Integritetens baksida

Till min oförställda glädje ser jag att Magnus Ljungkvist så smått börjat smyga igång med att blogga igen, efter tids frånvaro. Och han inleder starkt med en observation om FRA-debatten – och en varning för vad som kan följa i dess spår. För trots att integritetsargumenten som framförs i debatten (inte minst av mig själv) må vara befogade så har de en baksida. Värnandet av integriteten kan komma att ställas mot offentlighetsprincipen. Magnus Ljungkvist påpekar att det i hans närmaste omgivning har luftats åsikter om att ”man inte bara bör begränsa Storebrors access till information utan också Lillebrors rätt att ta del av den information Storebror samlat in”. Många upplever det som obehagligt att vem som helst kan begära ut uppgifter om inkomster och skattebetalning, för att ta ett exempel. Skulle man, men hänvisning till respekten för den personliga integriteten, sätta stopp för detta så får det flera negativa konsekvenser. För det första ger vi då Storebror/staten ett informationsövertag gentemot Lillebror/medborgarna. För det andra försvårar vi insynen i hur våra makthavare sköter sin, och i förekommande fall vår, ekonomi. Ljungkvists avslöjande om Maria Borelius uppfattning om normala inkomster i Sverige är bara ett exempel på journalistik som skulle försvåras eller rent av omintetgöras med ytterliga inskränkningar av offentlighetsprincipen. En sådan väg bör inte Sverige slå in på. * * * För övrigt verkar det mobiliseras till en ny bloggbävning igen, inför riksmötets öppnande den 16 september. Mot den bakgrunden vill jag passa på att vidarebefordra ett tips från Thomas Hartman om tilläggsprogrammet Fradar till webbläsaren Mozilla Firefox, som kontinuerligt analyserar trafikmönstret. Fradar sägs rapportera om anslutningen är nationell hela vägen, och därmed säker, eller om den passerar utländska servrar eller routrar längs vägen, och därmed är avlyssningsbar för FRA. Fler aktuella blogginlägg om FRA (via knuff.se): Andra skriver intressant om samhälle, integritet, FRA.