S på nätet, plus och minus

För en tid sedan skrev Resumés chefredaktör Viggo Cavling i en ledare att det var sorgligt att våra politiska partier, och då inte minst ”sossarna” – som han exemplifierade med, inte hade mer verksamhet på nätet. Cavling menade att vi alla vet att ”sossarna har ett välfungerande intranät”, men att det inte används för att ta tillvara medlemmarnas åsikter ”utan för att prångla ut ledningens direktiv”. Han påpekade vidare det jag konstaterat i flera tidigare blogginlägg att man via partiets webbplats kan mejla in till de olika rådslagen, men att dialogen och debatten lyser med sin frånvaro. Fascinerande nog efterlyste Viggo Cavling ”en rejäl debatt på Facebook” om vad socialdemokratin vill och tänker. Upplysningsvis finns det redan en socialdemokratisk grupp på Facebook med i skrivande stund 703 medlemmar. Där pågår för fullt en rad diskussioner – öppna för alla som registrerar sig på Facebook och går med i gruppen. Även rådslagsgruppen om socialdemokraternas jobbpolitik har en egen avdelning på Facebook där diskussionen går het. En annan rådslagsgrupp, den om klimat och andra miljöfrågor, har just lagt ut själva rådslagsfrågorna på socialdemokraterna.se/klimat i ett särskilt webbformulär så att man kan svara direkt på nätet. Nu återstår bara att länka till den ekoblogg som drivs av ett antal miljöengagerade s-politiker. Där borde rimligtvis rådslagsfrågorna diskuteras – och kommentarer från läsare besvaras. I fredags fick jag ett mejl från adressen no_reply@sap.se (som det alltså, vilket också framgick av ett PS, inte gick att svara till) där det frågades om jag var medlem i socialdemokraterna eller ville gå med. Till saken hör att jag 1) redan är medlem i partiet sedan många år tillbaks, och 2) regelbundet tar emot partiinformation via mejl – just i egenskap av att vara medlem. Om jag nu var medlem så uppmanades jag att skicka mejlet vidare ”till vänner och bekanta och uppmana dem att gå med” – för säkerhets skull med ett utropstecken efter denna uppmaning. Ursäkta kära parti, men jag skulle inte tro det. Jag värvar gärna vänner och bekanta att bli medlemmar i socialdemokraterna och engagera sig partipolitiskt, men inte genom att vidarebefordra ett intetsägande mejl. Argumentationen för att bli medlem var två meningar: ”Som medlem i socialdemokraterna får du möjlighet att påverka vår politik. Du kommer även att träffa nya människor – och ha kul!” Sorry, men jag respekterar mina vänners intelligens och tror att det krävs mer än vidarebefordrade mejl av den typen innan de tar steget att bli partimedlemmar. Viggo Cavling skrev i sin ledare att han var övertygad om ”att människor år 2007 är mer politiskt engagerade än någonsin tidigare i historien”. Problemet är, menade han, att det saknas kanaler för att ta hand om intresset. Kanske har han en poäng i det. Och då handlar det inte primärt om tekniska kanaler utan om politiskt mod och kompetens att faktiskt använda dem. På det området har s fortfarande en del att bevisa. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, nätet.