dem heller. Dessutom känner de sig obekväm med s k kallad högerpolitik, även om de till viss del egentligen sympatiserar.
Det här är en knepig väljargrupp, ingen vill ha dem, men de röstar likväl.
Jag hoppas att du inte drar alla som sade och säger nej till EU och EMU över en kam. I såfall har du dumförklarat hälften av alla socialdemokratiska väljare och en hel del partiaktiva därtill.
Det är en dålig strategi att som socialdemokrat ge sig på en i många stycken traditionellt socialdemokratisk väljargrupp. Bättre vore kanske att fundera på varför den övergivit vårt parti (framförallt i EU- och EMU-val) - och fråga sig om de verkligen kommer tillbaka ifall vi drar oss ännu närmare mitten.
En mycket bra analys!
Inte minst eftersom det tydligt framgår att sd-sympatisörer INTE är någon slags fanatiska nazister (eller föralldel "ägg" som det stod här någon gång tidigare) utan relativt normala människaor som känner sig utanför (om än lätt rättshaveristiskt nej-sägande).
Debatt är givetvis bättre än förakt (jag kan inte fatta hur man kan förspråka att behandla folk så elitistiskt och moralistiskt). Däremot kommer varken det ena eller det andra "hjälpa" mot sd-stödet. Åtminstone inte på riksplanet. Det som till slut avgör är om sd visar sig kunna leverera. Det kunde inte nd - och de rök direkt. Samma med mp's första försök i riksdagen.
Det grundläggande problemet verkar vara precis det Attila skriver: att det är en grupp som de etablerade partierna inte vill ha som medlemskår, men som ändå röstar. (Rent demokratiskt vore det ännu värre om de inte röstade, för det skulle betyda att de gett upp hoppet om det demokratiska systemet.)
Jag tycker det pekar på en brist i det svenska systemet som det ser ut i dag: representativ demokrati fungerar bara om väljarna har någon som faktiskt representerar dem, och den här gruppen är förbisedd av riksdagspartierna. Till och med centern, ett klassiskt landsbygdsparti, företräds numera av personer som hellre håller till på Stureplan än bland skånska bönder.
Ordval som "mystisk väljargrupp", "svår att nå med vare sig rationella eller emotionella argument" pekar på att en inflytelserik socialdemokrat som Jonas Morian inte verkar ha någon större sympati eller förståelse för den, och samma sak verkar gälla i alla riksdagspartier.
Om man ska vara krass: ställda inför problemet med att en relativt stor grupp i samhället tycker att de inte har någon röst i debatten svarar media och politiker med att fundera på hur man bäst ska slippa höra dem.
Jag gillar definitivt inte Sverigedemokraternas politik, men när debatten handlar mest om hur de ska bemötas ("ta debatten", dvs om de överhuvudtaget ska få diskutera sin politik med andra politiker) istället för kärnfrågorna (invandring/integration, EU, globalisering) är det klart som tusan att deras väljare känner sig utestängda och missnöjda med den svenska demokratin.
Och ska jag vara cynisk är enda orsaken till att Sverigedemokraterna inte fick större framgång i senaste valet att den immigrationspolitik de förespråkat till stor del redan införts av riksdagspartierna, utan att de vill låtsas om det. Många av kraven som tex Folkpartiet drivit hade orsakat ramaskrin om de kommit från Sverigedemokrater (obligatorisk gynkontroll av skolelever, en "svensk" kanon, osv).
Så jag önskar att någon kunde "ta debatten" med såväl folkpartister som socialdemokrater och övriga riksdagspartier om de här problemen, men så länge media och de politiska ledarskikten består av högutbildad medelklass i storstäder tvivlar jag på att det kommer att ske.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.