Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med En fråga om boende
| [UPPDATERAD] Jag har blivit ombedd att kommentera Ekots kartläggning som visar att bara 6 av 108 riksdagsmän som deltagit i enkätundersökningen bor i allmännyttan. De allra flesta, visar det sig, bor i villa, radhus eller i bostadsrätt. Personligen rycker jag mest på axlarna åt undersökningen. Jag bor själv i bostadsrätt, bland annat därför att det varit väldigt svårt att komma in på den lagliga hyresmarknaden i Stockholm. Det finns många förklaringar till varför situationen ser ut som den gör, men ett huvudproblem är förstås att det finns för få bostäder totat i Stockholmsregionen, och segregationen är stark. S-riksdagsledamoten Maryam Yazdanfar förklarar bra på sin blogg varför hon bor i För övrigt har Isobel Hadley-Kamptz rätt goda argument för varför ”medelålders höginkomsttagare, som riksdagsledamöter generellt är”, och som bor i Borås, Falköping eller Borlänge bor i villa. Andra skriver intressant om bostad, bostadspolitik, riksdagen. |
skrivet av Jonas Morian om 15:28
Kommentarer om "En fråga om boende"
-
Anonym skrev... (29 april, 2007 17:50) :
-
Anonym skrev... (29 april, 2007 18:50) :
-
Anonym skrev... (29 april, 2007 18:52) :
-
Jonas Morian skrev... (29 april, 2007 19:21) :
-
Johan skrev... (30 april, 2007 07:58) :
-
Anonym skrev... (30 april, 2007 08:42) :
-
Anonym skrev... (30 april, 2007 08:46) :
-
Johan Hedin skrev... (30 april, 2007 10:16) :
-
Jonas Morian skrev... (30 april, 2007 11:08) :
-
Gork skrev... (30 april, 2007 12:18) :
-
Anonym skrev... (30 april, 2007 13:40) :
-
Jonas Morian skrev... (30 april, 2007 13:43) :
-
Johan Hedin skrev... (01 maj, 2007 10:42) :
-
Anonym skrev... (22 maj, 2007 11:17) :
kommenteraOmbedd av vem? Av dina läsare eller av någon intresseförening?
Det behöver ju inte vara en naturlag att medelålders höginkomsttagare bor i villa eller bostadsrätt.
Om vi hade en progressiv fastighetsskatt på bostäder med ett grundavdrag för t.ex. 50 kvm per person skulle en tvåbarnsfamilj i en normal villa ha noll i skattekostnad, medan de något äldre paret med utflugna barn betalar skatt för allt över 100 kvm. Alternativt skulle man kunna hyra ut rum till behövande.
Med inlägget vill jag peka på att den stora frågan på bostadsmarknaden inte är vilken upplåtelseform som bör premieras, utan att det idag är svårt att hitta en bostad till rimlig kostnad i Stockholmsområdet. Eftersom nyproduktion oftast är en långsam process (även om miljonprogrammet var ett lysande exempel på motsatsen) gäller det att se till att detr befintliga beståndet av bostäder blir tillgängligt i högre grad än idag.
Blev nog lite fel i meningen om Maryam. Det ska väl vara tvärt om?
Qaisar, ombedd av en läsare via mejl.
Lars, helt sant. Fel av mig (och Isabel) att generalisera.
Jimmy, tack för påpekandet - nu åtgärdat.
Alla mina kompisar i småstan, inklusive jag själv, bodde i villa utanför centrum. Vi var arbetarklass i den meningen att våra föräldrar sällan hade någon högre utbildning än gymnasium (säkert på fler sätt också). Men det funkade så på den tiden i Sverige, att det var gynnsamt även för människor som inte var mäklare, bankdirektörer eller läkare, att bo i villa. Jag tror upprördheten över folk som bor i villa/bostadsrätt är ett storstadsfenomen, kanske t o m ett Stockholmsproblem.
Det är inget fel att bo i villa eller bostadsrätt.
Det är däremot upprörande att socialdemokratiska politiker aldrig offentligt förkastar de nedlåtande och generaliserande kommentarer som fälls om "överklassen".
En direkt fråga till Jonas:
Vem är ansvarig för att bostäderna är för få efter åratal av socialdemokratiskt styre?
Eftersom Jonas inte bemöter min fråga i en tidigare kommentar så upprepar jag den här och hoppas att Jonas finner tid.
Följande är ett exempel på Socialdemokratisk politik.
I Stockholm är hyresmarknaden reglerad. En konsekvens av detta är att om en privatperson vill hyra ut sin bostadsrätt eller hyresrätt, så får inte hyran sättas högre än liknande boende i "allmännyttan", dvs de kommunalt ägda bostadsbolagen.
Det tas ingen hänsyn till hur mycket boendet i bostadsrätten faktiskt kostar genom avgifter och räntor. I Stockholm är i regel den faktiska kostnaden ungefär dubbelt så hög som hyran i kommunalt ägda hyreslägenheter.
Om man tar ut högre hyra kan hyresgästen alltid kräva tillbaka pengar.
Resultatet är att om privatperson A hyr ut till privatperson B så subventionerar A boendet för B.
Kan du förklara varför detta är mer rättvist än att B betalar marknadshyra?
Det hela är som att jämföra väst- och östtyskland. Den ena halvan av bostadsmarknaden är gravt planekonomiskt reglerad (hyresrätter) medan den andra är relativt marknadsekonomisk och fri (bostadsrätter). Och så finns det dem som förvånas över att folk strömmar i en massflykt från den ena till den andra sidan!
Nej, jag tycker inte heller att den massiva ombildningen till bostadsrätter är bra. Men så länge som den andra sidan är benhårt fast i planekonomi så kommer det ske, och det är än värre att man bygger murar för att hindra flykten.
I längden finns bara en lösning; marknadshyror.
Douglas, att bostadssituationen ser ut som den gör i Stockholm beror givetvis i hög grad på den förda politiken. Detta tror jag alla inser. Men många kommuner i Stockholmsregionen har inte heller tagit sitt ansvar och byggt bostäder överhuvudtaget - och definitivt inte hyresrätter.
Jag har själv inte satt mig in i bostadspolitiken ordentligt och är därför knappast rätt person att besvara dina frågor marknadshyror. Jag vill ha ett system som gör det lönsamt för byggföretagen att bygga fler bostäder, och i blandade upplåtelseformer.
Den viktigaste faktorn för priset på en bostad i Stockholm är läget. Läget beror i hög grad på vilka kommunikationer som finns tillgängliga och hur snabba de är. Politikerna borde koncentrera sig på att skapa snabba och pålitliga kommunikationer för att möjliggöra längre pendlingsavstånd istället för att hålla på och reglera boendet.
Replik till Jonas svar till Douglas:
Du vill alltså föra en borgerlig bostadspolitik politik.
Nej, en bättre än dagens. Inklusive den som gäller i de borgerliga kommunerna i Stockholms län. Jag menar att det behövs en sammanhållen politik för hela Stockholmsregionen.
Problemet är ju att inte ens de borgerliga vill (eller vågar) föra en borgerlig bostadspolitik. De verkar livrädda för marknadshyror och fegar istället med alla dessa utförsäljningar till bostadsrätter. Det minst onda kanske - men fortfarande en klart dålig lösning.
Jag själv ser frågan lite mer praktiskt. Jag har ju bott i en stad (Bryssel) som har marknadshyror, och det funkar utmärkt. Det är superlätt att få en hyresbostad, till ungefär samma pris som i Stockholm. Skillnaden är väl att dyra lägenheter är dyrare där och de billiga är billigare.
Jag kan inte fatta varför socialdemokrater (eller borgerlige för den delen) inte skulle kunna omfatta en socialt ansvarstagande bostadspolitik som samtidigt accepterar marknadshyror? Resten av Sverige kryllar ju av sektorer där vi har ett visst mått av marknad men samtidigt olika former av sociala skyddsnät. Varför skall man då plötsligt vara rent planekonomisk om just bostäder?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.