Inga besked om jobben i tv-debatten

I går ägde den då äntligen av, tv-debatten mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. Jag missade tyvärr de första minuterna, men SVT har varit hyggliga nog att lägga ut den på nätet så att jag kunde komplettera mina intryck nu i morse. Ska man döma av tidningsskriverierna så slutade debatten i det närmaste oavgjort, med viss poängövervikt för Reinfeldt. Mängder av bloggare har förstås också haft synpunkter. En snabb genomgång tyder också på att gårdagens fajt var jämn. Dico på "Rättvis och balanserad" skriver bland annat att "om nu Reinfeldt vill gå till val på att en och en halv miljon människor står utanför arbetsmarknaden kanske han borde berätta hur jobben ska skapas". Magnus Ljungkvist tyckte att Persson var stark: "Ett tydligt budskap grundat i tydliga värderingar bar långt", samt att Reinfeldt "verkade lite skakad av att faktiskt möta på hårt motstånd för första gången". Sandro Wennberg gör en betraktelse om moderatledarens slipsval och konstaterar att en röd slips "passar som hand i handske på den nya sortens moderater". Sandro drar slutsatsen att det är "[s]amma gamla politik, men med nytt presentpapper". Ett välkommet nytillskott i den svenska bloggosfären är "Haninge unga socialdemokrater". På denna kollektiva blogg skriver Anders Lindberg om Reinfeldt att "ställd i debatt mot Göran Persson stod han sig slätt" och att han inte svarade på någonting. Och på sina "Samhällsfilosofiska tankar" skriver Anders Ekman att Reinfeldt aldrig svarade på frågan "hur man lättare får ett jobb ifall man får sänkt a-kassa eller hur man blir friskare av att få sin ersättning sänkt till 65 procent av lönen (eller egentligen medellönen sedan två år tillbaka, som ju moderaterna vill beräkna ersättningen på)". Michael Silkesjöö skriver det självklart viktigaste för socialdemokratin är den så kallade arbetslinjen, och påminner om att regeringen i sin vårproposition presenterade satsningar på hur vi ska nå målet arbete åt alla: "Det handlar bl a om att skapa bättre villkor för småföretagen t ex ökad tillgång på riskkapital, underlätta generationsskiften, förstärkning av exportstöd". Själv tycker jag att det var en ganska avslagen debatt. Eller som Nathalie Sundesten Landin skriver: "Argumenten är tydliga, men debatten tam". Göran Persson var helt klart retoriskt skickligast och bäst på att hålla koll på vilken kamera som lade ut bild i sändning, och genom den tala direkt till tittarna, landsfaderaktigt. Det intrycket förstärkte han genom att avsluta debatten med en referens till Per Albin Hanssons berömda folkhemstal om ett samhälle utan kelgrisar och utstötta. Men Reinfeldt var på hugget och åtminstone inledningsvis offensiv. Det märktes att han höll fast vid linjen om att lansera moderaterna som "det nya arbetarpartiet" och angrep Persson från vänster genom att bland annat anklaga honom för att ha sänkt sin egen skatt med 100 000 kronor. Jag avslutar med några ord från Magnus Ljungkvist: "Det som totalt oroar mig mest är att kontrahenterna talade så lite om hur vi ska få nya jobb i Sverige. Den som formulerar ett trovärdigt och slagkraftigt program på det området kommer att få en bra start in i valrörelsen."