Tyckandets pris, återigen

Återigen har bloggläsares beteende fått mig att ifrågasätta min policy om att vara generös med bloggkommentarer. Denna gång fick jag ett mejl från en person (som vi kan kalla NN) som skrivit kommentarer på min blogg, som skarpt ifrågasatte mina ställningstaganden. Detta skedde dock i förhållandevis resonabel ton och med öppna kort. Jag tog debatten med NN på bloggen och så var det inte mer med det. Men någon lät sig inte nöjas med det. Denne någon lokaliserade NN och dennes privata e-postadress, och skrev ett mejl som – rätt eller fel – kom att tolkas hotfullt. Detta är fanimig inte okej! NN och jag har haft en mejlväxling men beslutet att skriva om detta är enbart mitt. Jag har infört en policy för vilka typer av kommentarer som är tillåtna här på bloggen (se länk härintill). Jag har fått anledning att revidera och skärpa reglerna vid två tillfällen, och anonyma kommentarer är nu inte längre tillåtna. Detta tog emot, då jag verkligen velat ha en fri debatt. Men att utnyttja mitt förbud mot anonymitet till att privat kontakta människor man tycker skrivit misshagligt och hota dem, det är att passera flera grader av anständighetsgränser. Ska det vara så himla svårt att bete sig på ett vettigt sätt i nätdiskussioner? Stå för vad ni skriver, respektera andra människor, ta gärna debatten – men bete er som folk! Svårare behöver det inte vara.