Kommentar till reaktion
Jag har fått flera reaktioner på det jag skrev om de eviga nej-sägarna. Bland annat skriver Peter Swedenmark (Östersunds-Posten) på sin blogg att ”det finns en obehaglig elitistisk underton” i det jag skriver. Swedenmark påminner också om att ”det var en majoritet av svenskarna och en majoritet av s-väljarna som röstade nej till euron”, och att de som gjorde det kunde ha goda skäl för det. Jag skrev ett svar om detta i kommentarsfältet, men jag har hört att det kan ta lång tid innan kommentarer godkänns på den Swedenmarkska bloggen och lägger därför även in svaret här: Peter, min avsikt var definitivt inte att vara elitistisk. Beklagar om det uppfattades på det sättet. Jag är också väl medveten om att det fanns flera olika skäl att ställa sig tveksam eller negativ till EMU, även om jag själv tyckte – och tycker – att fördelarna ändå överväger. Jag menade inte att alla som röstade nej i folkomröstningen ryms i den grupp jag skrev om, men i den gruppen finns nog en majoritet av Sverigedemokraternas väljare. |
Kommentarer om "Kommentar till reaktion"
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Som tillhörande nej-sidan i eurokampanjen måste jag säga att jag inte hört ett enda vettigt argument från de som klagar på din post. Där fanns inget elitiskt, inget som antydde att ens en stor del av nejröstarna tillhörde gruppen eller någon hopklumpning av alla nej-sägare. Snarare ett faktum, att vissa människor tycker vad de tycker och det går inte att ändra på det oavsett vad man gör. Är ganska säker på att det fanns en hel del livstilsmänniskor på ja-sidan som inte hade kunnat övertygas till nej-sidan med några typer av argument heller... Och naturligtvis är det intressant om större delen av sd-väljarna består av personer som inte går att nå.
Erik, tack för det. Jag är glad att åtminstone någon förstod :-)