Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med Bloggande centerministrar
| Säga vad man vill om centerpartiet, men de tycks vara på hugget när det gäller att göra sig synliga i bloggosfären. Redan under valrörelsen så bedrev Maud Olofsson en bildblogg. Den återuppstod ett tag efter valet, och via denna kan man få ta del av näringsministerns politiska vardag i bilder plus kommentarer. Här fanns bland annat bilder från den omdiskuterade festen för regeringskansliets personal för en tid sedan. Nu har hon också fått sällskap av infrastrukturminister Åsa Torstensson, som också hon bildbloggar. Bloggen kommer, enligt ett pressmeddelande, ”att visa bilder från både resor, möten och andra delar som ingår i hennes roll som statsråd”. Sedan kan jag i sammanhanget inte låta bli att nämna den intressanta bloggen Departementet som skrivs av ett antal medarbetare till näringsminister Olofsson. Jag väntar nu med spänning på att Mona Sahlins närmsta medarbetare ska starta en gemensam blogg... Andra skriver intressant om bloggosfären, centerpartiet. |
skrivet av Jonas Morian om 17:20
Kommentarer om "Bloggande centerministrar"
-
Marcus skrev... (14 juni, 2007 17:45) :
-
Tobias Struck skrev... (15 juni, 2007 01:49) :
-
Martin Lindvall skrev... (15 juni, 2007 11:36) :
-
Jonas Morian skrev... (15 juni, 2007 14:37) :
-
Martin Lindvall skrev... (18 juni, 2007 15:24) :
kommenteraJag skulle inte hålla andan..
Tack för ännu ett bra inlägg - och grattis till din framgång som bloggare!
Som gammal konsult Jonas, hur lyder din kommunikationsanalys? Vad tillför Mauds och Åsas bildbloggar och vem är målgruppen?
Vill ogärna vara negativ till ärliga försök att med teknikens hjälp bredda och fördjupa kommunikationen mellan väljare och valda. Tvärtom! Men, jag har svårt att ens mima till hejaramsorna när jag ser exempel som tycks sprungna ur fel svar på varje satsnings inledande portalfråga "Varför?" Om svaren är "kul grej" eller "för-att-vi-kan", vet jag inte om det på sikt gynnar närmandet mellan de politiskt aktiva och medborgarna.
Departementet.se skulle däremot kunna utvecklas i en intressant riktning, givet den takhöjd som tillåts. Personligen är jag inte så intresserad av ”vardagslivet på ett departement”, men jag hoppas att de finner en form som gör det möjligt att kommunicera och kommentera de omvärldshändelser, tankar, visioner och tveksamheter som formar villkoren för nämnda vardagligheter.
I det avseendet vore kanske en motsvarighet från Monas medarbetare ett intressant och inspirerande komplement för en och annan.
Martin
Marcus, nej - det är nog en bra idé att låta bli.
Tobias, tack.
Martin, målgruppen är nog journalister som förväntas tycka att Maud Olofsson och hennes c-statsrådskollega är coola som ägnar sig åt bloggande. Detta värfäntas antagligen sedan ge medial uppmärksammhet, vilket ska ge väljarna ett intryck av att c-statsråden är ungdomliga, teknikvänliga och allmänt popiga. Typ.
Demokratiskt tillför naturligtvis inte detta så värst mycket. Men jag ser heller inget fel i det. I bästa fall kan det minska lite grann av klyftan mellan väljare och valda; ge en ökad insyn i hur vardagen toppolitiker ser ut etc.
Jag är alltså för. Och hoppas - men håller inte andan medan jag väntar - på att sossarna ska göra något liknande.
Jo, jag anar naturligtvis också sådana motiv, men det haltar. Med det resonemanget hade det varit mer värt att placera en valstuga på en strand i Second Life. Tobias Billström, som var först bland statsråden med bildbloggande, har inte beskrivits som coolare för det? Därför misstänker jag att icke-mediala motiv vägde rätt tungt också.
Ökad insyn? Med förlov sagt vet jag inte om några bilder här och där från möten, flygplatser och studiebesök ger "ökad insyn". Använd digitala verktyg för att tillföra läsarna (väljare/journalister) något, skapa uppslutning bakom politik och handlande, för att skapa ofiltrerade kanaler till medborgarna (t ex Alla dessa dagar) eller för givande utbyte mellan väljare och valda.
Det goda får som bekant inte vara det bästas fiende, men ibland är man farligt nära att hamna där när man väljer sämre alternativ framför bättre som onekligen står till buds. I det avseendet råder ingen skillnad mellan politiska aktörer och kommersiellla.
Jag är sålunda FÖR fler kanaler mellan väljare och valda, men MOT ineffektiva satsningar på temat "hemma-hos" under mantran om ökad insyn.