Jag är ersättningsbar

Tillbaks i Sverige finner jag att Nina Unesi och Erik Laakso gjort en alldeles utmärkt intervju med Luciano Astudillo. Resultatet finns att se här: Jag kan bara instämma med Johan Sjölander om att det blev ett spännande samtal om allt från trygghet, infrastruktur, flexicurity, utbildningar och behovet av att investera i människors möjligheter att delta på arbetsmarknaden. Risken är väl nu bara att Erik skötte sig så bra att jag – om det blir fler intervjuer framöver –riskerar att bli utbytt som utfrågare. Andra skriver intressant om socialdemokraterna, jobb, YouTube, Luciano Astudillo.

Tillbaks i Riga, tre år senare

Ett av de allra första blogginlägg jag skrev, i mars 2005, handlade om en resa jag gjort till i Riga. Jag beskrev staden som ”vacker”, ”med billig öl”. Men framför allt en stad i ett land som utvecklats fantastiskt på kort tid, efter att gjort sig av med sovjetisk diktatur. Nu, drygt tre år senare, är jag tillbaks i Riga. Mycket har förändrats - till det bättre. Men fortfarande är klassklyftorna påtagliga. Och alltjämt diskrimineras den etniska ryska befolkningen som tvingas genomgå förnedrande språktest för att bli medborgare i det land där de är födda. Det är ett tajt schema under dagarna här och jag vågar inte utlova fler bloggrapporter. Däremot rekommenderas varmt en resa hit. Andra skriver om Lettland, Riga.

Kriget mot aids ännu inte förlorat

Trots larmrapporter i Aftonbladet är det definitivt inget faktum att ”vi kan säga adjö till ett aidsvaccin”. Det är förvisso sant att läkemedelsföretaget Mercks test av ett vaccin på människor nyligen avblåstes och detta att väckte djup pessimism i den medicinska världen. Men det finns andra vaccinprojekt som fortgår – inte minst den svensktanzaniska studie som jag själv deltar i, HIVIS. Vi är en grupp friska personer i Sverige som fått flera doser av ett så kallat DNA-vaccin, i praktiken ett ofullständigt DNA från hiv-viruset – i syfte att våra immunförsvar ska lära sig känna igen och framgångsrikt bekämpa det ständigt muterande verkliga viruset. Detta har hittills fungerat mycket bra. Arbetet går nu vidare i Tanzania där de deltagande har fått ett ännu bättre immunsvar än vi i Sverige. Planeringen pågår som bäst för fler studier i Tanzania och Moçambique. Tro med andra ord inte på domedagsprofeterna. Det finns fortfarande hopp för många av de nära 40 miljoner människor som lever med hiv eller aids i världen. En donation till stiftelsen Läkare mot aids forskningsfond är ett steg på vägen dit. Andra skriver intressant om medicin, hiv, aids.

Orback i nygammal roll

På SVT:s nya satsning Play Rapport ser jag att den tidigare journalisten, sedermera s-politikern och författaren Jens Orback, gjort comeback som reporter: Uppenbarligen på plats i Burma rapporterar han från den cyklon som orsakat stor förödelse och hundratals tusentals dödsoffer. Andra skriver intressant om Play Rapport, SVT, Jens Orback.

Vissa är mer jämlika än andra

Peter Wolodarski gjorde på DN:s ledarsida i helgen en väldigt bra spaning om de moraliska undertoner med vilka moderaterna velat göra arbetslinjen till partiets huvudnummer, vilket medfört skärpta krav på sjukskrivna, arbetslösa och förtidspensionerade. Åtminstine vissa sjukskrivna, arbetslösa och förtidspensionerade. För uppenbarligen var denna arbetslinje inte avsedd för moderatledningen, konstaterar Wolodarski. Och denna slutsats ligger onekligen nära tillhands att dra när man läser vad Ulrica Schenström sagt om att hon, efter att ha tvingats lämna jobbet som statssekreterare nu istället för att söka något nytt jobb tar hand om sig själv, sin familj och sina vänner. Likadant låter det från Kristina Axén Olin som efter att ha avgått som finansborgarråd i Stockholm ämnar ägna de närmaste månaderna åt hem och familj. Hon vill inte ta ställning till det ”tiotal seriösa jobberbjudanden” hon uppges ha fått. ”En väl fungerande arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik i vid mening är viktig för att säkerställa att de människor som drabbas av arbetslöshet snabbt åter kommer i arbete” sägs det på moderaternas webbplats. Där slås också fast att en av de viktigaste orsakerna till den höga arbetslösheten ”är att de ekonomiska drivkrafterna för att arbeta inte är tillräckligt starka, framförallt i de grupper där arbetskraftspotentialen finns”. Om vi nu förutsätter att Schenström och Axén Olin tillhör dessa grupper så får vi anta att den moderatledda regeringen inom kort kommer att presentera ekonomiska incitament som motiverar dem att snabbt åter komma i arbete. Andra skriver intressant om politik, jobb, moderaterna.

Pressen och friheten

På olika sätt uppmärksammas världen över i dag Pressfrihetens dag. Dagen utropades 1993 av FN:s generalförsamling och firas varje år den 3 maj. På Aftonbladets nätsajt kräver man att de minst 80 journalister som sitter fängslade i Kina släpps fria. Enligt uppgift har i Kina bara under januari och februari i år över 10 000 bloggar och sajter som ansetts misshagliga av det styrande kommunistpartiet stängts ner. Även andra medier tar upp just den bristande press- och yttrandefriheten i Kina i dag. DN publicerar exempelvis ett intressant reportage om de olika sätt den kinesiska regimen stryper tillgången på fri information till det allt mer uppkopplade kinesiska folket. Tiotusentals poliser uppges arbeta dygnet runt med att censurera internet. Trots att det på vissa områden skett lindringar i restriktionerna så råder det knappast någon tvekan om att förutom förtryck av enskilda reportrar, bloggare och aktivister så är censuren i Kina fortfarande utbredd och utländska korrespondenter hindras från att arbeta fritt i landet. Samtidigt bör man inte glömma att situationen för den fria pressen ser illa ut även på andra håll i världen. Också svenska journalister får allt svårare att arbeta och skriva fritt, enligt en rapport från Reportrar utan gränser. I rapporten tas bland annat hoten mot Nerikes Allehanda upp. Tidningen fick ju som bekant höja säkerheten efter publiceringen av konstnären Lars Vilks bild av profeten Muhammed som rondellhund. Och i Ryssland har landets lagstiftande församling, duman, röstat för att vidga begreppet förtal och ärekränkning och göra det möjligt för myndigheterna att stänga mediehus som anses ha gjort sig skyldiga till att ha publicerat sådant material. Om förslaget går igenom betyder det att åtgärderna mot publikationer som anses göra sig skyldiga till ärekränkning eller förtal är desamma som om de stödde terrorism och extremism. Pressfrihet, ibland uttryckt som tryckfrihet, innebär rätten att trycka och sprida information och uppfattningar fritt. Denna frihet är en av demokratins grundläggande egenskaper och får, enligt de demokratiska principerna, inte inskränkas mer än vad som krävs för att skydda andra fri- och rättigheter. Dagar som denna borde fler ägna denna frihet en välförtjänt tanke. Andra skriver intressant om pressfrihet, Pressfrihetens dag, media.

Dagens citat

Dagens Nyheters ledarsida konstaterar i dag att socialdemokratins "historiska styrka har varit förmågan att ta ett långsiktigt ansvar och att med makten säkert i hand våga pröva nya idéer". Det är bara att instämma. Tyvärr innebär det, vilket jag själv tidigare har konstaterat här på bloggen, att socialdemokratin inte hanterar oppositionsrollen väl. Risken är stor att man, som DN skriver, "faller tillbaka på beprövade tankegångar och traditionella förhållningssätt". Ännu har Mona Sahlin chansen att visa att den betoning av det socialdemokratiska frihetsarvet hon gjorde i sitt förstamajtal i går inte bara var högtidsord, utan att hon faktiskt förmår föra in socialdemokratin i 2000-talet. Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, DN.

Stat, kapital och välfärd

I dag skriver vi första maj och frågan allt fler ställer sig är vilken beskrivning av globaliseringen och tillståndet i världen som bäst vägleder socialdemokratin och arbetarrörelsen. Några framträdande s-märkta debattörer presenterar i tidningarna Tiden respektive Arbetaren väldigt olika svar på detta. Olle Sahlström, som länge arbetade på LO Idédebatt innan han mer eller mindre fick sparken efter att ha ifrågasatt LO:s facklig-politiska samverkan med socialdemokraterna, kommer i augusti ut med boken I skuggan av en storhetstid om Europas fackföreningar. I tidningen Arbetaren säger han att LO:s fackliga arbete ”bygger på en höggradig legalism” och att LO ”är så inbäddad i ett institutionellt ramverk att det inte kan röra sig en millimeter utanför det”. Sahlström menar att starka sociala pakter och ”samförståndsandan” brutits upp av arbetsgivarna, som medvetet har pressat ner förhandlingarna till företagsnivå – vilket försvagat den fackliga kampen. Ändå har strategin om facket som en socialt ansvarstagande dialogpartner rotat sig fast, trots att det skett ett maktskifte mellan arbete och kapital. Därför menar Olle Sahlström att det behövs ”en bred mobiliserande debatt om de fackliga grundfrågorna” som återgår till frågan om hur man organiserar, men också för vad. Vilken idé kan återvinna löntagarnas förtroende och mobilisera dem i en kamp för sociala och ekonomiska förbättringar? Samtidigt skriver Göran Johnsson (ordförande för Arbetarrörelsens tankesmedja) och Lars-Olof Pettersson (oklart vilken) i tidningen Tiden att den svenska socialdemokratin ”för länge sedan bestämt sig för att förespråka frihandel och internationalisering som ett nödvändigt sätt att förbättra välståndet”. De konstaterar att i stället för att se de övergripande skälen för EU har många socialdemokrater och fackligt aktiva grävt ner sig i detaljer. När globaliseringen tagit fart har det funnits en rädsla för effekterna och man har påstått att frihandeln främst gynnar den rika västvärlden. Internationell solidaritet har mer blivit ömkan om de fattiga än strävan efter utveckling. Johnsson och Pettersson skriver att de instämmer med den liberale debattören Johan Norberg om att globaliseringen sammantaget innebär ”att människor har fått större frihet att handla med, resa till och kommunicera med andra delar av världen och kan utnyttja idéer och kapital som skapats på annat håll”. De avslutar med att slå fast det enda sättet att bevara välfärdsstaten i en global ekonomi är att satsa på forskning och utbildning: ”Alltså blir uppgiften hur vi kan göra välfärdsstaten attraktiv, inte svartmåla marknadsekonomin eller förhindra globaliseringen”. Två tänkvärda perspektiv att ha med sig inför dagens demonstrationer och andra politiska manifestationer. Andra skriver intressant om politik, globalisering, första maj.

Att gräva där man står

Nyligen blev undertecknad och Dagens Arenas vikarierande chefredaktör Katrine Kielos intervjuade av Kommunal-Nytt, fackförbundet Kommunals tidning för sina förtroendevalda medlemmar: Intervjun handlade om svårigheterna för politiska partier och fackföreningar att locka till sig unga och hur det hänger samman med föråldrade organisationsformer. Själv förespråkar jag att vi som är fackligt och politiskt aktiva borde gräva mer där vi står. Det handlar om en gammal form av rörelsearbete - att verka i sina egna miljöer. Jag tror att det är nyttigt att ta upp politiska ämnen och fackliga diskussioner i alla möjliga sammanhang. Läs gärna själva - tidningen finns på nätet som PDF. Oss hittar ni på sid 8-9. Andra skriver intressant om politik, Kommunal-Nytt, Katrine Kielos.

Jag skäms över att vara gift

I morse hotade min fru mig med skilsmässa. Inte för att hon tröttnat på mig eller vårt förhållande, utan för att den förre kd-ledaren Alf Svenssons debattartikel i DN som han skrivit tillsammans med partikollegan och riksdagsledamoten Mikael Oscarsson, fick henne att vilja ta avstånd från äktenskapet som institution. Efter att ha läst artikeln så förstår jag henne. Nu lär det nog inte gå så långt som skilsmässa i vårt fall. Vi har varit lyckligt gifta i snart åtta år och inte ens inskränkta hyllningar till statligt välsignad heterosexuell tvåsamhet kan få oss att betrakta vårt val av samlevnad som något dåligt. Ändå verkar Svensson och Oscarsson faktiskt tycka att en statligt välsignad homosexuell tvåsamhet på något sätt skulle göra den heterosexuella dito mindre värd. Kloka kommentarer om de kristdemokratiska stolligheterna finns att läsa hos bland andra Victor Bernhardtz och Annie Johansson. Andra skriver intressant om samhälle, äktenskap, kristdemokraterna.

Har Britt Bohlin Olsson fått sparken?

[UPPDATERAD] Britt Bohlin Olsson, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, blir ny landshövding i Jämtland. Det skrev Aftonbladet tidigare i dag, och det bekräftas nu av ett pressmeddelande från regeringen. SVT erfar dock att Bohlin Olsson tvingas lämna sin post. Det sägs ska ha skett påtryckningar från den socialdemokratiska partiledningen. * * * I DN dementerar Britt Bohlin Olsson bestämt SVT:s uppgifter och kallar dem de dummaste hon någonsin hört. Hon säger att hon redan innan erbjudandet om det nya jobbet beslutat sig för att så småningom lämna riksdagsuppdraget. Andra skriver intressant om politik, skvaller, Britt Bohlin Olsson.

Det socialdemokratiska alternativet

[UPPDATERAD] I dag lägger socialdemokraterna fram sitt förslag till alternativ vårbudget. Som brukligt presenteras innehållet först på DN debatt. I artikeln skriver den socialdemokratiska oppositionsledaren Mona Sahlin och partiets ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros att parallellt med att arbetslösheten nu är på väg upp och långtidsarbetslösheten biter sig fast är rekryteringsbehoven fortfarande stora. Man hänvisar till Svenskt Näringsliv som ska ha bedömt att det skedde 90 000 misslyckade rekryteringsförsök bara under andra halvåret 2007. Sahlin och Östros citerar även bemanningsföretaget Manpower som rapporterar att 39 procent av alla arbetsgivare i Sverige har rekryteringsproblem. Och enligt småföretagarbarometern uppger 36 procent av de mindre företagen att de har tackat nej till beställningar på grund av att de inte har fått tag i kompetent personal. Som svar på detta föreslår socialdemokraterna en så kallad Kompetenskommission, med representanter för arbetsgivare i näringsliv och offentlig sektor, för att lösa den akuta arbetskraftsbristen. I sin budgetmotion avsätter s 380 miljoner kronor på tilläggsbudgeten och 1,1 miljard kronor 2009, vilket sägs räcka till motsvarande 7 000 utbildningsplatser redan i höst och 10 000 utbildningsplatser nästa år. Redan tidigare har finansminister Anders Borgs budget av tidningen Fokus betecknats som en tunn soppa. Samtidigt visar en undersökning som Företagarförbundet gjort att mer än var femte småföretagare tycker att företagarklimatet har försämrats sedan regeringsskiftet 2006, och en majoritet anser att det inte har blivit bättre sedan den borgerliga regeringen kom till makten. Socialdemokratin tycks med andra ord ha ett gott läge när det gäller att nu ta initiativet i frågor som traditionellt varit starka grenar för partiet: ekonomin och sysselsättningen. På måndag den 12 maj håller socialdemokraterna ett jobbtoppmöte där det ska diskuteras en ny inriktning på politik för entreprenörskap och näringspolitik, utifrån de förslag jobbrådslaget arbetat fram. Under eftermiddagen träffas sedan den socialdemokratiska partistyrelsen för ett sammanträde som för första gången är öppet för media och – hör och häpna – ackrediterade bloggare. Jag lovar att vara på plats och rapportera. * * * Socialdemokraterna jobbar alltmer offensivt med YouTube, vilket bland annat c-bloggen Bent har noterat. I dag har de slängt upp en kort intervju med Thomas Östros där han kommenterar den socialdemokratiska budgetmotionen: Andra skriver intressant om politik, socialdemokraterna, jobb.

Socialdemokratin och jobben

I en serie intervjuer har jag och Nina Unesi frågat ut ledande socialdemokratiska företrädare om aktuella politiska spörsmål. Frågorna vi ställt har i hög grad kommit från Ninas och mina bloggläsare och intervjuerna har sedan lagts upp på socialdemokraternas YouTube-kanal. Näste person som tar plats i intervjufåtöljen är ingen mindre än Luciano Astudillo, en av de ansvariga för socialdemokraternas jobbrådslag. Dessvärre befinner jag mig på resande fot när intervjun ska genomföras, på onsdag den 7 maj, varför i stället Erik Laakso hoppar in som sidekick till Nina. Trist för mig, men å andra sidan innebär det att jag nu själv kan hitta på frågor som Nina och Erik kan ställa till Luciano. Ta chansen ni också! Andra skriver intressant om socialdemokraterna, jobb, Luciano Astudillo.

Yttrandefrihet i praktiken

I går när jag var ute och promenerade i stan såg jag en liten grupp demonstranter från den nationalsocialistiska Svenska motståndsrörelsen stå och vifta med flaggor med SMR:s tyrruna (en uppvänd pil). Det var ungefär lika många poliser som nazistdemonstranter på plats på norrsidan av riksbron över till riksdagshuset, vilket kan förklaras av att de senare enligt Säpo är att betrakta som ett hot mot demokratin. Betydligt fler människor hade slutit upp på andra sidan riksdagen; hundratals människor med stora banderoller, röda flaggor, skyltar och speciellt upptryckta t-tröjor ropade och visade slagord för OS i Beijing och mot en politisk bojkott. Yttrandefriheten kan i ett demokratiskt land som Sverige ta sig många former. I nazistiska och kommunistiska regimer har det varit sämre ställt med detta. Andra skriver intressant om samhälle, politik, yttrandefrihet.

Svikna löften om öppenhet

Jag har tidigare uppmärksammat hur illa den borgerliga regeringen levt upp till tidigare utfästelser om reformerad och öppnare utnämningspolitik. Nu har också Dagens Nyheter granskat frågan och kommit fram till att bara en tredjedel av de statliga toppjobben annonseras ut. Först några förtydliganden: nej, det var sannerligen inte bättre under den socialdemokratiska regeringen. Det fanns all anledning att se över dessa processer. Och jo, visst är många av de personer som helt utan öppen rekrytering tillsatts av regeringen på diverse poster synnerligen välkvalificerade och hade säkerligen kunna få sina jobb även i konkurrens med andra. Men som DN skriver så var en ny utnämningspolitik en viktig fråga för de borgerliga partierna när de bildade sin allians. En gemensam arbetsgrupp med företrädare för alla fyra partierna skrev en rapport om hur den nya regeringen skulle hantera utnämningarna. Alla lediga toppjobb skulle utannonseras. Riksdagsutskotten skulle få fråga ut kandidaterna innan regeringen beslutade att utse dem. Rekryteringsprocessen skulle vara väldokumenterad och kravprofilerna öppna redan innan ett jobb tillsätts. Men så har det inte blivit. Endast en tredjedel av alla tjänster som myndighetschefer har alltså hittills annonserats ut (i tidningen i dag ser jag att det söks en ny Barnombudsman samt en generaldirektör för Arbetsförmedlingen). Några offentliga utfrågningar av kandidater innan de utses har aldrig skett och processen är långt ifrån så öppen som alliansens arbetsgrupp ville. Problemet för regeringen är offentlighetsprincipen. Utannonsering av tjänster som till exempel generaldirektör, universitetskansler eller offentlig ombudsman innebär en högre grad av öppenhet än man tänkt sig. I och med att ansökningshandlingarna till sådana utannonserade jobb är offentliga kan vem som helst be att få se vilka som sökt dessa jobb. Detta sägs få vissa kvalificerade kandidater att avstå. Det ansvariga statsrådet Mats Odells tjänstemän sägs nu sitta och skriva utredningsdirektiv för att se över om offentligheten kan minskas kring ansökningshandlingar. Och redan tidigare så har regeringen anlitat rekryteringskonsulter vars kontrakt säger att de kandidater de tar fram skyddas av sekretess. Så mycket var utfästelserna om ökad öppenhet värda. Andra skriver intressant om politik, regeringen, rekrytering.

Bloggare för mänskliga rättigheter

Amnesty International uppmärksammar på kampanjsajten Unsubscribe-me på ett otroligt dramatiskt och kraftfullt sätt de övergrepp mot mänskliga rättigheter som används i det pågående ”kriget mot terrorismen”. Se exempel här: Via Bloggtidningen har jag fått veta att det den 15 maj genomförs en världsomspännande kampanj där bloggare uppmanas att ta ställning just för mänskliga rättigheter. Jag hoppas att fler svenska bloggare sluter upp. Andra skriver intressant om samhälle, politik, mänskliga rättigheter.

Oppositionen och opinionen

Nästa vecka är det första maj; en traditionell dag för organisatorisk och politisk kraftsamling för socialdemokratin och arbetarrörelsen. I Stockholm valtalar stadens ledande oppositionspolitiker Carin Jämtin, medan man i Göteborg kan få lyssna till Mona Sahlin. Efter ett smärre dipp i den förra Sifoundersökningen visar dagens mätning från DN/Synovate att oppositionspartiernas ledning över regeringsalliansen nu ökar på nytt. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får tillsammans 56,3 procent mot 40,3 för de fyra borgerliga partierna. Avståndet mellan blocken ökar därmed från 13,2 till 16 procentenheter. Miljöpartiet får stöd av 5,6 procent i den här mätningen, vilket tillsammans med socialdemokraternas 44,8 procent alltså skulle räcka för att få majoritet. Jag nämner detta räkneexempel mot bakgrund av att några miljöpartister, vars tyngd i sammanhanget jag inte kan bedöma, i dag skriver på DN debatt att vänsterpartiets medverkan i samråd mellan miljöpartiet och socialdemokraterna riskerar att försvåra arbetet med en gemensam politisk plattform. Och eftersom Ohly redan tidigare tydligt deklarerat att han säger absolut nej till politiska kompromisser med s och mp före nästa val, så är detta förmodligen rätt väg att gå. Sahlin bör tillsvidare inrikta sig på förhandlingar med Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. Efter valet får vi väl se vilket behov det eventuellt finns av stöd från v för den röd-gröna politiken. Andra skriver intressant om politik, opinion, opposition.

Sabuni står upp för yttrandefriheten

På Dagens Industris debattsida (ej på nätet) skriver integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) att det utredningsförslag om förbud mot könsdiskriminerande och kränkande reklam som presenterats, inte kommer att resultera i någon lagstiftning. ”De inskränkningar i yttrandefriheten som en sådan lag skulle kräva är inte försvarbara ur demokratiperspektiv”, skriver Sabuni bland annat. Detta rapporterar Resumé, Medievärlden och Dagens Media. Den mest klockrena analysen står dock Martin Jönsson i Svenska Dagbladet för. Han konstaterar att ”statens utredningsväsende får [...] ännu en plump i protokollet”, när utredaren Eva-Marie Svenssons arbete ”hamnar i den papperskorg där det var predestinerat att hamna”. Och självklart har han rätt. Det var en utredning som Sabuni inte bett om, inte ville ha och inte trodde på. ”Den som skulle hantera den nya lagen skulle få enorma gränsdragningsproblem och frågan skulle bli utlämnad till ett smakdomstolsaktigt godtycke”, skriver Jönsson. Nyamko Sabuni skriver också att yttrandefriheten i Sverige har begränsningar, men att eventuella missbruk av den ställer särskilda krav på rättsprocessen och att det vore främmande för henne att lägga den typen av ärenden i Marknadsdomstolen. Sabuni gör dock i sin artikel en markering om att hon inte är nöjd med den självsanering näringslivet gör i dag vad det gäller könsdiskriminerande reklam. Och där har hon definitivt en poäng; det är för mig obegripligt att så många marknadschefer är så vårdslösa om sina företags varumärken att de accepterar infantila, sexistiska och allmänt korkade reklamkampanjer. Men, som Martin Jönsson också skriver, så är inte lagstiftning rätt sätt att hantera det. Andra skriver intressant om politik, media, reklam, yttrandefrihet.

Bloggar och reklam

[UPPDATERAD] PR-byrån Mahir, som säger sig röra sig ”lätt mellan den traditionella medievärlden och den digitala”, har i dag presenterat en undersökning om vad det är som gör vissa bloggar – och bloggare – stora; och vad dess läsare gillar och inte gillar. Av undersökningen framgår bland annat att 42 procent av svenska bloggläsare tycker att reklam på bloggar påverkar dessas trovärdighet negativt. Å andra sidan är det lika många som inte tycker att det spelar någon roll att det är reklam i bloggen. Till Dagens Media säger Mahirs vd Fredrik Pallin att sex procent tycker att trovärdigheten ökar med reklam på bloggen. De ser det som en kvalitetsstämpel att annonsörerna vill synas där. Intressant nog rapporteras samtidigt i Dagens Media att Hitta.se nu försöker driva trafik till sin sajt genom blogglänkar. Som betalning får bloggarna biobiljetter. ”Vi ser det som ett tack för hjälpen inte som att vi köper länkar”, säger företagets marknads- och pr-direktör Jennie Sinclair. Med tanke på att sajter stiger i rankning hos sökmotorer som Google om de har många ingående länkar från till exempel bloggar och hög rankning hos sökmotorer värderas extremt högt ur marknadsföringshänseende, så får nog några biobiljetter ses som ett synnerligen snålt ”tack för hjälpen”. * * * Även Svenska Dagbladet uppmärksammar nu Mahirs undersökning. SvD har bland annat pratat med Konsumentverket som uppger att man följer utvecklingen noggrant. En granskning av bloggen Blondinbella sägs redan ha inletts, sedan den anmälts för otillbörlig reklam. Man säger sig också med stor sannolikhet ha anledning att granska fler bloggar i framtiden och undrar retoriskt varför inte bloggar skulle ha samma villkor som andra aktörer på marknaden. Why, indeed. Andra skriver intressant om bloggosfären, bloggar, reklam.

Oengagerade ledamöter?

Med viss regelbundenhet presenterar den ena eller andra nyhetsredaktionen reportage som sägs ska visa att våra folkvalda riksdagsledamöter inte är aktiva i kammaren. Tidigare har man ofta mätt antalet motioner, interpellationer och andra skriftliga aktiviteter som ledamöterna ägnar sig åt. I går presenterade SVT:s Rapport och Aktuellt en mätning av i vilken utsträckning ledamöterna deltagit i riksdagsdebatterna. Mätningen tycks visa att s-riksdagsledamöterna Tone Tingsgård och Sinnika Bohlin inte varit uppe i talarstolen en enda gång hittills under mandatperioden, och Håkan Junholt bara varit det en gång. På den borgerliga kanten så har moderaterna Mats Sander och Kent Olsson bara deltagit i debatten en gång var sedan valet. Och visst, jag förstår den journalistiska vinklingen. Frågan är hur pass relevant den är. Ska vi börja mäta journalistisk aktivitet efter hur många bylines en journalist producerar på ett år? Det är förstås ett sätt att mäta, men det visar inte i vilken utsträckning andra medarbetare bidragit med tankearbete, som bollplank eller researchhjälp. På samma sätt finns det rimligen folkvalda som gör stora insatser genom att vara ute ofta i sina valkretsar och som för fram de synpunkter som framkommer i ledamöternas möten med folk på hemorten till sina partikollegor i Stockholm. Andra riksdagsledamöter är aktiva medialt genom att skriva debattartiklar och sitta med i tv-soffor där de framför sina och sina partiers ståndpunkter. Sedan finns det förstås folkvalda, såväl i riksdagen som i landstings- och kommunfullmäktigeförsamlingar, som inte gör många knop. Men granskningen av dem kräver vassare instrument än de som våra nyhetsredaktioner slentrianmässigt använder. Andra skriver intressant om politik, media, riksdagen.