På tv om SSU

[UPPDATERAD] I kväll, strax efter klockan 17c:a 18.15, sitter jag med i Studio 24 för att prata om SSU-kongressen, de bidragsfiffel som varit så omskrivna (läs mer om det bland annat här, här, här, här och här) samt den politiska strid som så länge pågått inom ungdomsförbundet. Jag tror dock, efter att själv pratat med flera människor på olika sidor av konflikten, att kongressen kommer att gå ganska lugnt till. Åtminstone vad gäller ordförande- och de övriga personvalen. Däremot kan debatten hetta till vad gäller en del sakpolitiska- och organisatoriska frågor. Framtidskommissionen verkar dock ha gjort ett bra jobb med att reda ut konflikthärdar, hitta lösningar samt få meningsmotståndarna inom förbundet att blicka framåt och koncentrera sig på att bekämpa socialdemokratins motståndare snarare än andra SSU:are. Medierapporteringen om konflikten och medlemsfusket i SSU har tyvärr flera gånger varit missvisande. Det har till exempel inte alls i så hög utsträckning handlat om pengar. I stället har det handlat om att få fler ombud till förbundskongresserna, för att där kunna vinna politiska strider om styrelseposter och formuleringar i handlingsprogram. En annan miss som gjorts är beteckningarna "höger" och "vänster" inom SSU. Alla SSU:are ser ju sig som "vänster" i förhållande till den verkliga "högern" – borgerligheten. De som av andra kallas "höger" inom SSU är en ganska heterogen samling där en del är för EMU och euron – andra är emot, en del har inga problem med röda flaggor eller epitetet "socialist" – andra (jag själv bland annat, läs mer här) har det, och en del tycker att det marknadsekonomiska system vi har i Sverige är bra – andra vill ha något annat. Det enda som egentligen tydligt förenar den här gruppen är motståndet mot dem som kallas för "vänstern" i SSU. Men också detta är förstås en grupp med stora olikheter "internt". Hur som helst så har känslorna verkligen rörts upp inom SSU sedan det först avslöjades att Ardalan Shekarabis kampanjgrupp använt pengar avsedda för SSU-verksamhet till att driva hans kandidatur till ordförandeposten. Men konflikten inom SSU går längre tillbaks än så. På bloggen "Wigforsska tankar" skriver Fredrik Jansson om en artikel i tidningen Socialistiskt Forum som ganska väl sammanfattar historien. Men när olja nu gjuts på vågorna i SSU föreslår SSU:s förbundsstyrelse nu ironiskt nog att förbundets debattidning, Tvärdrag, ska läggas ned. Det är ironiskt eftersom tidningen startades i början av 80-talet just för att då låta alla stridande falanger inom förbundet komma till tals och resonera om sina motsättningar. Nu verkar man i stället vilja tysta ned konflikten. Jag tror sammanfattningsvis att det blir en bra SSU-kongress, men det är samtidigt väldigt tråkigt att Göran Persson väljer att inte delta (något jag skrivit om här). Jag tror dock inte att det handlar om någon markering. Snarare är det så att Persson inte vill tvingas svara på frågor om fiffel i SSU och skandaler inom socialdemokratin överhuvudtaget. Det är förståeligt, men trist. Jag tycker i stället att han borde passa på att lyckönska SSU:arna i sitt arbete med att komma tillrätta med interna problem, tydligt slå fast att socialdemokratin inte tolererar fiffel – och sedan samla krafterna för en valseger.