En fråga om liv och död

Så här i påsktid så ligger det nära till hands att fundera en del över livet och döden. Och efter Svenska Läkaresällskapet i sina nya etiska riktlinjer ger stöd för läkare att avbryta en behandling som inte gagnar patienten, så har diskussionen om dödshjälp i Sverige plötsligt blivit aktuell igen. En representant för Läkaresällskapet säger till tidningen Dagens Medicin (ej på nätet, men återberättat i bl a Ekot och SvD) att de nya riktlinjerna betonar patientens rätt att vara med och bestämma om en livsuppehållande behandling ska avslutas. I Dagens Nyheter följer man upp detta genom att prata med Bo Lindholm, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning, som inte ser att de nya riktlinjerna står i strid med lagen. Däremot påpekar han att endast en domstol kan avgöra frågan slutgiltig. Lindholm har heller inte uppfattat att det har funnits en otydlighet i regelverket. Samtidigt menar han att det är viktigt att läkarna enas om riktlinjer och det är möjligt att även Socialstyrelsen ska föra in riktlinjer i sina dokument. Joel Malmqvist ställer sig frågande till att en sådan här betydelsefull ändring av etiska riktlinjer för hur läkare bör agera i frågor om liv och död, inte sker ”genom en proposition från regeringen, ett riksdagsbeslut, remissyttrande från Socialstyrelsen och 9 000 sidor SOU-text, som brukligt är i viktiga frågor”. Och det har han förstås en poäng i. Samtidigt så ser jag hellre att läkarkåren – som jag hyser stort förtroende för – går före i den här frågan, än att jag inväntar initiativ från landets kristdemokratiske socialminister eller beslut från den borgerliga riksdagsmajoriteten. För en tid sedan skrev jag om ett fantastiskt bra reportage i Svenska Dagbladet om en svensk man som reste till en ”dödsklinik” i Schweiz, sedan han förgäves vädjat om att få dö i Sverige. Rekommenderad läsning för alla som brottas med de etiska problemen rörande dödshjälp. Andra skriver intressant om medicin, etik, dödshjälp.