Grattis Irak

Jag är ute och promenerar med två vänner. Det regnar inte längre, solen skiner och det är mycket folk ute på gatorna. Vi vandrar genom Vasaparken in mot city. Vid LO-borgen hör vi ganska snart en massa oväsen. Bilar som låter, människor som ropar. Vi närmar oss centralen och möter alltfler bilar med nedrullade fönsterrutor som spelar musik och som tutar. Det är glädje i luften. Helt plötsligt slår det mig. Asiatiska mästerskapen. Irak mot Saudi Arabien. Jag ser mig omkring. Runtomkring oss rör sig Irakiska flaggan i vinden. Irak vann. Helt plötsligt blir vi väldigt medvetna om att detta är mycket speciellt. Och mycket riktigt. När jag kommer hem går jag in på DN och Svd. Där skrivs om en segerfest; tusentals firande irakier på Sergels torg. Fotbollssegern är för många irakier mer än bara ett sportsligt erkännande. Vinsten blir i skenet av all rapportering om våldet i det krigshärjade Irak mer än bara en seger, det blir någonting positivt att förenas kring. Den senaste tidens upptrappning av våld i Bagdad, men även i andra delar av Irak ger oss här i Sverige en insyn i den brutalitet människor på plats i Irak, men även de som lämnat, fått uppleva. I allt elände fann dock tusentals irakier en anledning att fira. Oavsett folkslag stod man under kvällen sida vid sida på Sergels torg. Detta tyder på något. Inom modern demokratiforskning finns en mängd teorier som fokuserar på det civila samhällets betydelse i uppbyggnaden av demokrati. Det är alltså inte främst politiska institutioner som ensamt står i fokus utan lika mycket grupperingar, föreningar och organisationer som existerar oberoende staten som fyller en funktion i huruvida en demokrati kan utvecklas, bli stark och överleva. Fokus vilar alltså på den vilja som kommer underifrån från folket och inte bara uppifrån, från politiker (från USA). Att se människor av olika folkslag som flytt ett krigshärjat land förenas i dans, sång och hejarop med den iranska flaggan vajandes i vinden är ett tecken på en vilja som kommer underifrån, från det civila. Det tyder på att det finns hopp. Hopp för Irak. Matilda Andra skriver intressant om Irak, fotboll, demokrati.