Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med En förlust för s, men bra för politiken
| Flera medier rapporterar i dag att Ulrica Messing lämnar riksdagen med omedelbar verkan. Familjeskäl uppges vara orsaken. Mona Sahlin säger sig ha ”full förståelse och respekt” för sin väninnas beslut. Och helt lämnar hon inte politiken. Ulrica Messing kommer att behålla sina förtroendeuppdrag i den socialdemokratiska partistyrelsen och det verkställande utskottet till nästa kongress. Hon säger dock att hon ännu inte funderat på om hon vill komma tillbaka till politiken i en eventuell ny regering. Själv tycker jag att det tråkigt för socialdemokratin att Messing nu fattar detta beslut. Jag har länge tyckt att hon varit en bra politiker och en god företrädare för de socialdemokratiska idéerna. Men samtidigt är hennes beslut bra för politiken. Det visar nämligen att det är okej att vara politiskt aktiv under en period, och i en annan fas av livet välja att göra något annat. Och, som sagt, hon stänger inte dörren helt. Hon kan mycket väl komma tillbaka om några år. Fler politiker – i alla partier – borde ta inspiration av Ulrica Messing och överväga att göra något annat än politik på heltid, åtminstone en del av livet. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, Ulrica Messing. |
skrivet av Jonas Morian om 14:15
Kommentarer om "En förlust för s, men bra för politiken"
-
Johan Hedin skrev... (24 augusti, 2007 19:05) :
-
Peter A skrev... (24 augusti, 2007 19:42) :
-
Jonas Morian skrev... (24 augusti, 2007 20:01) :
-
Jonas N skrev... (25 augusti, 2007 19:10) :
-
Anonym skrev... (26 augusti, 2007 01:11) :
-
Jonas Morian skrev... (26 augusti, 2007 10:52) :
-
Jonas N skrev... (26 augusti, 2007 22:38) :
-
Jonas Morian skrev... (27 augusti, 2007 07:06) :
kommenteraJag kan inte uttala mig om hennes politiska gärning, men det jag minns är att hon alltid pratar med bebisröst i media. Och det är sjukt irriterande.
Johan, det är ju så socialdemokraterna ser på människor, som bebisar som man behöver ta hand om.
Det som stör mig mest är att man vid 39 års ålder och 16 års tjänst kan pensionera sig och kvittera ut 50.000 kr i månaden fram tills man fyller 65 år. Därefter får man nöja sig med något mindre. Så när statsrådens löner publiceras, räkna med att de är mångdubbelt så höga i verkligheten pga fallskärmsavtalen.
Eftersom hennes man är miljardär så hade hon gott kunnat avstå dessa pengar.
Det andra äckliga är ju att det nu finns ett antal socialdemokrater som går på statsrådspensioner och jobbar ideellt för socialdemokraterna. Skulle socialdemokraterna betala dem för deras jobb så hade de förlorat motsvarande del av sin statsrådspension. Sossarna är med andra ord själva stora fuskare med bidrag, om än inte juridiskt så ändå moraliskt.
Peter, det här den enda varning du får: lägg av med ditt sossehat. Det här är inte en arena för det. Självklart får du vara kritisk och negativ, men det du gjort i de kommentarer du hittills postat är bara att spy. Det får du göra någon annanstans. Okej? En kommentar till i samma stil och jag kommer att 1) radera det du skriver, och 2) blocka ditt IP-nummer.
Oj, Jonas M, det var starka ord.
Jag är också irriterad på både sättet politikena (läs: hittills sossarna) har försett sig ur de arbetandes fickor. Och de allt mer invecklade konstruktionerna för att få fortsatt tillgång till vidlyftig försörjning även som avdankade föredettingar. Listan på exempel är lång, och där finns massor av sossar (men inte bara sådana) och i många fall är det helt uppenbart vad det handlar om: Att kunne forsätta leva flott utan att behöva levererar till någon som faktiskt vill betala.
Det enda i Peters inlägg som kan väcka irritation hos känsliga själar är ordet 'äckliga'.
Jag tycker också slemmiga politiker som ordnar helt andra regler åt sig själva än som gäller för de betalande undersåtarna är just 'äckliga'!
Skall du hota att stänga av mig nu också, Jonas?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Jonas N, "Peter" har nu upprepade gånger skrivit kommentarer här som inte tillför diskussionen ett dyft mer än att han/hon ventilerar sin avsky för socialdemokrater och alla till vänster om Djingis Kahn. Och jag ser ingen anledning att berede plats för det.
För övrigt tycker jag att du nu skriver bara häver ur dig populistiskt nonsens.
Morian
Det jag skriver är ärligt menat. Jag är extremt skeptisk till 'partismen', till hur en politisk sfär agerar i samhället, och bevarar sina positioner gentemot dem utanför, hur man skapar regler som markant skiljer sig från dem som alla andra har att följa osv.
Skatter i EU-tjänst, redovisningsregler för förmåner och (tidigare) använandet av tjänstekort, bedömning av vad som är tjänsteförättning mm, är bara några exempel.
Inrättandet av 'reträttposter' är en annan femma, en landshövding tex är kungens representant i länet. Vad i hela fridens namn behövs en sådan till? Och varför skall en sådan ordna fester och representera i residensen för skattemedel?
Du vet mycket väl att varje rättskaffens medborgare måste deklarera sina förehavanden till sista enkronan varje år. Och ta upp varje förmån såsom lunch, bil- och bensinersättning mm på samma blankett. Och nåde den som inte gör rätt ...
Det skall du sätta i kontrast till dels hur frikostigt skattepengarna jollras bort på nästintill vilka tokerier som helst, och dels hur fullständigt annorlunda diverse liknande 'förmåner' hanteras för en hel del som festar för skattemedel.
Klart att du kan kalla den frustration jag beskriver för polulistisk (i meningen folklig), men kom inte och säg att jag skriver nonsens!
Det gör jag inte, har inte gjort tidigare heller (annat än i humorsyfte), och menar du att frågan inte är värd att tas upp är det du som pratar strunt!
Gör gärna inte det, Jonas M!
PS Jag har inte följt tidigare inlägg av 'Peter' och kan sådledes inte bedöma dem. Men detta ovan var på intet sätt mer anstötligt än vilken politisk yttrad frustration som helst som går att läsa på sådana bloggar DS
Jonas N, att du säger dig vara ärlig gör inte saken bättre. Snarare tvärtom. Jag har själv varit politiskt engagerad i över 20 år - och de gånger jag varit avlönad för politiskt arbete under dessa år är lätträknade. Det gör mig ärligt besviken och förbannad när man misstänkliggör, klankar ned på och hånar människors politiska engagemang - oavsett vilket parti de tillhör. Därför kontrar jag beskyllningar om att "politikena /.../ har försett sig ur de arbetandes fickor" etc med att beteckna det som just populistiskt nonsens. Om vi nu håller oss till riksdagsledamöter (som är en bråkdel av de människor i Sverige som uppbär någon form av ekonomisk ersättning för sitt politiska arbete) så kan var och en läsa om deras ersättningar och förmåner här. Jag uppfattar då inte detta som "fullständigt annorlunda" jämfört med övriga statsanställda.