Musikalisk uppdatering
Under rubriken "Just nu spelas" nere till höger på sidan listar jag lite alternativa sånger att lyssna på i morgon, i stället för de traditionella, innan Förstamajfirandena. |
Politik, samhällsfrågor och mediekritik
Här bloggar Jonas Morian om politik, medier och samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204.
Anonyma kommentarer accepteras inte. Stå för dina åsikter med ditt eget namn. Läs mer!
Under rubriken "Just nu spelas" nere till höger på sidan listar jag lite alternativa sånger att lyssna på i morgon, i stället för de traditionella, innan Förstamajfirandena. |
I morgon är det Första maj och i socialdemokraternas interntidning "Aktuellt i politiken" skriver partisekreterare Marita Ulvskog att "de som vill förvandla Första maj till välmenande vårfester eller ytliga opinionsmätningar" inte kommer att få några hejarop från henne. Som om detta skulle vara det enda alternativet till att år efter år marschera under de röda flaggorna till ljudet av blåsorkestrar. Jag delar inte Ulvskogs entusiasm över traditioner, utan tycker att det är mer angeläget att såväl det socialdemokratiska partiarbetets former som politiska innehåll hänger med sin tid och svarar mot nya generationer väljares önskemål och krav. Årets Förstamajfirande sker mot bakgrund av en tung vinter och vår för socialdemokratin och arbetarrörelsen. Skandaler om fackliga företrädares förmånliga boenden och dubbla arvoden. Hård kritik mot regeringen för hanteringen av tsunamikatastrofen. Avslöjanden om oegentligheter under SSU-ordförandens valkampanj. Uppblåsta medlemssiffror inom ungdomsförbundet. Interna gräl i Stockholms arbetarekommun. Missnöje med partisekreterarens egna feministiska nätverk - vid sidan av ett redan befintligt kvinnoförbund. Och nu senast signaler - om än sedemera dementerade - från Göran Persson om att han kan komma att avgå innan valet 2006. Det finns mer att säga, men denna uppräkning ter sig deprimerande nog. Hur ska då socialdemokratin kunna vända den negativa trenden, få fart på opinionen och vinna valet? Den huvudsakliga lösningen finns förstås att söka i politiken. Socialdemokratin måste åter visa att man är det bästa alternativet för tillväxt, jobb och trygghet. Årets tema på Förstamajknapparna och plakaten i demonstrationstågen är "trygghet och solidaritet". Knappast något upphetsande eller revolutionerande budskap, men antagligen ganska rätt i den nuvarande situationen. Socialdemokratins huvudmotståndare i valet förefaller bli moderaterna, som under Fredrik Reinfeldts ledning skickligt knipit poäng genom att framställa sin politik som attraktiv och valbar även för traditionella s-väljare. Än så länge har det verkliga politiska innehållet bakom Reinfeldts retorik inte skärskådats ordentligt. Förhoppningsvis görs detta i god tid innan valet. Moderaterna har en lång tradition av att vara ett intresseparti för företagare och höginkomsttagare. De har en del att bevisa innan omvandlingen till "Sveriges nya arbetarparti" ska kännas trovärdig. Viktigast för socialdemokratin är alltså politikens innehåll. Men nästan lika viktig är den politiska presentationen. Socialdemokratin har mycket att lära av moderaternas triangulering (en politisk metod där politiska partier "kapar" varandras profilfrågor, läs mer om triangulering här) av socialdemokratiska hjärtefrågor. Därmed inte sagt att man bör göra likadant som moderaterna gjort, men det finns all anledning att ta ett ordentligt grepp om frågor som upprepade undersökningar visar ligger väljarna varmt om hjärtat. Och då borde "arbete" varit ett bättre val av paroll än "solidaritet", som väljarna snarare kommit att förknippa med höjda skatter. Socialdemokratin har varit förvånande dåliga på att kommunicera sitt arbete med Lissabonstrategin och dess effekt för tillväxten. Nästan lika dåliga har man varit på att på ett pedagogiskt sätt visa på sambandet mellan tillväxt och jobb. Inte heller har man på ett tillfredställande sätt svarat upp mot människors oro för brottslighet, för vad som ska hända när man blir gammal och hur barnen har det på dagis och i skolan. När man inte känner trygghet i vardagen minskar förtroendet för den stat man anförtrott ansvaret för polis, kriminalvård, sjukvård, rättsväsende, skola och omsorg. Denna växande förtroendekris måste socialdemokratin ta på allvar och bemöta med såväl politiska krafttag som tydlighet i budskapen. |
Just nu debatterar partiledarna i Riksdagen EU:s framtid. Den hittills bästa kommentaren fälldes av Maud Olofsson:"De enda sociala turister vi sett är de svenskar som söker tandvård i Lettland." |
Häromdagen skrev jag om socialdemokraternas satsning på en ny medlemstidning, "Aktuellt i partiet". I går fick jag hem den. Och den var verkligen inte bra. Jag hade förväntat mig en tidning som till skillnad från dess föregångare, den parodiskt betitlade "Samtal", skulle fokusera mer på dialog med vanliga partimedlemmar, uppmärksamma gräsrotsarbetet inom den socialdemokratiska rörelsen och - som namnet på tidningen antyder - aktualiteter. På omslaget uppmanas läsaren sluta upp på första maj, och inne i tidningen får vi läsa vad några av våra ministrar ska förstamajtala om. Men inga tider, ingen praktisk information om arrangemang. Att sedan en klar majoritet av alla avbildade och citerade personer i "Aktuellt i partiet" är eller har varit statsråd får åtminstone mig att undra om inte "Aktuellt i regeringen" varit ett bättre tidningsnamn? Läs gärna också Magnus Ljungkvists kommentarer om den nya tidningen. |
...på stadens gator som en vanlig man. Och i bland träffas bloggare i den fysiska verkligheten. I går var ett sådant tillfälle. Urban Lindstedt skriver på sin Sblogg om ett möte han, jag, Michael Silkesjöö och Magnus Ljungkvist hade tillsammans med riksdagsledamöterna Anders Bengtsson (som skriver om vårt möte här) och Karin Åström. Vi pratade om den framväxande socialdemokratiska bloggosfären, teknik och vikten av att socialdemokratin tar bloggande på allvar. Jag ser fram emot fler sådana möten och hoppas att vi kan inspirera fler sossar att börja blogga. För att citera Magnus så sprider sig förhoppningsvis nu ringarna på vattnet och inom kort kan vi ha många aktiva socialdemokrater "som debatterar och gör sina värdringar synliga, även ute i cyberrymden". |
Jag såg TV4:s dokumentär "3325 dagar av makt" om Göran Persson i går (hittar den inte på nätet) och kan konstatera att den bjöd på en kavalkad av människor med många uppfattningar om Göran Persson som person, partiledare och statsminister. Det var mycket kritik, men också ett och annat lovord. När kritiken om att socialdemokratin går näringingslivets ärenden och bedriver högerpolitik kommer från vänsterpartister som anser sig ha tolkningsföreträde om vad socialdemokratisk politik är, då väger den dock i mina ögon väldigt lätt. Ja, jag syftar på Åsa Linderborg. I kväll sänder TV4 en uppföljning, Malou von Sivers intervjuar Göran Persson som då får chansen att bemöta kritiken som riktades mot honom i gårdagens dokumentär. |
En av mina favoritkrönikörer, Yrsa Stenius i Aftonbladet, skrev i går ett intressant inlägg i diskussionen om nedleddningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet. Hon skrev bland annat att musiker "får väl i fortsättningen förbereda sig på att det inte blir på skivförsäljning de förtjänar sina stora pengar, utan på konserter som kan dra masspublik när miljoner lyssnare vill se sina piratkopierade favoriter live". Detta är förstås inte aktuellt för alla artister och kompositörer. Men jag inbillar mig att Internet torde vara ett fantastiskt forum för musiker och andra, som ännu inte fått ett fett skivkontrakt och drar in massvis med stålar på turnerande och t-shirtförsäljning, att överhuvudtaget nå ut till en publik och bli efterfrågade. Jämför den metoden med det klassiska nedsmusslandet av demokasetter mellan idolernas plattor i skivbutiken, eller de tröstlösa påstötningarna hos skivbolagen och musikskribenterna. Internet är oslagbart som metod att nå ut till potentiell mångmiljonpublik. |
I Journalisten rapporteras att partisekreterare Marita Ulvskog är missnöjd inte bara med den borgerliga hegemonin i svenska medier, hon har också synpunkter på partiets egen press. I morgon utkommer därför partiets medlemstidning "Samtal" i nytt format, med ny layout och under nytt namn: "Aktuellt i partiet". Marita Ulvskog, som också är tidningens ansvarige utgivare, säger att syftet med "Aktuellt i partiet" är att förbättra kommunikationen till medlemmarna, och att tidningen är en första del i den processen. Jag antar att den nya tidningen ska fungera som komplement till "Aktuellt i politiken", som är en intern socialdemokratisk partitidning som man måste betala extra för att prenumerera på. Fast jag saknar fortfarande satsningen man gjorde med medlemsmagasinet "Jalmar"... |
Jag läser i Dagens Media att Feministiskt initiativ, Fi, jagar sponsorer för att kunna driva en valkampanj. Man betonar dock att man vill ha sponsorer "som inte ställer motkrav" och på så sätt inverkar på deras politik. Det här känns som en intressant öppning för företag med ett och annat att skämmas för i historien att kunna köpa sig lite feminstisk trovärdighet (?) genom sponsring. Eller kanske inte. |
[UPPDATERAD] Harry Amster skrev i går i Svenska Dagbladet en väldigt bra artikel om nedladdning av musik över Internet och skivbolagens långsamma reaktioner över den tekniska - och kulturella - utveckling som skett de senaste åren:”Skivförsäljningen i Sverige har minskat med 33,6 procent sedan 2001 och nedgången har varit stor över hela världen, även om albumförsäljningen tagit fart igen i stora skivländer som Storbritannien och USA. Det handlar naturligtvis om många miljarder dollar som de hemliga skivbolagen förlorat på grund av den minskade försäljningen. År 2000 såldes i USA cd-skivor för 13,2 miljarder dollar eller 93,6 miljarder kronor och fyra år senare var värdet nere i 11,4 miljarder dollar, 80,8 miljarder kronor.” Samtidigt ökade den digitala försäljningen av låtar 2004 tiofaldigt med över 200 miljoner nerladdade låtar på de fyra största marknaderna: USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Det är en fullt rimlig utveckling. I dag betalar vi skivköpare för digitalt paketerad musik pressad på små plastskivor som många av oss ändå, när vi väl burit hem plastskivan från butiken, omvandlar till mp3-format. I Dagens Nyheter i dag säger ”fildelarpiraten” Markus Nieminen: ”Det kostar pengar att tillverka cd-skivor och att transportera dem runt jorden. Distributionskostnaden för en digital poplåt är noll kronor. Varför ska jag då betala när musiken finns där gratis både på radio och på nätet? ” Veckans Affärer (kräver inloggning) gjorde för en tid sedan en genomgång av den svenska popgruppen Kents affärer. Så här ser det ut: Antal sålda skivor: 1 330 000 Det betyder att andra än Kent får en väsentligt större bit av kakan än Jocke Berg och de andra i bandet, som skriver och framför låtarna. Men det betyder också att Kent drar in närmare 100 miljoner kronor bara på sina turnéer och sin t-shirtförsäljning - betydligt mer än vad de får sina sålda skivor. Hur är det Jocke sjunger i ”Dom andra”? ”Sälj dig, sälj dig dyrt” och ”priset vi betalat för att klassas som elit var att vi blev som dom andra”. Björn Sundin, som skrivit en kommentar på detta inlägg, skriver nu på sin egen blogg om lagen som gör det olagligt att kopiera skivor och filmer och annat - till och med för privat bruk. En motståndsrörelse tycks vara på gång. |
I dag har jag varit i Falköping och föreläst om bland annat opinionsbildning och lobbying. Har följaktligen tillbringat större delen av dagen på tåg och har hunnit läsa en hel del. De två böcker jag läste var både väldigt olika men också lika: Sandra Lövs "Tonårsbruden: Lexikon" (ETC förlag) och Carsten Palmaers "Liten ordlista för nusvenskar" (Ordfront pocket). Bägge böckerna är en slags lexikon eller ordböcker där författarna ger högst personliga förklaringar av ord och uttryck. Oftast är det väldigt roligt och ibland tänkvärt. Ett exempel ur "Tonårsbruden: Lexikon": "Cancerrisk - Praktiskt taget allt kan ge dig cancer. När kvällstidningar har löpsedlar om olika saker som ger cancer så kan du ta det med en nypa salt (för mycket salt kan dock ge cancer), för jag tror att det är lika stor risk att man får cancer av chips som att man får cancer av Expressen." Ett annat exempel ur samma bok: "Pensionärer - Gamla människor som har betalt för att vara gamla ända tills dom dör." Tonårsbruden är, och det är viktigt att påpeka, en fiktiv karaktär, skapad, skriven och framförd av Sandra Löv. Tonårsbruden kan man höra vardagsmornar i P3:s "Morgonpasset". Tonårsbruden har dessutom en egen webbplats. Carsten Palmaer är dock inte fiktiv, utan en högst verklig författare och dramatiker. För mig främst förknippad med Fria Proteatern, men för andra kanske känd för de texter han skrivit åt tv-programmet "Lorry". Palmaers texter i "Liten ordlista för nusvenskar" är ofta längre och inte lika citatvänliga som Sandra Lövs, men här kommer ändå ett exempel: "Godhet -en - positivt men osexigt begrepp, motsatsen till ondska. Det mest rationella sättet att försäkra sig om att Godheten alltid segrar är att bestämma sig för att det som segrar alltid är det Goda." Och ett exempel till, för rättvisans skull: "Politisk mognad - förmågan att uppröras mer av marginalskattehöjningar i Sverige än av massiva bombningar i fattiga länder." Tonårsbruden och Carsten Palmaer har väldigt olika perspektiv på tillvaron, men med humor och snygga tasksparkar levererar de två utmärkt kompletterande böcker för den som vill förnöja en tågresa mellan Stockholm-Falköping och tillbaks. |
Jag läser i Sydsvenska Dagbladet att Sverigedemokraternas och andra invandringsfientliga organisationers planerade kupp mot Skattebetalarnas förening misslyckades. 1000 personer hade kommit till föreningens årsmöte, som enligt Sydsvenskan blev väldigt livligt. När det var dags för styrelsevalet så lades 721 av 989 röster på valberedningens förslag, som alltså vann med ungefär två tredjedelar av rösterna. Vilket tyder på de främlingsfientliga ändå mobiliserat oroväckande väl. |
[UPPDATERAD] Dagens Nyheter i dag rapporterar bland annat om två tecken på att allt inte heller är frid och fröjd inom den politiska högern. Jag är ändå inte skadeglad, då det är främlingsfientliga krafter som är i uppseglande. I dag håller Skattebetalarnas förening årsmöte i Malmö. Både Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna kommer vid mötet försöka ta över den anrika föreningen i syfte att förvandla den till en kamporganisation mot den svenska invandringspolitiken. Via Johan Norbergs blogg hittar jag en uppmaning från Expressens Marie Söderqvist om att komma på årsmötet och rösta på henne för att "förhindra att fel personer väljs in i styrelsen". Marie Söderqvist skriver i ett vällovligt syfte, men det säger någon om Skattebetalarnas förening att alternativet till att gå på årsmötet enligt Söderqvist är att ägna dagen åt "båten, trädgården och sommarhuset". Sånt som de flesta skattebetalare har... Under Kristi himmelsfärdshelgen väntas en ordförandestrid inom Kristdemokraternas ungdomsförbund stå mellan Charlie Weimers, som sägs tillhöra högerfalangen och har en bakgrund inom det konservativa och främlingsfientliga nätverket Engelbrekt , och Ella Bohlin som sägs vara mer liberal. Magnus Ljungkvist skrev för en tid sedan ett bra inlägg om dessa två. Med moderater som den senaste tiden skickligt positionerat sig för att locka röster från socialdemokraterna, ett centerparti som känns allt mer liberalt och allmänborgerligt, ett folkparti som i utspel efter utspel vill ha hårdare krav på invandrarare och flyktingar, samt ett kristdemokratisk parti som känns fullständigt anonymt, står fältet öppet för främligsfientliga krafter att för första gången på länge kunna ta plats i riksdagen. |
Jag har sett över länklistan lite grann och kompletterat med framför allt ett antal sossar som jag gärna stöttar i sitt bloggande. Det betyder inte att alla jag länkar till är sossar. Däremot är de alla intressanta. Och när jag ändå var i farten så har listan "Soundtrack" fått byta namn till "Just nu spelas" och där kan man se vilka mp3:or jag spelar mest flitigt just nu, ungefär. |
Ska de interna grälen inom s aldrig ta slut? I dag skriver Samuel Stengård, förbundssekreterare för Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater, i SvD en replik till Morgan Johanssons artikel häromdagen. Stengård skriver bland annat att han "som kristen socialist och aktiv inom Broderskapsrörelsen, blir ledsen" /.../ "över den trångsynthet och den bisarra retorik som Morgan Johansson för". Stengård anser att Johanssons sammankoppling av "förföljelse av homosexuella och spridning av hiv/aids med religiösa friskolor i Sverige är bisarr". |
[UPPDATERAD] Gårdagens Observerseminarium på Münchenbryggeriet var mestadels intressant och givande. Bäst var nog Lottie Knutsons inledningsföreläsning om hur Fritidsresor arbetade i samband med tsunamikatastrofen. Jag blev rejält imponerad av deras krisberedskap och -arbete. Näst bäst var nog en dragning av Nicklas Lundblad om den svenska bloggosfären och varför man bör ta bloggandet på allvar. Nicklas har varit hygglig nog att lägga upp åhörarkopior av sitt föredrag. |
I dag ska jag på seminarium i regi av Observer större delen av dagen. Det blir föreläsningar med bl a Lottie Knutson om hennes erfarenheter från tsunamikatastrofen samt föredrag om "storyselling", pr och mediearbete. Inte mycket tid till bloggande, således. Man har ju ett jobb att sköta också. |
Hade egentligen inte tänkt att skriva om den nye påven, men nu har andra skrivit sådan bra saker att jag känner mig tvingad att åtminstone tipsa om dem. Michael Silkesjöö skriver på sin blogg om två artiklar i tidningen Stockholm City varav den ena handlar om unga killar utan potensproblem som använder Viagra för att imponera på sina sexragg, och den andra om den svenska biskopen i katolska kyrkan, Anders Arborelius, som i en intervju om den nye påven säger att "Ungdomar idag är fångar i den fria sexualiteten men jag tror de längtar efter äkta trohet, kärlek och djupare mänskliga relationer". Peter Dahlgren skriver att påven under sin tid som kardinal inte precis varit känd för "att han vill rädda liv med hjälp av kondomer, eller att män och kvinnor ska åtnjuta samma möjligheter och rättigheter". Magnus Ljungkvist tipsar om en mycket bra artikel i SvD där Morgan Johansson kritiserar religionens inblandning i politik. Denna artikel kommenteras i sin tur av kristdemokraten Torsten Lindström som går till frontalangrepp på Johansson. Och ja, rubriken på detta inlägg kommer från en låt av det gamla punkbandet KSMB. |
Det var väl bara en tidsfråga innan medielogiken skulle börja rikta uppmärksamheten mot andra socialdemokratiska tungviktare som under sin SSU-tid undertecknat ansökningar om medlemsbaserade bidrag. Nu har Dagens Nyheter grävt fram protokoll från Pär Nuders tid som ordförande i mitt gamla SSU-distrikt, Stockholms län. Jag var själv inte aktiv i lenet (som distriktet kallas, med just den stavningen) under den tid som DN granskat (1986-1987), men det känns inte alldeles osannolikt att det rapporterats in fler medlemmar än som faktiskt betalat medlemsavgiften. Det var en tid av tävlan i medlemsvärvning där 14-, 15- och 16-åriga SSU:are hetsades till att tolka sina kompisars svar på frågan om de ville gå med i SSU välvilligt. Jag kan inte påstå att jag var vare sig ärligare eller oärligare än någon annan när jag själv aktiverade mig i SSU i Huddinge och lenet några år efter den period DN granskat. Här, här och här har jag tidigare skrivit om bidragsskandalerna i SSU och min syn på dem. På sin blogg kommenterar Stig-Björn Ljunggren i dag avslöjandendena med att "Maktkampen inom socialdemokratin har nu skruvats upp ett varv" och att "Nu försöker de sätta kniven i Pär Nuder med avslöjanden om hur det medlemsfuskades i SSU på åttiotalet". |
[UPPDATERAD] TT var först. Därpå hakade flera medier på det Göran Persson sagt vid en pressträff efter en utfrågning i KU i dag, om när han tänkt lämna besked om sin avgång. I Aftonbladets rapportering sammanfattades det Persson sagt med att han "funderar på att avgå". Snabbfingrade bloggaren Magnus Ljungkvist kommenterade redan vid 15-tiden det hela med att retoriskt undra om det inte vore bättre om socialdemokratin i stället koncentrerade sig på att regera landet. Magnus noterar också att det verkar "lite väl klantigt att göra detta utspel dagen efter att Wallström meddelat att hon inte kandiderar" (mer om detta här). En statstjänsteman som önskar vara anonym undrar varför man inte bara låser in den socialdemokratiska partistyrelsen i något stort rum på partihögkvarteret "68:an" och låta dem rösta om ny partiordförande tills någon fått majoritet. Sedan kan de elda blött granris i en papperskorg på taket för att meddela omvärlden sitt val. Dagen efter detta skrevs publicerade humorsajten boyahed.com en artikel på liknande tema. |
På sin Sblogg skriver Urban Lindstedt att en intervju med honom (som i en längre version tidigare publicerats i Stockholms-Tidningen) om socialdemokratiska bloggare nu finns att läsa på tidningen Aktuellt i Politikens webbplats. Urban har vänligheten att nämna mig, Magnus Ljungkvist (uppmärksammad i Aftonbladet) och Peter Dahlgren som exempel på "riktigt bra socialdemokratiska bloggare". Tack och bock. |
[UPPDATERAD] I går morse kommenterade jag Margot Wallströms debattartikel i Aftonbladet och på flera håll har i går och i dag debattartikeln uppmärksammats. I DN skriver Henrik Brors att beskedet om att hon inte är partiledarkandidat "är ytterligare en demonstration av lojaliteten mot partiet" samt konstaterar att "oddsen för att hon någonsin ska bli partiledare minskat". Ett TT-meddelande refererar till en rundringning Sekomagasinet nyligen gjorde bland Sekos avdelningsordförande. Då visade sig 62 procent vilja att Göran Persson skulle avgå och 80 procent att han ersätts av Wallström. PM Nilsson i Expressen spekulerar i att beskedet från Wallström nog ändå inte ska tolkas så definitivt, eftersom "Margot Wallström skulle aldrig tacka nej om rörelsen verkligen ville ha henne". På sin blogg skriver Michael Silkesjöö att Wallström "har en ledarstil som både partiet och Sverige behöver". Peter Dahlgren skriver att en ny partiledare för socialdemokraterna inte "ska utses genom opinionsundersökningar i Aftonbladet" och att det är "dålig föreningsdemokrati att ta mediavägen". |
I dag har jag genomgått den andra omgången provtagningar och förefaller tillräckligt frisk och på andra sätt lämpad nog att delta i Södersjukhusets hiv-vaccinationsprojekt. Det innebär att jag kommer att injiceras med ofullständigt dna från ett hiv-virus för att mitt immunförsvar ska utveckla antikroppar mot hiv. Processen är ofarlig och jag kommer inte att få hiv. Däremot kan jag i dagens enklare hiv-tester förefalla hiv-positiv, eftersom testerna bara söker efter förekomsten av antikroppar - vilket normalt bara hiv-smittade personer har, om än inte tillräckliga för att bekämpa viruset. Varför gör jag då det här? Jag är själv, som heterosexuell, icke-missbrukande, monogam man av nordeuropeisk härkomst, absolut ingen riskgrupp. Ändå känner jag två personer som dött av hiv/aids. Och jag vill göra en insats för den mänskliga katastrof som hotar hela generationer av människor i stora delar av Afrika. Även i Sverige finns det fortfarande risk för spridning av hiv, något den statliga hiv/aids-utredningen 2004 under Anders Milton visar. Det finns strukturella brister i det förebyggande arbetet och det behövs fortsatt statligt stöd och engagemang. Om detta skriver Karin Stenqvist (biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen) i Göteborgs-Posten i dag. Deltagandet i testet är en liten uppoffring för mig: obehaget att få några injektioner, lämna blod och genomgå ett antal undersökningar, samt avstå från att skaffa barn under de nio månader testet pågår (för att garantera att mina antikroppar inte förs vidare). Allt detta väger lätt mot hoppet om att kunna bidra till att få fram ett vaccin mot en fruktansvärd sjukdom. Regelbundna rapporter från testet kommer att följa. |
Margot Wallström skriver på Aftonbladet Debatt i dag att hon inte vill bli partiledare efter Göran Persson. Formuleringar som "Jag är inte kandidat till partiordförandeskapet" och "Jag vill inte vara med i spekulationerna" förfaller tämligen definitiva. Lena Ag, gammal väninna och i dag pressansvarig vid EU-kommissionen, säger att Wallström "tvingades göra detta för att få slut på spekulationerna" och tillägger att ingen "har påverkat henne utan hon har skrivit det helt på egen hand". Aftonbladets Lena Mellin konstaterar i en analys att det finns många skäl för Margot Wallström att sätta ner foten med en duns, varav det mest uppenbara är "att hon faktiskt inte vill". Jag har tidigare spekulerat om vad som skulle krävas för att överhuvud taget göra Walllström "spelbar" som partiledarkandidat. Det här utspelet förändrar egentligen inte förutsättningarna. Socialdemokraterna, och för den delen även andra svenska partier, har ju som bekant tidigare valt till ordförande folk som innan bedyrat att de inte var intresserade av jobbet. Lena Mellin skriver att "smicker och beröm kan förvrida huvudet på den mest principfaste", samt att:"Den som framstått som den mest uppenbara kandidaten har sällan eller aldrig blivit s-ledare. Tage Erlander var liksom Ingvar Carlsson och Göran Persson otippade. Sedan andra världskriget har bara en förhandsfavorit utsetts - Olof Palme." |
I DN Kultur i dag (inte på nätet) intervjuas Shane Smith, en av tre grundare och ägare till Vice Magazine. Dagens citat, om det amerikanska republikanska partiet och mediesitutionen i USA, kommer från honom:"Det intressanta är att republikanerna har lyckats med en otrolig sak. De pratar om 'liberala medier' som något ont. Men medierna i USA ägs av fyra företag som är så konservativa som någon kan vara. Vad de säger är egentligen att 'liberal' är ett ont ord, att det är detsamma som kommunism. Och när någon medieuppstickare går emot dem så är denna kommunist. Det är ju genialt egentligen." |
På måndag har Publicistklubben årsmöte, och i anslutning till det frågas Ardalan Shekarabi ut om hur han upplevt skriverierna om hans SSU-ordförandekampanj, uppblåsta medlemssiffror och annat under vintern och våren. Därefter blir det paneldiskussion med bl a Maria Abrahamsson (ledarskribent, SvD), Lena Askling (ledarskribent, Aftonbladet), Henrik Brors (chef för DN:s politikredaktion) och Eric Sundström (ordförande, S-studenter) om huruvida det pågår ett mediedrev mot socialdemokratin, som Marita Ulvskog tycks mena, eller inte. Själv har jag varit ganska skeptisk till sådana påståenden. Det är självklart att ett regeringsparti ska granskas hårt, och har man suttit vid makten så länge som socialdemokratin så är det inte konstigt att det på sina håll finns saker att granska extra noga. Men när jag hörde Mats Knutson kommentera vårbudgeten i SVT:s Aktuellt så var det påtagligt vilken kritisk ton som präglade nyhetsrapporteringen och analyserna. I Socialdemokratiska pressföreningen diskuterar vi för närvarande att ha ett möte om opinionsjournalistik med inbjudna gäster - inte ledarskribenter - för att diskutera de politiska analyser som blivit allt vanligare på nyhetsplats i svenska medier. Det lär bli ett spännande möte. |
Annika Billström talar ut i dag ut i Metro, City och DN om den jobbiga tid hon gått igenom sedan hon i medierna berättade om - vad hon uppfattade det som - konspirationerna mot henne bland socialdemokratiska partivänner. Magnus Ljungkvist skrev ett debattinlägg i Expressen om striderna i Stockholms arbetarekommun och skriver i dag på sin blogg att de intervjuer och analyser som publicerats i dagens morgontidningar "inte gör det lättare att hitta ett lyckligt slut på denna historia". Jag instämmer åtminstone i slutsatsen: "Den som lever får se". Tidigare inlägg om detta här och här. |
[UPPDATERAD] Resumé uppmärksammar att Göran Persson i NSD kallat Länstidningens behandling av Peter Swedenmark för "skandal". Skriv på uppropet! Passa för övrigt också gärna på att skriva en kommentar till Erik Hörnfeldts Journalisten-krönika. Tidigare inlägg om Peter Swedenmark: "Skandalös uppsägning av Swedemark", "Socialdemokratiska ledarskribenter", "Tillfällig lösning för Länstidningen", samt "Socialdemokratisk dagstidning". |
Flera medier, däribland Svenska Dagbladet, har uppmärksammat pressmeddelandet från Centrum mot Rasism där det (två veckor efter 1 april) påstås att den nya glassen Nogger Black "är smaklös med rasistisk anstrykning". En av de roligaste kommentarerna fäller Mattias Svensson i Smedjan: "Jo, det finns folk som är dumma nog att tro att en lakritsglass som är svart och heter black därför är rasistisk. Den heter dessutom nogger (en glassort som med annan smak funnits länge) vilket skulle kunna förväxlas med 'nigger'. Åtminstone av människor som hör 'djävulsbudskap' när de snurrar en hårdrocksskiva baklänges." |
De danska socialdemokraterna har valt en ny ordförande (tack, Ulf, för tipset). Det blev Helle Thorning-Schmidt, vilket förutom att innebära en ordentlig föryngring också är landets första kvinnliga s-partiledare. Olle Svenning i Aftonbladet sammanfattar valet ganska väl: "Thorning-Schmidt, flott, världsvan, europeisk och akademisk ställdes mot partiets evige partiledarkandidat Frank Jensen, beprövad minister, förankrad i facket och stödd av partiets legendarer Anker Jörgensen och Svend Auken. Tydligare kunde inte den gamla klichén om förnyelse mot traditioner bli." Helle Thorning-Schmidt har tidigare varit Europaparlamentariker, och i likhet med många andra framgångsrika europeiska politiska profiler har hon studerat på Collège d'Europe. Andra tidigare studenter är socialisten Manuel Marín som var EU-kommissionär mellan 1986-1994, den finske kristdemokratiske Europaparlamentarikern Alexander Stubb (140 000 personvalskryss...), kommissionens generalsekreterare David O’Sullivan samt FN:s vice generalsekreterare Louise Fréchette. En annan tidigare student har också en del att säga om Collège d'Europe. Helle Thorning-Schmidt är en spännande och "ny" slags politiker som förmår kombinera sitt engagemang för det danska folkets bästa med en genuin tro på EU och Europatanken. I den svenska politiken verkar dock inte en gedigen utbildning och internationell erfarenhet vara en merit på samma sätt som det är i många andra europeiska länder. I synnerhet verkar inte EU-erfarenhet och -expertis vara något större plus. Samtidigt har Olle Svenning en poäng när han skriver: "Det ser illa ut för Persson medan ljuset lyser över Margot Wallström. Aningen paradoxalt: Folket önskar en ledare vars EU-åsikter kraftigt avviker från folkets." Vid sidan av Helle Thorning-Schmidts meriter är det anmärkningsvärt att hon valdes genom en medlemsomröstning på Internet. I en tid där de politiska partierna har allt svårare att locka människor till möten och att engagera sig att ta uppdrag så är det viktigt att pröva nya vägar. Valdeltagandet var högt, bortåt 90 procent, något som kan jämföras med Journalistförbundet i Sverige som nyligen lät sina medlemmar välja kongressombud på Internet. Bara 6 procent utnyttjade sin rösträtt. |
Man borde väl egentligen inte skratta åt sånt här, men Aftonbladets artikel om utpressningskampanjen "Save Toby" är så absurd att den mest blir komisk. Om det sedan är den anonyma lustigkurren som ligger bakom sajten eller människorna som donerat stora pengar för att rädda kaninstackaren som är de mest komiska i sammanhanget är en annan fråga. |
I tidningen Attentions senaste nummer stylar Camilla Thulin om partiledarna, eller egentligen fotomodeller som försetts med tecknade masker föreställande dem. Redan tidigare har ju Thulin gjort ett lyckat jobb med folkpartiledaren Lars Leijonborg under den förra valrörelsen. På fem sidor räknas övriga partiledare upp: Göran Persson, Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Göran Hägglund och... Gudrun Schyman? Att det är Lars Ohly som sedan 2004 leder vänsterpartiet tycks helt ha undgått Attention. Vilket är synnerligen komiskt med tanke på att chefredaktör Pontus Schultz skriver i tidningens ledare att man gör allt "för att du ska hänga med i just trender, från politiska och samhälleliga till mode och konsumtionstrender". Schyman benämns dessutom "vänsterpartisten", så någon förtida upphöjning till partiledare för Feministiskt initiativ tycks det inte heller handla om. Att miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand inte ens fick vara med kan väl knappast tolkas annorlunda än att Camilla Thulin betraktade dem som omöjliga att styla om. |
Jag mår fysiskt illa av reportage som "Lyxsegmentet" i DN:s söndagsbilaga (inte på nätet). Inte för att det är dålig journalistik. Reportaget är tvärtom välskrivet och av allmänintresse. Men människorna som skildras och uttalar sig tycks ha en verklighetssyn ljusår från min och - misstänker jag - de flesta andra medborgares. Huvudpersonen i reportaget är vd för ett tidningsföretag (som jag inte har någon lust att göra reklam för) vars publikation endast skickas till personer med antingen en förmögenhet på minst 5 miljoner kronor eller en årsinkomst på 900 000 kronor. Häromdagen handlade tv-programmet Dolce Vita också om detta företag och "vip-folket" de vänder sig till. Själv klarade jag av titta på c:a 5 minuter av programmet innan jag fick nog. Vad är det för fel i huvudet på människor som, antar jag, på fullaste allvar undrar varför inte Göran Persson kommer när han blir inbjuden till företagets mingeltillställningar? "Han borde komma och hylla de här människorna", säger vd:n i DN-reportaget. Uppenbarligen har hon aldrig hört Persson med glöd tala om hur mycket han sett klassamhället med egna ögon och hur mycket han hatar det. |
Svenska Dagbladet rapporterar att SSU:s ordförande Ardalan Shekarabi, som har lett SSU sedan 2003, avgår på kongressen i sommar. Det är ett begripligt och helt riktigt beslut. Ardalan har, rättvist eller ej, allt för mycket kommit att förknippas med bidragsfiffel och mygel med medlemssiffror. SSU behöver, som han påpekar, en nystart. Artikeln i SvD är för övrigt intressant eftersom den är en av de få som konstaterar att fusket med medlemssiffror förvisso kan ge högre bidrag "men har framför allt berott på att falangerna ville skicka så många ombud som möjligt till SSU-kongresserna där slagen har utkämpats". Magnus Ljungkvist har en bra kommentar om avhoppet. |
[UPPDATERAD] Jag blev intervjuad i Pressens Tidning med anledning av det som skett på Länstidningen i Östersund. Frågorna handlade mycket om socialdemokratins mediepolitik, eller brist på sådan. Tidningen ville också veta hur Socialdemokratiska pressföreningen såg på bland annat Marita Ulvskogs uttalanden om sitt intresse för "samarbeten med tidningar, radio och tv". Eftersom dagstidningar fortfarande är de flesta svenskars huvudsakliga informationskälla om samhällsfrågor, så borde det socialdemokratiska partiet, LO och närstående folkrörelser snarast skrapa ihop ekonomiska resurser i en stiftelse som kan driva en självständig, rikstäckande dagstidning med en socialdemokratisk ledarsida. Visst, Aftonbladet finns och innebär en motvikt till den borgerliga hegemonin – på ledarplats och i kultursidorna. Men det övriga innehållet i tidningen påverkar knappast opinionen positivt, utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv. Vi behöver inte ett nytt partiorgan, men den i det närmaste borgerliga hegemoni som råder på dagstidningsområdet i Sverige i dag är inte acceptabel. Det behövs motvikter. Det behövs en annan nyhetsvärdering. Och det behövs nu. Självständigheten är viktig då såväl det socialdemokratiska partiet som LO har visat sig vara motvilliga och föga kompetenta tidningsägare. Det är också angeläget att en ny socialdemokratisk dagstidning inte upplevs som partipropaganda. Därav tanken om att tidningen ägs av en fristående stiftelse, där förvisso styrelseledamöter kan komma att hämtas från partiet och LO, men där en majoritet bör utgöras av kompetenta tidningsmakare med publicistisk erfarenhet. Det bör kanske påpekas, eftersom jag är osäker på hur väl det framgår av artikeln i Pressens Tidning, att det här är mina privata uppfattningar. Socialdemokratiska pressföreningen har inga fullt så konkreta idéer om hur socialdemokratiska röster i det svenska medielandskapet ska tryggas. |
I går fick jag ett brev från SSU som sa att man "bestämt sig för att göra en översyn av sitt medlemsregister" och därför skrev till mig för att kolla om jag fortfarande ville vara medlem. Jag har hunnit fylla 33 år och borde nog inte vara med i ungdomsförbundet längre. Men jag är gärna kvar i studentföreningen Societas, som dock genom att vara en del av det socialdemokratiska studentförbundet S-studenter är kollektivanslutet till SSU. Av brevet framgick det inte vad som skulle hända om jag kryssade i rutan "Jag önskar inte vara medlem i SSU". Hade jag då kryssat ur mig ur Societas, eller bara ur SSU-förbundet? Inte heller fanns det något telefonnummer dit undrande SSU:are kunde ringa. Sedan kan man också ifrågasätta själva förfarandet med att det ska krävas en aktiv handling för att gå ur medan ett passivt underlåtande av att betala in medlemsavgift inte har någon betydelse. Själv tänker jag fortsätta betala medlemsavgiften till Societas - men hoppas att mitt medlemskap inte bidrar till att ge SSU stöd från Ungdomsstyrelsen. |
[UPPDATERAD] I dag uppmärksammar även tidningen Stockholm City den pågående konflikten inom socialdemokraterna i Stockholm. I helgen hålls arbetarekommunens årsmöte då bland annat ett valutskott ska väljas, som ska förbereda faställandet av listorna inför valen 2006. Dessutom ska motioner till partikongressen behandlas. Den stora frågan riskerar dock komma att handla om makten i Stockholms stadshus och om Annika Billström fortfarande har partiets förtroende. Även Aftonbladet uppmärksammar Annika Billström och dramatiken som kan komma att bli på Stockholms arbetarekommuns årsmöte i helgen. Och i Metro säger S-kvinnors ordförande Nalin Pekul att konfliterna handlar om "en kamp mellan två olika kulturer: en som står för öppenhet, riktig demokrati, och en annan som handlar om slutenhet, mygel och valfusk". |
Svenska Dagbladet skriver om att den saligen insomnade påven Johannes Paulus II gör comeback i jordelivet – som superhjälte. I en ny colombiansk serietidning bekämpar påven med hjälp av en antidjävulsslängkappa och ett par kyskhetsbyxor Satan. Till sin hjälp som "coacher" får Super-Påven serietidningslegenderna Läderlappen och Stålmannen som visar honom hur man bäst bekämpar ondskan. (Tack för tipset, Pia!) |
Tidningen Journalisten meddelar att Per Åhlström, tidigare chefredaktör på Nya Norrland och verksam som konsult i Härnösand, anställts som vikarie på ledarredaktionen efter den uppsagde Peter Swedenmark. I sin första artikel skriver Per Åhlström varför han ställer upp, trots att en lång rad s-tidningar klargjort att de tänker vägra leverera material till LT - i protest mot behandlingen av Swedenmark. |
Det är inte ofta jag helt håller med Dick Erixon, men i ett inlägg han skrev igår slår han verkligen huvudet på spiken om vad som egentligen hände på Feministiskt initiativs presskonferens. Jag citerar:"Det räcker med att viska 'feministparti' så rusar samtliga journalister i landet iväg till presskonferens och fyller alla nyhetssändingar med rapporter, även om det för femtielfte gången INTE bildas ett feministparti. Så ock idag. Gudrun Schman och gänget har bildat en förening, med vad jag kan förstå 15 medlemmar. Om man ställer upp i valet är inte bestämt. Vilken världssensation!" Också Stina gör en ganska klockren analys på sin blogg: "Likt frikyrkoungdomar hade de alla ett saligt leende på läpparna, alla såg mer eller mindre ut som 'pannluggsvänster' med lite proggiga kläder och de var helt otroligt homogena -- trots försäkran om motsatsen." |
Blev häromdagen uppringd av Björn af Kleen på Expressen, som ville veta mer om den utbildning för aspirerande ledarskribenter och krönikörer som Socialdemokratiska pressföreningen arrangerade för en tid sedan. Expressen undrade om vi var oroliga för återväxten av socialdemokratiska ledarskribenter. Och visst; med så få s-märkta ledarsidor kvar i Sverige så finns det skäl att vara orolig. Oron handlar så väl om bristen på mångfald som för den långsiktiga socialdemokratiska opinionsbildningen. En undersökning visar att 37 procent av LO-förbundens medlemmar inte har tillgång till någon daglig tidning i bostaden. Studien säger ingenting om vilken politisk färg de tidningar har som LO-arbetarna läser, men givet den kräftgång som de socialdemokratiska tidningarna gjort de senaste åren så finns det all anledning att anta att det framför allt är borgerliga tidningar som läses även i den här gruppen. Därmed blir det företrädesvis en borgerligt färgad verklighet som möter politiskt intresserade svenska tidningsläsare. Utbildningen vi arrangerade är tyvärr, Expressens artikel till trots, inte jämförbar med det betydligt mer ambitiösa traineeprogram som de liberala ledarrektionerna har. Vi kan inte heller garantera deltagarna jobb som ledarskribenter, men under utbildningen fick vi upp ögonen för ett antal talangfulla skribenter varav flera lär komma att göra intryck som drivna opinionsbildare. |
Ytterligare en gammal polare, Magnus Ljungkvist, har börjat blogga. I ett av sina första inlägg skriver Magnus om Sverigedemokraternas planer på att aktivera sig i Skattebetalarnas förening i syfte att utnyttja föreningen för att argumentera mot invandring och flyktingmottagande. Jag och andra kommenterar strategin, som Magnus tycks hysa viss sympati för. Att människor engagerar sig politiskt för att förändra är inget konstigt. Inte heller att man väljer att gå med i ett parti, en politisk rörelse eller en organisation som man i grunden stödjer - men vill åstadkomma en del förändringar i. Att däremot organiserat, i samarbete med andra, infiltrera i smyg i syfte att utnyttja en befintlig organisations rennomé och inflytande för sina egna syften - det är inget annat än enterism. |
I SVT:s Agenda i går berättade Göran Persson att han gärna såg att Margot Wallström deltog i den svenska valrörelsen, och helst toppade en av de socialdemokratiska riksdagslistorna. Dock inte i rollen som EU-kommissionär, en post som hon i så fall skulle tvingas lämna. Uttalandet har av bland andra Per Wendel i Expressen tolkats som en helomvändning av Persson, som tidigare uttryckt sig lindrigt sagt skeptiskt till en eventuell medverkan av Wallström i valrörelsen. Men i Agenda påminde Persson också flera gånger att han erbjudit Margot Wallström en plats i regeringen, men att hon tackat nej. Och att tacka nej när "partiet kallar" är i det närmaste en dödssynd inom socialdemokratin. Perssons invit kan alltså lika gärna ses som ett nålstick, med budskapet att "här är jag generös och erbjuder henne gång på gång att komma hem och göra en insats, men hon föredrar att stanna kvar i Bryssel". Denna tolkning gör också Lena Mellin i Aftonbladet. Samtidigt är Margot Wallströms enda chans, om hon nu skulle vilja axla partiordförandeskapet efter Göran Persson, att hamna högt upp på riksdagsvalsedlarna efter valet. Persson lär, om inte förr, hoppa av under valet 2006 - oavsett valutgången. Och då bör en efterträdare rimligen ha en riksdagspost för att i praktiken kunna vara valbar. |
[UPPDATERAD] På socialdemokraternas webbplats har man nu lagt till länkar till diverse sossars bloggar. Kolla i menyn till vänster på sidan. Är man "socialdemokratisk företrädare med en blogg" så kan man anmäla länk + namn och titel till partiets webbredaktör. Först nu har jag upptäckt en egentligen helt suverän funktion på socialdemokraternas webbplats, nämligen möjligheten att få sidan uppläst för sig. Schysst service till synskadade, men den inspelade rösten har en del uttalsmässiga hyss för sig som ger ett i bland väldigt komiskt resultat. Att rösten uttalar ordet bloggen som "blå-genn" är bara ett exempel. |