Sosse
S-bloggar
RSS 1.0
RSS 2.0
Atomflöde
Prenumerera med Bloglines
Nyligen
Intressant
Pinga Frisim
Blogarama - The Blog Directory
Bloggtoppen.se
Spam Poison
Stoppa spammarna!
Creeper
Bloggparaden
Bloggportalen

Powered by Blogger

eXTReMe Tracker

Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.

    Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!

    www.flickr.com
    This is a Flickr badge showing public photos from PromeMorian. Make your own badge here.

    lördag, december 16, 2006

    Svar på svar på tal

    Bloggaren Clausewitz (antagligen inte identisk med den här liraren) har på bloggen Jordränta författat en slags replik på det inlägg jag skrev häromdagen om en ny socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

    Jag skriver ”en slags replik”, eftersom den tillskriver mig åsikter jag inte har och spekulerar villt om mig och mina motiv. Bland annat påstås att mitt perspektiv ”är den socialliberala statsvetarens, okunnig (eller i förnekelse) om de sociala krafter som ligger bakom hur arbetsmarknaden fungerar”. Vidare påstås att jag ”köper det krismedvetande som i grunden är borgarnas skapelse”.

    Var ska jag börja? Kanske med att konstatera att jag varken är socialliberal eller statsvetare. Jag är socialdemokrat och har varit socialdemokratin trogen i drygt tjugo år. Visserligen har jag läst några poäng statsvetenskap på universitet, men det gör mig knappast till akademiker.

    Jag tror mig dock ha något hum om hur arbetsmarknaden fungerar, baserat på egna observationer av politiken och dess utfall under ett antal år – samt naturligtvis mina egna erfarenheter av arbetsmarknaden och trovärdiga vittnesmål från andra.

    Clausewitz sågar mina tankar om att om att göra vita, hushållsnära tjänster mer ekonomiskt tillgängliga för fler hushåll, och skriver att vi i stället borde utjämna löneskillnaderna och dra ner på arbetstiden.

    Själv tycker jag att löneskillnader inte är ett jätteproblem i sig, men att människor som utför likartade arbetsuppgifter på likvärdigt sätt självklart bör få ungefär lika mycket i lön. För mig är diskriminering på grund av kön, etnicitet eller andra irrelevanta saker fullständigt oacceptabelt. Det finns däremot, som jag ser det, inget egenvärde i att alla människor ska tjäna lika mycket.

    Och att minska arbetstiden kan förefalla vara ett sympatiskt mål, men den sjunkande produktionstakten i Sverige de senaste åren, den demografiska utvecklingen och den allt hårdare internationella konkurrensen, tyder nog tyvärr på att vi snarare bör vara beredda att jobba hårdare och längre för att kunna upprätthålla tillväxt och välstånd.

    Är det då så att jag därmed ”köper det krismedvetande som i grunden är borgarnas skapelse”; ett krismedvetande som ”målat upp arbetsmarknaden som rigid och alla tänkbara lösningar som ett flexibiliserande, en enda vägens politik”? Själv tycker jag förstås inte det. Det är långt ifrån bara borgare som tycker att arbetslösheten är alarmerande hög, och att vi måste se över politiken för att möjliggöra att fler människor kommer ut på arbetsmarknaden och kan bidra till samhällsutvecklingen. Däremot skiljer sig mina och andra socialdemokraters förslag till lösningar på avgörande punkter från de borgerliga idéerna. Detta tycks dock Clausewitz missa.

    Andra skriver intressant om , , .


    Kommentarer om "Svar på svar på tal"

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (16 december, 2006 18:41) : 

    Morian. Det heter "ett slags", brorsan. Det är slaget av något som markeras.

    Jag skriver om Jonas Morian HÄR.

     

    Anonymous redundans skrev... (16 december, 2006 21:40) : 

    Jag förstår inte. Skall vi minska arbetslösheten genom att föra in en tämligen liten redan existerande sektor i statestiken (dvs. göra svarta hushållstjänster vita)?

    Att vi inte har samma produktivitetsökning som under våra högsta produktionstoppar är inte samma sak som att det råder en sjunkande produktionstakt. Det finns inte tillräkligt starka empiriska bevis för att hävda detta. Snarare tvärt om.

    Vi har ett statsbudgetöverskott på över 500 miljarder. Varför inte använda dessa för att städa upp i arbetslöshetsstatestiken? T.ex. anställa arbetslösa kvinnor in i det offentliga så att de slipper försörja sig på svarta städjobb?

    Du nämde också begreppet egenvärde. För mig finns det inte ett egenvärde i tillväxt. En ständigt växande ackumulation är ointressant om vi inte själva tar oss makt över dess frukter.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (16 december, 2006 21:57) : 

    Redundans (var får ni alla märkliga alias ifrån?), som torde framgå av mitt ursprungliga inlägg så tycker jag att borde man vidga perspektivet och inte bara införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster, utan kraftigt sänka momsen eller arbetsgivaravgiften för hela tjänstesektorn. Detta för att stimulera efterfrågan och möjliggöra nya jobb och ökade skatteintäkter. Jag tror att vi i första hand måste vidta åtgärder för att fler ska få jobb inom den sektor som skapar skatteintäkter, innan vi kan göra satsningar på den som finansieras av dem.

    För övrigt håller jag med om att tillväxt inte har något egenvärde (vilket jag heller aldrig hävdat). Däremot är det nödvändigt för att fler ska få jobb och välståndet öka.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (16 december, 2006 23:26) : 

    Redundans. Så här är det, förstår du: Den oundvikliga globaliseringen gör att en fabrik kan flytta i rödaste rappet och lämna 700 svenska arbetare utan arbete. Som det är i Sverige nu så har inte svenskarna tillräckligt med inflytande över sitt eget kapital för att tända produktionens lågor genom kreativ konsumtion - och att 50 % av småföretagarnas intäkter går till staten, gör att inte de 10 småföretagen i bygden har råd att anställa de där 700 utan arbete.

    Men om vi gör det billigare att anställa, låter den normala löntagaren ha kvar mer att konsumera för samt stimulerar låglönemarknaden genom avdrag på exempelvis hushållsnära tjänster, då vänder trenden inom statens finanser.

    Sedan 70-talet har det blivit allt tydligare att folkhemmets höga skattetryck förstör kapital; det kan du förresten läsa om på Skatteverkets egna sidor: Det är inte så smart att pumpa in statliga medel till sådana saker som fake-studiecirklar, litteraturstöd, otympliga vårdapparater och skolor (som inte ens kan erbjuda effektiv service eller ta mobbare i örat) med politiskt tillsatta chefer som stressbränner pengar för att få höjda anslag - och ett försvar som består av omotiverade värnpliktiga (en liten, effektiv yrkesarmé i allians med EU är motiverad och passar bättre in i 2000-talets internationella säkerhetsbild).

    Socialistisk "solidaritet" avtvingas från människors plånböcker. Äkta solidaritet bör få vara medborgarens privatsak. Plikt borde endast skyldigheten vara att lämna andras kroppar och egendom i fred. Staten borde skydda individens frid och frihet genom att upprätta en stark och jämlik rättstat samt släppa kapitalet fritt.

    Det är sant att en social pyramid kommer att skapas då, men det blir inte den feodala, patriarkala pyramiden som upprättades i väst under antiken och medeltiden. Det blir en pyramid där den med högst skärpa och förmåga når det största kapitalet. Det betjänar även dem på låglönemarknaden att makten ägs av mänsklighetens visaste.

    Över hela jorden bevisar frihandel och rationell kapitalism sin överlägsenhet som fattigdomsbekämpare och kulturförädlare. Tyvärr har skatter och tullar i väst hämmat världsutvecklingen: Nepotismen har frodats inom storpolitiken och storfinansen, likt siamesiska tvillingar med vattenskalle.

    Den klassiska liberalismen kan rädda oss: Fram för ett fritt näringsliv och en rättstat som skyddar alla medborgares frid lika väl. Facklan och svärdet: Makten till de visa och rättvisa. Hård fostran för de brutala. Välfärd för de flitiga. Solidaritet med de älskade och lojala.

     

    Blogger Undertecknamn skrev... (17 december, 2006 00:24) : 

    Tobias: Du finns inte på riktigt va?

    Du skriver som en parodi på Johan Norberg.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 01:06) : 

    Undertecknamn. Det heter "täcknamn".

     

    Anonymous redundans skrev... (17 december, 2006 02:30) : 

    Tobias : Problemet med ditt argument är att emperin motsäger det du påstår. Fabriker flyttar inte utomlands. Iom. den nya tjänstesektorn så blir detta hot än mindre. Visa siffror på denna hiskeliga företagsflykt är du snäll innan du försöker läxa upp folk med förordningar om att "så här är det".

    Morian : Det finns olika sätt att skapa jobb. Piska folk till anställningar inom ett minskad löneutrymme. Dvs. genom sänkt arbetsgivaragift (ja det är en lön http://redundans.wordpress.com/2006/09/22/noter-kring-arbetsgivaravgiften/). Eller öka efterfrågan på arbetskraft genom ökad konsumtion. Dvs. ökade reallöner, breddad ofentlig anställning och givmilda välfärdsförsäkringar. Det ena sättet är radikalt progressivt och det andra är klassiskt konservativt. Vilket du väljer för stå för dig.

     

    Anonymous Anonym skrev... (17 december, 2006 08:33) : 

    Flera undersökningar bl.a från USA visar att den svenske arbetaren är den produktivaste (hur man nu beskriver detta uttryck?) i världen. Det är väl därför vi bränner ut oss så snabbt också.
    Thomas Struck inslag för mina tankar till upprättelsen av ett elitistiskt-fascistiskt samhälle/stat!

    Sen håller jag med insändarna ovan om att vårt samhälle idag kryllar av högerallians-invektiv som enbart har till syfte att degradera vår offentligt drivna samhällsmodell inom skola, vård och omsorg till förmån för den ekonomistiska marknadens utsorterande och marginaliserande krafter i form av en kommersialism som enbart bygger på den den snöda vinningens system hos privata företag.

    Bengt Nilsson, röd gråsosse

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (17 december, 2006 09:18) : 

    Redundans, jag förespråkar definitivt inte lönesänkningar. En sänkning av arbetsgivaravgiften innebär inte sänkt löneutrymme. Snarare det motsatta. Och jag är medveten om att stora delar av arbetsgivaravgiften går till den anställdes sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pensionsförsäkring - men inget hindrar att den anställde betalar detta själv (eller att det dras direkt från bruttolönen) om bara löneutrymmet ökar. Och ser gärna att efterfrågan på arbetskraft ökar genom ökad konsumtion, men då måste vi först möjliggöra denna ökade konsumtion via ökade reallöner, vilket bara är möjligt om vi förmår öka produktionen och tillväxten. Och jag vidhåller att nyanställningar inom den offentliga sektorn måste föregås av att skatteintäkterna ökat från att fler människor fått jobb i näringslivet. Insikten om detta samband är inte det minsta konservativt.

    Och jag antar att det inte behöver påpekas, men jag gör det ändå för att slippa misstankar om guilt by association: jag delar definitivt inte Tobias Strucks värderingar.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 10:38) : 

    Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 10:43) : 

    Redundans. Om du behöver mer än logik för att inse att globaliseringen medför fabriksflyttar från skattehelvetet Sverige, så klipp, klistra och läs här om Ericsson:

    http://di.se/Nyheter/?page=%2f
    Avdelningar%2fArtikel.
    aspx%3fO%3dIndex%26
    ArticleId%3d2002%5c09%5c14%5c58745%26
    src%3ddi

     

    Anonymous redundans skrev... (17 december, 2006 10:54) : 

    Memorian : Så du tror att företsgsägarna kommer gå med på en proportionellt lika stor rallöneökning som sänkning av arbetsgivaravgiften? Jag får väl påminna dig om hur avtalsförhandlingarna såg ut på 90-talet när fackförbunden lade fram ett sådan förslag. Bomber och granater blev nämligen svaret då.

    Att det inte finns utrymme för ökad ekonomisk välfärd för utsatta och utbredd offentlig sektor är rent skitsnack. Dels så hade vi ett budgetöverskott på 500 miljarder förra året. Dels så har vi de högsta bolagsvinsterna någonsin i sverige. Men eftersom skatteutrymmet på kapital minskat så har vi oförändrade skatteinkomster trotts ökade vinster. Göran person hade rätt när han sa att det går väldigt bra nu. Men han pratade bara inte om oss.

    tboias : Att enskilda bolag lämnar Sverige är inte samma sak som företagsflykt då nya ständigt startar i sverige. Jobben har i sammhällelig utsträkning inte flytt från Sverige. Den största flykten som gjorts var de stora nedskärningarna i den offentliga sektorn på 90-talet. Då miste vi 200 000 jobb. Genom vad då? Jo marknadsliberal arbetsmarknadspolitik.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (17 december, 2006 12:27) : 

    Redundans, mitt namn är Jonas Morian. Min blogg heter PromeMorian. Och jag får väl påminna dig om att det ekonomiska läget såg lite annorlunda ut på 1990-talet än det gör nu.

    Att du sedan betraktar grundläggande ekonomiska samband som skitsnack får stå för dig. Men då känns det heller inte särskilt meningsfullt att fortsätta den här diskussionen.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 12:52) : 

    Redundans. Vad ÄR det egentligen för ändringar i A-kassan som regeringen gör? Jo, den höjda avgiften återskänks med råge genom sänkt skatt och den sänkta ersättningen är på samma nivå som s, v och mp vill ha en långtidssjuk.

    Skatt är stöld och inte solidaritet. Äkta solidaritet växer fritt ur hjärtats varma mull, den avtvingas ej med våld.

    Men jag vill inte chocka systemet. Jag förespråkar en gradvis avveckling av skatter och bidrag: De bör gradvis ersättas med försäkringar, avgifter, kommunal ideell sektor och föreningstillhörighet.

    Allt inom den offentliga sektorn behöver gradvis privatiseras för att finansiera skattesänkningarna, säkra tillväxten och effektivisera utbudet.
    Rättsstaten bör fortsätta att vara statlig.

    Vad regeringen har gjort är just att de har tagit ett pyttesteg mot min dröms förverkligande. Det skall nog dästa, dryga, sura, bortskämda, lata Sverige klara av.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 13:04) : 

    Redundans. Men nu till företagen. Tja, vad tror du egentligen? Varför skall inte svenska företag flytta sin produktion dit där det är billigare att bedriva produktion, om inte svenska folket med sin regering tillåter dem att ens behålla 50 % av sina intäkter? De är under internationell konkurrens. De går under om vi inte gynnar deras positioner. Det är verkligen ingen dröm. Kommunism funkar bara om hela världen styrs av en kommunistisk diktator. Marknanden är som en drake, visst, men den den gnider av sig guld där den krälar fram.

     

    Anonymous redundans skrev... (17 december, 2006 18:51) : 

    jonas : Vad bra. Vilken enkel argumentation. Och så slagkraftig sedan. Men den grunddragna kritiken av den politiska ekonomin ser inte annorlunda ut sedan 90-talet. Att överföra kostnader ifrån en offentlig till en privat konsumtion är fortfarande inte en progressiv socialdemokratisk politik.

    Tobias : Jag trodde för ett ögonblick att vi ägnade oss åt politisk argumentation. Men du levererar endast plattityder och idealism. Föga imponerande. Faktum kvarstår att svenska företag har bolagsvinster och utdelningar som är större än någonsin. Faktum kvarstår att ingen jobbflykt försigår trotts rådande skattetryck. Att utifrån detta nöja sig med idealistiskt dravvel och kalla marknaden för en drake faller rätt platt i mina öron.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (17 december, 2006 21:04) : 

    "Att överföra kostnader ifrån en offentlig till en privat konsumtion är fortfarande inte en progressiv socialdemokratisk politik."

    Öh, så kan man ju beskriva det om man vill. En ansvarsfull ekonomisk politik syftandes till balans i de offentliga intäkterna och utgifterna, och full sysselsättning - det är däremot en progressiv socialdemokratisk politik. Och det är det jag förespråkar.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 21:10) : 

    Redundans. Vad du men uppenbarligen inte Skatteverket har missat är att skatterna har kommit till en brytpunkt. Hundskatten är redan borta liksom gåvoskatten. Och på Skatteverkets hemsida kan vi läsa detta:

    "Det är en stadig utveckling som ägt rum sedan 30-talet med - hittills - ständigt ökande välstånd som även givit utrymme för sociala reformer. Skatterna har kunnat höjas utan att det gått ut över den enskildes konsumtion. Under 70-talet förändrades denna bild. En minskad tillväxt har gjort att skattehöjningar inte längre ger möjlighet till stora reformprogram. I stället måste staten minska sina utgifter för att söka hejda ständigt större budgetunderskott. I den situationen har åtskilliga förslag förts fram för att helt förändra skattesystemet. Måhända befinner vi oss inför en brytpunkt i skatternas utveckling."

    Fortsatt kapitalförstöring genom meningslösa bidrag som litteraturstöd kan anses vara en ren dumhet inför framtiden, oavsett konjuktur.

    Är det förresten inte rent banal "idealism" att kalla omfördelning under tvång för "solidaritet?"

     

    Anonymous redundans skrev... (17 december, 2006 22:08) : 

    Jonas : Och jag tycker att en offentlig investering utav vårt överskott på 500 miljarder istället för skattesänkning är att visa ansvar. Att däremot öka antalet arbetade timmar inom samma löneutrymme är det inte. Du bedriver fortfarande din argumentation utifrån den tomma myten om att vi inte längre har råd.

    Tobias : Ursäkta om jag missförstår. Men jag ser fortfarande inte hur du belägger dina tidigare påståenden. Vad som är solidariskt är ju högst beroende av vem man påstår sig solidarisera sig med.

     

    Blogger Tobias Struck skrev... (17 december, 2006 23:22) : 

    Redundans. Poängen är att skatter brukar kallas för "solidaritet" av socialdemokrater. Men skatter tas under tvång. Och de har enligt Skatteverket alltså börjat gå ut över medborgarens konsumtion. Det ät därför de förutom att de är omoraliska dessutom skadar svensk ekonomi. De bör således minska.

     

    Anonymous redundans skrev... (18 december, 2006 07:17) : 

    tobias : Det är därför vi radikala socialdemokrater gärna ser momssänkningar mot höjd skatt på kapital.

     

    Blogger Jonas Morian skrev... (18 december, 2006 08:56) : 

    Redundans, med all respekt så tror jag nog inte att du är socialdemokrat. Du presenterar dig, såvitt jag kan se, inte nämnvärt på din blogg. Men att döma av vad du skriver där ("jag är dock en övertygad kommunist. Jag vill inte krossa demokratin men jag vill krossa den materiella förutsättning (kapitalismen) var till den liberala demokratin är ett förutsatt bihang.") så ligger du rätt långt till vänster om socialdemokratin. Din kritik mot oss sossar som argumenterar för socialdemokratisk politik tar jag därför ganska lätt på.

     

    Anonymous redundans skrev... (18 december, 2006 09:48) : 

    Käre Jonas,

    du har många lustiga sätt att slippa bemöta kritik på. Men jag skall kosta på mig att svara. Det finns lika lite EN socialdemokrati som det fins DEN enda vägens politik. Att du verkar vara övertygad om det motsatta i båda fallen råder det dock ingen tvekan om.

    Jag anammar den gamla tyska skolans socialdemokrati som senare kom att kallas luxemburgismen. Att den inte innehar en hegemoisk position inom sveriges arbetarparti idag gör mig inte mindre till en övertygad socialdemokrat och kommunist.

    Nu när du fått svar på dina förvirringar runt vad jag kallar mig själv kanske du kan göra upp med dina förvirringar runt realpolitik. Lycka till!

     

    Anonymous Anonym skrev... (19 december, 2006 00:50) : 

    Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

     

    Anonymous exodus skrev... (19 december, 2006 18:12) : 

    Jonas: Du skriver: "..bör vara beredda att jobba hårdare och längre för att kunna upprätthålla tillväxt och välstånd."

    Tillväxt = välstånd?

    Maximal tillväxt = maximalt välstånd?

    Tillväxt och välstånd till vilket pris som helst?

    Du verkar ha ett enormt kortsiktigt och ego/etno-centriskt perspektiv.

    Kolla in Paradigmbloggen för en mer detaljerad utläggning.

     

    kommentera